Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säffle kanal - Säflund, Gösta - Säfsnäs - Säfstaholm - Säfvenbom, J. - Sägen - Säkerhetsanstalt - Säkerhetsapparater, Elektriska - Säkerhetsavstånd - Säkerhetsfaktor - Säkerhetsglas - Säkerhetskoppling - Säkerhetslampa - Säkerhetsnål - Säkerhetspolis - Säkerhetspropp - Säkerhetsrådet - Säkerhetstjänsten, Allmänna - Säkring - Säl - Sälbisam - Säldjur, sälar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säflund—Säldjur
673
betad längd 13 km); djup 2,1 m; slussmått
32 X 7,75 X 3,2 m.
Säflund, Lars Gösta, klassisk filolog och
arkeolog (f. 1903 Vs), fil. dr och doc. i klassisk
fornkunskap och antikens historia vid Uppsala
univ. 1932, lektor vid Sigtunastiftelsens
humanistiska lärov. 1942 och vid Högre allm. lärov.
för flickor å Norrmalm i Stockholm 1946, prof,
i klassisk språkvetenskap och kulturforskning
(Viktor Rydbergs-professuren) vid Stockholms
högsk. 1948. S:s förnämsta vetenskapliga
arbeten ha behandlat romersk arkeologi och italiensk
förhistoria, och bland hans skrifter på dessa
områden må nämnas hans grundläggande
undersökning av Roms murar under republikansk tid
och en monografi över den s. k.
terramarebe-byggelsen i Norditalien. Sedan 1951 är S. ledare
för de svenska arkeologiska utgrävningarna i
Labranda i Turkiet.
Säfsnäs, kommun i s. Dalarne, Kopparbergs
län, Nås och Malungs domsaga, invid
Värmlands-och Västmanlandsgränsen; 603,8 km2, 2,472 inv.
(1954). Storkuperad skogs- och bergslagsbygd.
572 har åker. Vid järnväg från Hällefors
industrisamhället Fredriksberg (se d. o.). Kyrkan
av trä från 1762. Pastorat i Västerås stift,
Norr-bärke kontrakt. S. är gammal finnbygd.
Säfstaholm, se Sävstaholm.
Säfvenbom, J., se Sevenbom, J.
Sägen, se Folksägen.
Säkerhetsanstalt, särskild anstalt för
verkställighet av straffrättslig förvaring el.
internering.
Säkerhetsapparater, Elektriska, se
Elektriska säkerhetsapparater.
Säkerhetsavstånd, krig sv., det minsta, avstånd,
som måste finnas mellan egen art.-eld och egna
trupper, för att dessa icke skola lida onödiga
förluster genom art.-elden.
Säkerhetsfaktor, vid beräkning av
hållfastheten hos byggnads- el. maskinkonstruktioner
det tal, som anger förhållandet mellan den
verkliga hållfastheten hos det använda materialet och
den tillåtna påkänningen.
Säkerhetsglas, enkla el. sammansatta skivor
av silikatglas el. organiska, glasliknande
produkter, som erbjuda större säkerhet än vanligt glas
mot mekaniska påfrestningar och splitterbildning
vid brott (splitterfritt glas). S.
tillverkas som enskiktsglas el. flerskiktsglas. E
n-skiktsglas, s. k. härdat glas,
fram-ställes genom upphettning och plötslig avkylning
i luftström av spegelglas. Härigenom erhålles
ett glas med större böjhållfasthet och elasticitet
samt okänslighet mot temp.-förändringar. Vid
höga belastningar ända till brott uppstå icke
några farliga splitter utan många små korn.
Enskiktsglas tillverkas också av plaster. Båda
typerna användas som vindrutor i fordon, i
flygplan, gasmasker m. m. Kända märken av
enskiktsglas äro sekurit (silikatglas) och plexiglas
(organiskt glas). Flerskiktsglas består av
glasskikt med mellanliggande bindmedelskikt.
Det första s. av denna typ uppfanns 1903 av den
franske kemisten E. Benedictus. Han lade en
NF XX — 22
674
med alkohol fuktad celluloidskiva mellan två
glasrutor under press, tills alkoholen avdunstat
(triplexglas). Dyl. flerskiktsglas tillverkas
numera med olika mellanskikt och bindmedel, ss.
acetylcellulosa, polyakrylsyreestrar o. a.
konst-hartser. I Sverige tillverkas dyl. s. med
varu-beteckningen sunexglas. Andra kända varumärken
äro kinonglas och sigla. S. med flera glasskikt
och mellanskikt (5—10) erbjuda icke ringa skydd
mot skjutvapen och ha på senare tid använts till
skottsäkra rutor i bilar, banklokaler m. m.
Säkerhetskoppling, lösbar förbindelse mellan
2 rörliga axlar, vilken vid överbelastning el.
olycksfall slås ifrån automatiskt el. med ett
enkelt handgrepp. I vissa fall användes för samma
ändamål ett s. k. b r y t s t i f t.
Säkerhetslampa, se Davys säkerhetslampa.
Säkerhetsnål, se Nål.
Säkerhetspolis, statlig, ”hemlig”
polisorganisation med främsta uppgift att förhindra och
uppdaga förräderi, spioneri o. a. för ett rikes
säkerhet menliga brott.
Säkerhetspropp, se Elektriska
säkerhetsapparater.
Säkerhetsrådet, se Förenta nationerna.
Säkerhetstjänsten, Allmänna, en under
2:a världskriget i Sverige verksam, hemlig
polisorganisation med huvudsaklig uppgift att
efterspana och förebygga mot rikets säkerhet riktade
brott. S:s verksamhet, som upphörde 1946,
utsattes för en efter hand allt skarpare kritik och
var 1945—47 föremål för en ingående
granskning av en parlamentarisk kommission.
Säkring. 1) Se Elektriska säkerhetsapparater.
— 2) Säkringsanordning, anordning på
eldvapens mekanism, avsedd att hindra oavsiktlig
el. för tidig avfyring.
Säl, zool., se Säldjur.
Sälbisam, se Bisam samt Pälsverk, sp. 619.
Säldjur, s ä 1 a r (även själ-); Pinnipe’dia,
däggdjursordning, nära besläktad med rovdjuren.
S. äro vattendjur med spolformig, av späcklager
under huden avrundad kropp, kort hals, kort
svans och fenlika extremiteter, i vilka överarms-,
resp, lårben äro starkt förkortade, fingrar och
tår förlängda och förenade med hud. Nyckelben
saknas. Vid simning användas endast bakbenen.
Ytteröron saknas i regel, och näsborrarna kunna
slutas. Födan utgöres hos flertalet s. av fisk,
hos några arter även av musslor och kräftdjur.
Endast en unge födes åt gången. På land el. is
röra sig s. endast med svårighet. Deras späck
lämnar vid kokning tran, huden utgör hos vissa
arter ett ytterst dyrbart pälsverk (sealskin, äkta
säl; jfr Pälsverk) och kan även hos andra arter
användas. För polartrakternas folk är jakten på
s. ett viktigt existensvillkor. Å andra sidan
anställa vissa arter (särskilt gråsälen) stor skada
på fisket och förstöra nät m. m., varför de ivrigt
förföljas av fiskarbefolkningen. Fam.
öron-s ä 1 a r, Otariidae, omfattar mindre starkt
specialiserade s. Ytteröron finnas, fotterna kunna
böjas under kroppen, käkpartiet är kraftigt och
tänderna väl utvecklade. Hit höra p ä 1 s s ä 1 a r
(se Sjöbjörnar, Sjöelefanter och Sjölejon). Fam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
