Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Sverige
Tab. 19. Stiftens areal och folkmängd 31!i2 1950.
Stift Areal i km2 Folkmängd
Uppsala ärkestift .............. 28,739,40 524,378
Linköpings stift ............. 17,321,17 486,585
Skara stift .................... 12,105,51 438,971
Strängnäs stift .............. 11,091,40 415,641
Västerås stift ................. 36,729,95 506,004
Växjö stift .................... 22,703,10 523,118
Lunds stift .................... 13,816,40 987,366
Göteborgs stift .............. 14,340,59 830,393
Karlstads stift ................ 22,063,79 386,006
Härnösands stift ............... 71,792,71 427,778
Luleå stift .................. 154,078,95 473,432
Visby stift ..................... 3,140,10 58,993
Stockholms stift och
Hovkonsistorium .................. 2,644,75 985,374
förefintliga territoriella indelningen i land och
hundraden el. härad. Den lokala förvaltningen
är f. n. fördelad på 13 stift med biskop och
domkapitel (i Uppsala ärkebiskop), 186 kontrakt,
1,375 pastorat och 2,549 församlingar (därav
2,388 lands-, 243 stads- och 12 lands- och
stads-församlingar samt 6 icke-territoriella
församlingar). I varje pastorat är anställd en
kyrkoherde, som är självskriven ordf, i kyrkorådet
och kan väljas till ordf, i kyrkostämma,
kyrkofullmäktige, skolråd och skolstyrelse (lag om
församlingsstyrelse 6/« 1930); till biträde kan
han ha komministrar, pastoratsadj unkter och
ständiga adjunkter (kyrkoadjunkter). 1952
fun-nos 3,311 präster i kyrkans och skolans tjänst
samt 365 emeriti (pensionerade).
Prästerskapet sköter civilregistraturet och
lämnar uppgifter till Statistiska centralbyrån. Jämte
sin i lag föreskrivna verksamhet leder prästen
ofta frivilligt församlingsarbete, ss.
söndagsskola och ungdomsarbete. Flertalet stift ha
stifts-möte och stiftsråd. För vissa verksamhetsgrenar
ha skapats särskilda centralorgan: Svenska
kyrkans missionsstyrelse (1874), Svenska kyrkans
diakonistyrelse (1910) och Svenska kyrkans
sjö-mansvårdsstyrelse (1933). Diakoner och
diako-nissor utbildas vid ett flertal anstalter,
lekman-namedhj älpare i församlingsarbetet vid Svenska
kyrkans lekmannaskola. Bland kyrkliga
stiftelser märkas samfundet Pro fide et christianismo,
Sigtunastiftelsen och Stiftelsen för Sverige och
kristen tro, bland sammanslutningar med kyrkligt
syfte Kyrkliga förbundet för evangelisk-luthersk
tro, Svenska kyrkans lekmannaförbund
(Kyrko-bröderna), Sveriges kyrkliga bildningsförbund,
Kyrkosångens vänner, Sveriges
kyrkosångsför-bund och Sveriges kristliga studentrörelse.
Undervisningsväsen, se Skolväsen.
Tidningspress. Frånsett smärre flygblad mot
1500-talets slut och under 1600-talet, är S:s
första tidning Ordinari Post-Tijdender (1645),
som ännu utges under namnet Post- och Inrikes
Tidningar. På 1700-talet utvecklas pressen
under engelsk påverkan: de moraliserande
Sedo-lärande Mercurius (1730—31), utg. av C.
Carlson, Then Swänska Argus (1732—34), utg. av
O. Dalin, C. Chr. Gjörwells Den Svänska
Mercurius (efter 1750; litterär) jämte andra från
hans redaktion. Bredvid dylika tidskrifter
uppstodo tidningar, ss. Stockholms Wecko-
510
blad (i745—79), Götheborgs Weko-Lista (1749
—57), Carlscrona Wekoblad (1753),
Norrköpings Wekotidningar (1758; nu Norrköpings
Tidningar, den äldsta nu existerande svenska
nyhetstidn.), Dagligt Allehanda (1769) och
Lunds Weckoblad (1775; nu Lunds Dagblad).
De flesta tidningar tillkommo på boktryckares
initiativ, men redan nu framträdde journalister,
ss. J. Rosén med Hvad Nytt? Hvad Nytt?
(Göteborg 1772—73), Anders Berch med Posten
(Stockholm 1768—69), P. J. Höppener m. fl.
Genombrottet sker med Stockholms Posten (1778
—1833), ledd av J. H. Kellgren och C. P.
Lenn-gren. Sedan 1766 statscensuren hävts och
tryckfrihet införts, satte den politiska fria debatten
sin prägel på tidningarna under frihetstidens
slut och Gustav III:s första regeringsår.
Gustav III gjorde under senare delen av sin
regering liksom Gustav IV Adolf starkt intrång i
tryckfriheten, som först efter 1809 års
statsvälv-ning erkändes i lag.
Under 1800-talet grundlägges den moderna
svenska pressen. Endast tillfälliga ingrepp göras
av statens indragningsmakt (under Karl XIV
Johan). Wallmarks konservativa Journal (1809
—37), Scheutz’ oppositionella Anmärkaren (1817
—20), fortsatt av J. Johansson i Argus (1820),
tillhörde 1700-talets typ, men med L. J. Hiertas
Aftonbladet (1830) skapas den moderna
tidningen. Rent journalistiskt sett voro tidningar
som Askelöfs konservativa Svenska Minerva
(1830), Crusenstolpes Fäderneslandet (1830),
Palmblads Tiden (1847—50) och Svenska Biet
(1839—44) mera 1700-talsmässiga med tonvikt
på politiken. Jämförliga med Aftonbladet voro
däremot Stockholms Dagblad (1824), Göteborgs
Handels- och Sjöfartstidning (1832), Nya
Dagligt Allehanda (1859), Snällposten (1848; i
Malmö), som 1872 uppgick i Sydsvenska
Dagbladet (1870). Smärre landsortstidningar av
samma typ grundades: Nya Wermlands-Tidningen
(1836 [1850]; i Karlstad), Norrlands-Posten
(1837; i Gävle), Östgöta Correspondenten (1838;
i Linköping), Barometern (1841; i Kalmar),
Sundsvalls Tidning (1841), Nerikes Allehanda
(1843; i Örebro), Karlstads-Tidningen (1879),
Göteborgsposten (1858), Sundsvalls-Posten (1859)
m. fl.
Tack vare teknikens utveckling kunde
nyhetsförmedlingen förbättras. 1867 upprättades
Svenska telegrambyrån, 1921 följd av Tidningarnas
telegrambyrå. Utlandskorrespondenter, fasta och
tillfälliga, blevo vanligare. Reportaget utökades
kraftigt. I spetsen för denna den svenska
pressens amerikanisering har Dagens Nyheter gått,
grundad 1864 av R. Wall. De andra
huvudstads-tidn. följde exemplet, främst Svenska
Dagbladet, som från rekonstruktionen 1897 ofta gick i
spetsen för den tekniska förnyelsen. De ledande
svenska tidn. kunde vid tiden för 1 :a
världskriget ta upp tävlan med de utländska i fråga
om storlek, både till format och sidantal,
innehåll och utstyrsel. Under mellankrigstiden
följde svensk press den tekniska utvecklingen
utomlands, främst i U.S.A. och England. Liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
