Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanland, Sörmland - Ekonomisk geografi - Kyrklig konst - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
713
Södermanland
714
Industrien är betydande i S. Av den
förvärvsarbetande befolkningen voro 1945 ej mindre
än 66,779 el. 59% bosatta i Stockholms stad s.
om Slussen. Jäm- och metallindustrien
sysselsatte i S. 14,5 % av landets förvärvsarbetande
befolkning inom branschen. Den stora
omfattningen beror särsk. på gott transportläge,
tillgång på arbetskraft och fördelaktigt läge i
förhållande till avsättningsmarknaden.
Sjöfart. Utom Stockholm äro de viktigaste
hamnarna i S. Nynäshamn, Stora Vika,
Södertälje, Oxelösund och Nyköping. Därnäst komma
Strängnäs och Mariefred. Antalet ankomna och
avgångna fartyg i inrikes fart var 1951 6,069
om tillsammans 2,055,715 nettoton och i utrikes
fart 1,384 om 1,781,454 nettoton. Mängden
lossade varor utgjorde 638,266 ton (nära hälften
bestod av stenkol och koks) och lastade varor
2,226,327 ton (varav i Oxelösund lastad
järnmalm utgjorde %). Södertälje kanal passerades
1951 av fartyg och pråmar (på minst 10 ton)
om tills. 709,530 nettoton i uppgående trafik
och 672,762 i nedgående. För Hammarby slussen
voro motsv. tal 734,645, resp. 758,650 och för
Hjälmare kanal 35,587, resp. 35,392 nettoton.
Kyrklig konst. Den äldsta kristningstidens
minnesmärken härröra från landskapets v. del.
Absidkyrkorna i Tumbo och Ytterenhörna äro
de bäst bibehållna exemplen på de stenkyrkor,
som ersatte de första primitiva
kyrkobyggnaderna; från samma tid — 1100-talets senare och
1200-talets förra del — härstamma bl. a. ruinerna
av Kärnbo och Arla absidkyrkor samt Botkyrka
kyrka. Från 1100-talets mitt blir Strängnäs med
sin på 1200-talet uppförda domkyrka centrum för
den kyrkliga kulturen, vars härdar även äro
att söka i cisterciensiska (Julita och
Vårfruberga-Kungsberg), dominikan- (Strängnäs),
franciskan-(Nyköping), johannit- (Eskilstuna) m. fl.
kloster. Folkungatiden och 1400-talet kännetecknas
av livlig byggnadsverksamhet. — Det 1912
anträffade s. k. Eskilstunamonumentet, en gravkista
från 1 ooo-talets mitt med ännu vikingatidsmässig
runslingedekor, gravmonumentet från Botkyrka
och relikkistan från Härad, gotländskt
1200-talsarbete, äro förnämliga prov på den äldre
medeltidens stenskulptur. Träskulpturen, varav
dom-kyrkomuseet i Strängnäs äger en ståtlig
samling, är medeltiden igenom rikt företrädd.
Särskilt representativa äro sengotiska altarskåp, ss.
de lybska Salem- och Sorundaskåpen, de
flamländska mysterieskåpen i domkyrkan, i Jäder,
Ytterselö och Dillnäs, svenska skåp i Aspö,
Tumbo m. fl. kyrkor. Medeltida monumentalmåleri
finnes i domkyrkan och flera sockenkyrkor, bl. a.
av Albert målare (Floda) och dennes lärare
Peter (ösmo). — Under efterreformatorisk tid har
särskilt barocken lämnat värdefulla tillskott till
det kyrkliga konstbeståndet. Under 1600-talet
ombygges medeltidskyrkan i Jäder, och här och
var uppföras praktfulla gravkor för
stormaktstidens herremansätter (Rynings i Sköldinge,
Kaggs i Floda, Dahlberghs i Turinge). För
inrednings- och gravmonumentsskulpturen anlitas
Heinrich Blume (Jäder), Nicolaes Millich (So-
Av de två gravkoren vid Vadsbro kyrka är det vänstra
uppfört av Erik Ryning (d. 1654).
runda, österhaninge), Burchardt Precht (Ludgo,
Kungsör) o. a.
Fornlämningar. Under stenåldern var S.
ej i samma utsträckning som de övriga
mälarlandskapen täckt av havet. De äldsta boplatserna,
varav ett 50-tal äro kända, ha ingen keramik;
redskapsmaterialet består bl. a. av lihultyxor.
Dessa boplatser finnas i S:s v. del, där under
senare delen av tidig-neolitisk tid en bondekultur
avlöser, representerad av framför allt
Vrå-bo-platsen. Av yngre keramikrika fiskar- och
jägar-boplatser äro ett 40-tal kända, t. ex. en boplats
vid Dammstugan (Ö. Vingåker). Även
båtyxe-kulturen, med båtyxor och snörkeramik, är
representerad i S. Båtyxekulturens gravar äro ofta
lagda i grusåsar. En ovanligt rik grav vid Täby
i öja sn innehöll 1 båtformig stridsyxa, 3
hål-eggade, tjocknackiga yxor och 12 ornerade
keramikfragment. — S:s bronsålder är
kvantitativt icke så framträdande som t. ex.
Upplands; den uppvisar ett 60-tal fynd, vart och ett
innehållande ett större el. mindre antal föremål.
Två hällristningar äro kända i S., den ena vid
Tuna i närheten av Nyköping, dessutom några
ristningar på lösa stenar. — Från äldre
järnåldern äro fynden sällsynta; en god del
av den stora mängd fasta fornlämningar i form
av rösen och högar, som finnas i S., tillhöra
trol. också järnåldern, åtm. har så visat sig vara
fallet med s. k. halvrösen el. flatkummel. —
Romersk järnålder är företrädd med
bl. a. en präktig guldring från Vackerby. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
