Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Tidningspress - Rundradio - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
Sverige
512
de utländska tidn. började de svenska i allt större
utsträckning driva s. k. ”aktiv journalistik”.
Sporten hade man börjat uppmärksamma i vissa
tidn. redan före i :a världskriget, men under
och efter detta kommo sportavd. i tidn. att få
allt större spaltutrymme och att spela en
ständigt ökande roll för tidn:s spridning. Även
speciella sporttidn. uppstodo, ss. Idrottsbladet
(grundat 1910). Ansatser till förtrustning inom
pressen av samma art som i England och U.S.A.
skymtade i S. under mellankrigstiden, främst
företrädda av bröderna Ivar och Torsten
Kreu-ger, av vilka den senare ekonomiskt fick
inflytande över Stockholms Dagblad och
Stockholms-Tidningen, vilka 1931 sammanslogos, samt
Aftonbladet. 2:a världskriget medförde stora
svårigheter för pressen i S., främst genom
pappers-ransoneringen och de ökade utgifterna. Även
efter kriget ha de ständigt ökande utgifterna
inneburit stora problem för såväl
huvudstads-som landsortspress. I fråga om tidn.-täthet hör
S. till de främsta länderna. 1952 förmedlade
postverket 403 mill. ex. tidn. och tidskr. En
plats för sig i svensk press intaga de
socialdemokratiska tidn., i det att de äro mera nära
knutna till det parti, vars åsikter de förfäkta.
De förnämsta socialdemokratiska tidn. äro
Morgon-Tidningen (MT, 1885—1943
Socialdemokraten) och Aftontidningen (AT, grundad 1942),
Landsorganisationens speciella organ, båda i
Stockholm, samt i landsorten Arbetet (1887) i
Malmö, Ny Tid (1892) i Göteborg, Folket (1906)
i Eskilstuna, Arbetarbladet (1902) i Gävle,
Örebro-Kuriren (s. å.) samt Norrländska
Socialdemokraten (1918) i Boden. Ett viktigt inslag
i svensk arbetarpress bilda de olika
fackförbundens tidn., i arbetarpressen ofta benämnda med
den vilseledande beteckningen ”facktidn.”.
Direkta åsiktsorgan äro efter 2:a världskriget eg.
endast de få kommunistiska tidn., främst Ny
Dag (grundad 1929), och den syndikalistiska
tidn. Arbetaren (1922). Särskilda grupper bilda
vidare den rikt förgrenade frireligiösa pressen,
företrädd av bl. a. Svenska Morgonbladet
(grundat 1890) och Dagen (1945), nykterhetstidn., ss.
Reformatorn (1888) och Templar-kuriren (1922),
samt folkbildningstidskr., ss. Ariel (1921),
Folklig kultur (1936), som i sig upptagit en rad
folk-bildningsorgan, och Studiekamraten (1919). De
förnämsta politiskt-kulturella tidskr. äro numera
Nordisk Tidskrift (grundad 1878), Ord och bild
(1892), Tiden (1908), Svensk Tidskrift (1911),
Bonniers litterära magasin (BLM, 1932),
Samtid och framtid (1944) och Perspektiv (1950).
De lättare tidskr., främst de rikt illustrerade,
ha däremot under tiden efter 1: a världskriget
kraftigt utvecklats. Av äldre veckotidn. märkas
L. J. Hiertas Lördagsmagasinet (1836—38 och
1842) och A. Blanches Illustrerad tidn. (1854—
66), fortsatt av Ny illustrerad tidn. (1865—
1900), Idun (1887), Allers familj-journal (1893),
länge S:s mest spridda tidskr., och Hvar 8 dag
(1899—1933). Nyare veckotidn., av vilka flera
gärna söka förebilder i U.S.A., äro
Vecko-Journalen, Hemmets Journal, Hemmets Veckotidn.,
Husmodern, Lektyr, Smålänningen, Svenska
Journalen, Svensk Damtidn. och Se, S:s första
egentliga bildtidn. Denna typ av veckotidn. har
fått ett slags konkurrenter i Folket i Bild (Fib,
grundad 1933), närmast anknuten till
arbetarrörelsen, och Vi (1937), utg. av Kooperativa
förbundet, S:s största veckotidn. (uppl. 1953 c:a
600,000 ex.). Skämtpressen var mot slutet av
1800-talet och under början av 1900-talet rikt
företrädd, bl. a. av Söndags-Nisse (grundad
1862) och Strix (1897).
Rundradio, se Radiotjänst, ab.
Försvarsväsen. Till grund för
försvarsväsen-det ligga 1942 års försvarsbeslut och 1941 års
värnpliktslag. Försvarsbeslutet har i många
avseenden moderniserats. Det kompletteras av
beslut rörande materialprogram för de olika
försvarsgrenarna: arméns 10-årsplan 1953, marinens
flottbyggnadsplan 1952 och
vapenanskaffnings-plan 1953 samt flygvapnets 7-årsplan från 1948
(med årlig revidering). Värnpliktslagen har efter
2:a världskriget undergått förändringar främst i
fråga om utbildningstidens längd, senaste
ändringar av 1952 och 1954. Hösten 1954 framlade
överbefälhavaren ett betänkande rörande principerna
för försvarets framtida utformning.
Högsta ledning. Högste befälhavare
över krigsmakten är konungen.
Försvarsministern svarar inom regeringen för ärenden rörande
krigsmakten, vilka handläggas av
Försvarsdepartementet, uppdelat på ett kansli och Försvarets
kommandoexpedition. Som ledningsorgan för den
ekonomiska försvarsberedskapen fungerar
Riks-nämnden för ekonomisk försvarsberedskap (se
Försvarsberedskap, sp. 610), som lyder under
Handelsdep. Som ledningsorgan för
civilförsvaret finnes Civilförsvarsstyrelsen, vilken lyder
under Inrikesdep. Den militära ledningen av
krigsmakten utövas under K. m:t av
överbefälhavaren (ÖB). Denne biträdes av högkvarteret, vari
Tab. 20. Utbildningstidens längd (enl. beslut av
1952 års vårriksdag) och f ördelning.
Försvarsgren och tjänstgöringens art [-Värnpliktiga-] {+Värn- pliktiga+} i allm. Värnpliktiga, uttagna för
[-under-befäls-utbild-ning1) under-of fi-cers- utbild-ning utbildning-]
{+under- befäls- utbild- ning1) under- of fi- cers- utbild- ning utbild- ning+} i
specialtjänst
Armén,
kustartilleriet och flygvapnet
i:a tjänstgöring 304 324 450
Repetitionsövning 30*) 404) 404)
„ 30®) 404) 404)
,, ^3O®H)4o9 4o92)
394 444 570 5408)
Flottan
Tjänstgöring i en
______följd .......... 394_______444_______________54Q8)
4) Finnes ej vid flygvapnet.
2) För värnpliktiga, krigsplacerade som befäl,
tillkommer 10 dagars befälsövning.
•) Uppdelas vid flygvapnet i 2 repetitionsövningar om
vardera 15 dagar.
4) Därav 10 dagars befälsövning.
5) Uppdelas vid flygvapnet i 2 repetitionsövningar om
20 dagar.
6) Tiden uppdelas främst med hänsyn till civila studier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
