Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sädesslagens sjukdomar - Sädesvätskan - Sädesärla - Sädesöverföring - Sädgås - Säfferot - Säffle - Säffle kanal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Sädesvätskan—Säffle kanal
672
AB KARTOGRAFISKA INSTITUTET
Godkänd för publicering i rikets allmänna kartverk 1955.
av betydelse främst på korn och vete, där strå
och blad beläggas med ett vitt ludd, i senare
fallet stundom även axen. Strimsjuka
angriper endast korn och kan förebyggas genom
utsädesbetning. Fläcksjuka på korn,
långsträckta fläckar på bladskivorna, är av
underordnad betydelse, liksom svartpricksjuka.
Sädesvätskan, anat., se Säd.
Sädesärla, zool., se Ärlesläktet.
Sädesöverföring, se Konstgjord
sädesöverfö-ring.
Sädgås, sool., se Gåsfåglar.
Säfferot, Se’seli libanötis (Libanötis montäna),
av fam. flockblomstriga, ända till meterhög,
flerårig ört med dubbelt parbladiga blad och
fler-bladiga svepen. Växer särskilt i Öster- och
Västergötland samt Mälarlandskapen.
Säffle, stad i Värmlands län, vid
Bergslagsba-nan och Byälven (Säffle kanal), c:a 5 km från
mynningen i Vänern; 164,24 km2;
stadsplane-lagt område c:a 5,2 km2; 9,938 inv. (1955).
Trakten är en av Värmlands tidigast befolkade
och var länge en av dess förnämsta. En viktig
farled längs Byälvsdalen—Glafsfjorden och
sjöarna Ränken och Hugn till Glommadalen i Norge
korsades här av vägstråket längs Vänern, varför
orten blev en viktig handelsplats, i synnerhet
av betydelse för Värmlandsnäs och
Gillberga-bygden, med livlig sjöfart på Vänern. 1879
öppnades linjen Säffle—Kil av Bergslagernas
järnvägar, varigenom orten fick anknytning till
stats-banelinjerna. 1882 blev stationssamhället köping,
och 1883 anlades en cellulosafabrik vid Billerud
strax n. om S. Köpingen fick namn av det
när
belägna Säffle säteri (nu i
stadens ägo). 1943
införlivades By socken (87,34 km2;
4,044 inv.) med köpingen,
och Vi 1951 förenades S.
och T v e t a kommun (75,03
km2; 849 inv.) till en
kommun, som erhöll
stadsrättig-heter. Stadskärnan ligger ö.
om järnvägsstationen, på
ömse sidor om Byälven.
Från stationen leder
Storgatan till Kanaltorget,
varifrån broar gå över kanalen
och älven till ö. Storgatan
och Stortorget. Ett stadshus
vid Kanaltorget invigdes
1954. På fasaden Stig
Blombergs marmorgrupp Ӏlven
och staden”, skänkt av
Bille-rudskoncernen. S:s hamn är
belägen n. om Kanaltorget
(kajlängd c:a 150 m, största
djup c:a 3 m). Hamnkaj
finnes även s. om slussen
samt uthamn för fartyg med
större djupgående (c:a 5 m)
vid Spesshultsbukten, c:a 2
km s. om kanalens mynning;
vackra promenadvägar gå
längs kanalbanken. I
Kungs
parken märkes Olof Trätäljas hög, i
Åsa-lunden Säfflebygdens hembygdsgård. På ö.
sidan av älven ligger inom stadens område Sunds
säteris herrgårdsbyggnad. Kyrkan (By kyrka)
av sten är byggd 1766—79 (tornet 1784). — S.
är en livlig handels- och industristad. Industrien
omfattade 1950 29 arbetsställen med 1,390 arb.
Billerudskoncernen, som äger flera fabriker i
trakten, har här sitt huvudkontor och
förvalt-ningscentrum. Bland övriga industriföretag
märkas Seffle motorverkstad (Bröderna Bruce ab.;
175 arb.) med tillv. av råolj emotorer m. m., ab.
Jakobssons industrier (möbelfabrik, hyvleri
m. m.; gr. 1907; 165 arb.), Elektrolux fabriker
för stålinredningar (c:a 120 arb.), Beves
konfektions ab. (c:a 100 arb.), ab. Säffle gjuteri och
mekaniska verkstad (90 arb.), Seffle möbelfabrik
ab. (80 arb.), en finmekanisk verkstad,
tillhörande ab. Källe-regulatorer, och Stures
korifek-tions-ab. S. har tingshus (byggt 1901),
samreal-skola (med inbyggd handelslinje), yrkesskola,
länslasarett, epidemisjukhus, kronikerhem och
sanatorium (Bygdesanatoriet). Ny
folkskolebygg-nad uppfördes 1949. I S. utges Säffle-tidn.
Västra Värmland (3 ggr i veckan). I judiciellt
hänseende tillhör S. Södersysslets domsaga. S.
bildar jämte Bro, Södra Ny och Huggenäs ett
pastorat i Nors kontrakt, Karlstads stift.
Säffle kanal, farled från Arvika genom
Glafs-fjorden, Byälven och Harefjorden till Säffle
och Vänern; aktiemajoriteten inköptes 1948 av
staten, och bolaget likviderades 1952; S.
förvaltas därefter av Vattenfallsstyrelsen. Farleden
ombyggdes 1866—70; längd 91 km (därav bear-
SÄFFLE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
