Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sår - Sårchock - Sårfeber - Sårläka - Sårläkning - Sårvävnad - Sås - Såt - Såte el. vålm - Såtenäs - Såvera - Säbrå - Säby (Småland) - Säby (Malmöhus län) - Säby (Västmanlands län) - Säby, Värmlands Säby - Säby (Östergötland) - Säbyholm - Säbylund - Säck - Säckdragaremalar - Säckkräfta - Säckpipa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
667
Sårchock—Säckpipa
668
om s. förblir fritt från bakterier el. förorenas
av dylika. I senare fallet tillstöter ofta
varbildning. Härigenom fördröjes läkningen el. kunna
uppstå farliga komplikationer, blodförgiftning
o. dyl. Huvudregeln för behandlingen blir därför
att förekomma infektionen genom hopsyning och
täckning av s. efter bortskaffande av förorening,
ev. genom utskärande av trasiga el. sjukligt
förändrade partier, ss. vid krossår, magsår el.
kräftsår.
Sårchock, chocktillstånd i samband med
sårskador.
Sårfeber, med., se Antiseptik.
Sårläka, Sani’cula europaè’a, till fam.
flock-blomstriga hörande, flerårig, glatt ört med i
rosett samlade, långskaftade, handflikiga blad,
vanl. rödlätta blommor i huvud, som i sin tur
sitta i fåstrålig flock, samt småtaggiga frukter.
Växer mindre allmänt i s. och mell. Sverige.
Sårläkning, den process, genom vilken en
väv-nadsförlust ersättes med nybildad vävnad. Såret
fylles först med stelnat blod och vävnadsvätska,
innehållande talrika leukocyter. Ligga
sårränderna intill varandra, växa bindvävselement över
från båda sidor, varigenom en fast förening
uppkommer. Vid större vävnadsdefekt utfylles denna
av granulationsvävnad, som från kanterna
över-växes av överhud el. slemhinna. Slutresultatet
framträder vanl. som ett ärr.
Sårvävnad, bot., se Kallus i).
Sås (fr. saitce), en mer el. mindre
tunnflytande anrättning, serverad, varm el. kall, till en
mångfald maträtter. Med ”stor sås” menas en
s. gj ord av smör, mj öl och bulj ong, av vilken
genom tillsättning av olika garnityr, smakämnen,
kryddor, ägg, grädde m. m. olika special-s.
beredas.
Såt, område, som vid klappjakt avjagas för
varje drev, särskilt smärre dylika.
Såte el. v å 1 m, lantbr., mindre stack av hö.
Såtenäs, förutv. gods i Tuns sn i
Västergötland, på en halvö närmast n. ö. om
Brandsfjorden av Vänern, omfattande 949 har, därav 413
åker. Huvudbyggnaden av trä i två våningar är
från 1915, med takryttare och framskjutande
flyglar; den omges av stor trädgård och park.
Från 1450-talet till 1777 ägdes S. inom ätten
Posse. Sedan godset förvärvats av Kronan, är
det förläggningsplats för den 1940 uppsatta
Skaraborgs flygflottilj. — Tätorterna Såtenäs
och Såtenäs villastad ha 465, resp. 332
inv. (1951).
Såvèra (fr. sauver), rädda, frälsa.
Säbrå, sn i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsaga, v. och n. om Härnösand; 237,8
km2, 4,759 inv. (1954). Skogs- och bergsbygd
med jordbruksbyar i de sjörika dalgångarna och
träindustri vid kusten (Ulwik). I S. ligger
Gådeå (448 inv. 1951) m. fl. förorter till
Härnösand. 2,369 har åker. Kyrkan är i huvudsak
från 1759. Gamla biskopsgården, där biskop F.
M. Franzén avled 1847, kvarstår. Vid kyrkan
minnessten över Franzén. Ingår i S. och
Häggd-ångers pastorat i Härnösands stift,
Domproste-riet. Utgör tills, m. Häggdånger, Stigsjö,
Vik
sjö och Hemsö storkommunen Säbrå; 846,50
km2, 8,410 inv. (1954).
Säby, kommun i N. Vedbo hd i Småland,
införlivades inkl, samhällena Gripenberg och
Sömmen Vi 1951 med staden Tranås; församlingen
heter alltjämt Säby.
Säby, sn i Malmöhus län, Rönnebergs hd,
vid Öresund, närmast n. om Landskrona; 6,ia
km2, 298 inv. (1954). Bördig, skoglös slättbygd.
531 har åker. Egendomen Säbyholm (384 har)
tillhör Svenska sockerfabriks ab., som här har
ett råsockerbruk. Kyrkan härstammar trol. från
1100-talet. Ingår i Härslövs, S., Vadensjö och
örja pastorat i Lunds stift, Rönneberga kontr.
Tillhör storkommunen Härslöv.
Säby, sn i Västmanlands län, Snevringe hd,
ö. om Kolbäcksåns mynning; 20,40 km2, 601 inv.
(1954). Jordbruksbygd på mälarslätten. 1,128
har åker. Industrisamhället Mölntorp (245 inv.
1951) har plåtmanufaktur. Liten medeltidskyrka
(1280—1310). Ingår i Kolbäcks och S. pastorat,
Västerås stift, Munktorps kontr. Tillhör
storkommunen Kolbäck.
Säby, Värmlands Säby, gods i Visnums
sn i s. ö. Värmland, vid Visman 2 km från dess
mynning i Kolstrandsviken av Vänern, omfattar
2,134 har, därav 600 åker. S. tillhörde under
senmedeltiden Riseberga kloster och indrogs vid
Gustav Vasas reduktion till Kronan. På
1870-talet köptes S. av friherre G. Åkerhielm, som
bragte jordbruket i hög kultur. Nuv. ägare äro
hans ättlingar.
Säby, gods i Östergötland, se Bjärka-Säby.
Säbyholm, gods i Låssa sn i Uppland, vid
Säbyholmsviken av N. Björkfjärden, Mälaren,
omfattar 584 har, därav 214 åker. S. är ett
me-deltidsgods, som tillhört bl. a. ätterna Soop,
Posse och Sparre. Sedan 1909 äges det av
Sun-nerdahls praktiska ungdomsskolor på landet.
Säbylund, gods i Kumla landskommun i
Närke, 4 km n. om Kumla stad, omfattar 1,034 har,
därav 524 åker. S. tillhörde på 1400-talet ätten
Natt och Dag, därefter till 1672 ätten Sparre.
Sedan 1786 är S. fideikommiss, urspr. inom en
gren av ätten v. Essen; nuv. innehavare är
envoyén friherre K.-G. Lagerfelt.
Säck, ännu använt rymdmått för vissa torra
varor, t. ex. 1 säck spannmål, mjöl el. potatis
= 100 kg; 1 säck ved, vanl. = 1 hl; 1 säck (bal)
kaffe, vanl. = 60 kg.
Säckdragaremalar, Coleo’phora, malsläkte,
utmärkt av larvernas vana att av barr-,
bladbitar el. dyl. förfärdiga sig rör el. säckar, vari
de leva likt snäckan i sitt skal. Äggen läggas på
växtdelarna, och den nykläckta larven tränger in
i dessa, tills ett hölster av lämplig storlek
urholkats, vilket sedermera avbites och hopspinnes.
S. äro ett talrikt släkte, omfattande flera arter,
vilka gjort sig kända som skadedjur, t. ex.
lärksäckmalen (C. laricella) och
björk-s ä c k m al en (C. fuscedinella).
Säckkräfta, dets. som Sacculina (se
Rank-fotingar).
Säckpipa, tunginstrument med luftsäck.
Förekommer först efter år 1000. Vanl. utgöras pi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
