Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Södermanlands län - Södermanlands pansarregemente, P 3 - Södermanlands regemente - Södermannalagen - Södermark, 1. Olof - Södermark, 2. Per - Södermark, 3. Per - Södermöre (grevskap) - Södermöre (storkommun) - Söder om landsvägen - Södersjukhuset - Söderslätt - Söderström (vattendrag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
717
Södermanlands pansarregemente—Söderström
718
io veterinärdistrikt och 14
apotek (jämte 5
filialapotek). Länet tillhör Uppsala
landsarkivdistrikt,
Nyköpings och Gripsholms revir
i ö. skogsdistriktet samt
ingår i Mell. och ö.
lotsdist-rikten. Det indelas i 3
lant-mäteridistrikt. Länet är
delat i 2
folkskoleinspektions-områden. — Genom 1634 års
länsindelning skapades N
y-köpings län, som
omfattade hela landskapet
Södermanland. 1714 överfördes
den östligaste delen till
Stockholms län, och sedan
1719 har S. i stort sett haft
sin nuv. omfattning.
Södermanlands
pansarregemente, P 3, Strängnäs,
uppsattes jämlikt 1942 års
försvarsbeslut genom
omorganisation av Södermanlands reg. med i detta
ingående stridsvagnsbataljon. S. har skjutfält på
Utö i Stockholms skärgård och tillhör 4:e
militärområdet. (S. väntas enl. riksdagsbeslut maj
1955 upphöra, och till dess kaserner skulle
förläggas I 8 från Uppsala).
Södermanlands regemente leder sitt ursprung
från de fänikor, som på 1500-talet uppsattes i
Södermanland. Genom dessas sammanslagning
med fotfolket i Värmland och Närke bildade
Gustav II Adolf ett av sina landsregementen.
Ett härvid uppsatt fältreg. inom Södermanlands
län blev sedermera enl. 1634 års RF S., från
1683 indelt i Södermanlands län. 1774—1921
vapenövades reg. på Malma hed och inflyttade
sistn. år i nybyggda kaserner i Strängnäs. S.,
som jämlikt 1936 års försvarsordning var
kombinerat infanteri- och stridsvagnsförband, blev
1942 Södermanlands pansar regemente.
Södermannalagen, se Landskapslagar.
Södermark. 1) Olof Johan S., militär,
målare (1790—1848). Han deltog i Karl XIV
Johans krig och blev major 1816. S., som var
skicklig kartritare, blev 1825 lärare i topografi vid
Krigsakad., tog avsked ur krigstjänsten och fick
överstelöjtnants fullmakt. Först 1824 beslöt S.
att på allvar ägna sig åt konsten och reste
därför till Rom, där han först ägnade sig åt skulptur
men snart övergick till måleriet. Bäst blev S. som
porträttmålare. S. återvände hem 1828, väckte
uppseende och blev en eftersökt porträttör. 1832
reste han till München och inträffade 1834 i
Rom, där han porträtterade Byströms modell
Carolina Bygler (Nationalmuseum). 1836 var han i
London och 1837 i Paris, där han blev elev till
Frans Winterhalter, 1838—41 och 1844—47
vistades han i Rom. — Litt.: L. Looström, ”O. J.
S., hans lif och verk” (1879).
2) Johan Per S., den föreg:s son, målare
(1822—89). S. genomgick Konstakad. men lärde
huvudsakl. av fadern. I dennes och Uno Troilis
sällskap studerade han 1845—48 i Rom och be-
Södersjukhuset, sett från söder.
sökte senare Düsseldorf och Paris, där han 1855
—56 arbetade hos Couture. Han var en
uppskattad porträttmålare.
3) Per Gustaf S., den föreg:s son,
ämbetsman (1863—1952), jur. utr. kand, i Uppsala
1889, inträdde 1896 i Statskontoret och var 1918
—30 dess chef och generaldir. S. spelade en
stor roll i Stockholms musikliv och var 1925—36
ab. Radiotjänsts förste ordf.
Södermöre, grevskap, 1645 förlänat Axel
Oxenstierna. Jfr Möre.
Södermöre, storkommun i S. Möre domsaga i
Kalmar län, omfattar socknarna Hagby, Voxtorp,
Halltorp och Arby; 146,9 km2, 3,393 inv. (1954).
Söder om landsvägen, benämning på den del
av Skåne, som ligger s. om landsvägen Malmö
—Ystad på Söderslätt. Uttrycket synes ha
vunnit allmännare spridning genom prof. H. Bendz.
Södersjukhuset, av Stockholms stad ägt
sjukhus med 1,493 platser, omfattande avd. för
medicin, kirurgi, neurokirurgi, ortopedi, öron-,
näs-och halssjukdomar, ögonsjukdomar,
röntgenterapi, hud- och könssjukdomar, psykiatri, gynekologi
och obstetrik, infektionsavd., kronikeravd. samt
geriatrisk avd. Även ett efterbehandlingssjukhus
är planerat. Vid S. finnas polikliniker för
medicin, kirurgi, neurologi, hjärtsjukdomar, allergiska
sjukdomar, fysikalisk terapi, öronsjuk domar,
ögonsjukdomar, ortopedi, hud- och
könssjukdomar, psykiatri och gynekologi, alkoholpoliklinik,
röntgenterapipoliklinik, yrkesmedicinsk poliklinik
samt mödravårdscentral och sockerdispensär för
diabetiker. Till S. äro förlagda Statens
barn-morskeläroanstalt och S:t Eriks
sjuksköterske-skola. S. började uppföras 1938 och invigdes
1944, varefter dock ytterligare stora utbyggnader
skett. Konstruktör och chefsarkitekt för
sjukhuset har varit Hjalmar Cederström.
Söderslä’tt, en del av den skånska
sydvästslätten, omfattande kustslätten ung. mellan
Malmö och Smygehuk.
Söderström, ett av Mälarens avlopp i
Stock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
