Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Kommunikationer och sjöfart - Mynt, mått och vikt - Bankväsen - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
507
Sverige
508
sund med dess stora flotta av malmfartyg.
Angfärje-förbindelsen Hälsingborg—Helsingör tillkom 1891,
Malmö—Köpenhamn 1895 och Trelleborg—Sassnitz 1909.
Praktiskt taget alla jordens länder anlöpas numera
av svenska fartyg i reguljär linjetrafik, och ung. halva
det svenska handelstonnaget är huvudsakl. sysselsatt i
rent internationell trafik (oceanfart, medelhavsfart o. a.
europeisk fart). Nära 70 °/o av tonnaget utgöras
numera av motorfartyg med dieselmotorer som
framdriv-ningsmaskineri. 1951 funnos 119 svenska tankfartyg
om sammanlagt c:a 506,000 bruttoton, varav 51 st. om
483,000 ton utgjordes av stora oceangående fartyg. Av
dessa voro 4 st, om tillhopa 43,000 ton, kombinerade
malm- och tankfartyg. — De förnämsta rederistäderna
äro Göteborg och Stockholm med vardera 35 °/o samt
Hälsingborg med 8 °/o och Trelleborg med 3% av det
svenska tonnaget hemmahörande hos sig.
Inom S. finnas för lufttrafik (jfr d. o., sp.
84 ff.) 9 trafikflygplatser och 19 större flygfält.
Vidare är (1955) en storflygplats, Halmsjöfältet, för den
Tab. 17. Reguljära lufttrafikens omfattning pä
flygplatserna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Visby
1951.
Flygningens art Antal
landningar Antal
avstigna passagerare Avgående och
ankommande godsmängd i ton
[-Resgods Fraktgods-]
{+Res- gods Frakt- gods+} Post
Total reguljär lufttrafik 12,858 188,692 4,876 4,377 1,201
Med svenska flygplan ...... 5,795 100,566 2,479 2,125 531
Från (och till)
utrikes ort 9,610 132,304 3,837 3,652 1,004
interkontinentala fjärrtrafiken under byggnad.
Huvuddelen av den interkontinentala linjetrafiken berörande
S. samt all reguljär inrikestrafik ombesörjes av det
interskandinaviska konsortiet Scandinavian Airlines
System (SAS), som har sitt huvudkontor vid Bromma
flygplats, Stockholm. Nämnda flygplats trafikeras
dessutom bl. a. av följ, större utländska flygbolag:
Aero oy., British European Airways, Ceskoslovenske
aerolinie, Koninklijke Luchtvaart Maatschappij, Polskie
linie lotnicze, S. A. Beige d’exploitation de la
navigation aérienne samt Pan American World Airways.
Den reguljära lufttrafikens omfattning på de 4 största
flygplatserna, Stockholm (Bromma), Göteborg
(Tors-landa), Malmö (Bulltofta) samt Visby, framgår av
tab. 17. Genom flyglinjerna till utlandet finnes direkt
förbindelse till ett betydande antal större städer inom
Europa samt vissa viktigare städer i Nord- och
Sydamerika, Afrika och Asien. Inrikestrafiken bedrives
huvudsakl. på linjerna Stockholm—Visby, Stockholm—
Malmö och Stockholm—Luleå. Den in- och utländska
svenska, reguljära lufttrafiken, för vilken från början
ab. Aerotransport (ABA) svarade, ombesörjes från 1951
helt av SAS. Utom nämnda svenska linjetrafik
förekommer också annan yrkesmässig luftfart, vilken 1952
hade en omfattning motsv. 22,777 flygtimmar el.
4,972,000 flygkilometer. Genom denna icke reguljära
lufttrafik flygtransporteras bl. a. dagl. aftontidningar
från Stockholm till olika städer inom S.
Mynt, mått och vikt. S:s myntväsen är
reglerat genom lag s% 1873, enl. vilken guld blev
värdemätare och 1 kr räkneenhet, motsv. 0,4032258
g guld och indelad i 100 öre. Kronan var till
värdet identiskt lika med den tidigare
myntenheten riksdaler riksmynt (= V4 rdr sp.),
likaledes indelad i 100 öre. Den nya lagen trädde
i kraft Vt 1875, och det äldre myntet indrogs
före 1882. 2/s 1914—Vi 1916 och 17Is 1920—
V4 1924 samt efter 28/o 1931 har bestämmelsen
om rätt för sedelmyntets innehavare att få detta
inlöst med guldmynt varit suspenderad. Först
1881 infördes 5-kronan i guld i avsikt att
ersätta sedelmynt i cirkulationen. Några guldmynt
präglades icke 1903—20. Under Gustav V
ut-gåvos blott 5 kr (1921, daterad 1920) och 20
kr 1925, den senaste guldpräglingen. I samband
med de båda världskrigen ha 50-, 25- och
10-ören utgivits av kopparnickel. Metallbrist och
därav följande prisstegringar, förorsakade av de
båda världskrigen, medförde 1920—25, 1940—41
och 1946—47 prägling av 50-, 25- och 1 o-ören
i kopparnickel samt 1915—17 och 1942—50
prägling av 5-, 2- och i-ören av järn. Samma
bakgrund har nedsättningen av silvermyntens halt
1942. 1954 utsläpptes 5-kronor i silver.
Genom k. f. 22 nov. 1878 infördes
metersystemet. Ehuru det bestämdes, att detta fr. o. m.
1889 skulle ensamt användas, brukas dock ännu
ofta vissa äldre mått och vikter, t. ex. aln, famn,
fot, skålpund och tunnland.
Bankväsen, se Bank, Hypoteksinrättning,
Postsparbanken, Sparbank och Sveriges riksbank.
Religiösa förhållanden. Religionsfrihetens
princip, som uttalades redan i R. F. 1809, har
sedan så gott som fullständigt genomförts
(religionsfrihetslagen Vi 1952). Rätten att bilda
av staten erkända religionssamfund har
emellertid endast i ringa grad utnyttjats; 1930
funnos blott 17,825 främmande trosbekännare, som
icke i rättslig mening tillhörde svenska kyrkan.
Hela antalet dissenters och främmande
trosbekännare uppgick till 257,482 (4,2 °/o av hela
folkmängden). Av de frikyrkliga samfunden
räknade Svenska missionsförbundet c:a 101,000
medl., baptisterna 55,450, metodisterna 11,450.
Härtill kommer pingströrelsen med c:a 32,000
medl., Frälsningsarmén, Helgelseförbundet,
ad-ventister m. fl.
Tab. 18. Främmande trosbekännare (icke
tillhörande svenska kyrkan) i Sverige 31/i2 1930.
Baptister ........... 697
Metodister .........3,981
Mosaiska ...........6,653
Romerska katoliker 4,763
Grekiska katoliker . 504
Anglikaner .......... 256
Fribaptister ........ 108
Swedenborgare .... 113
Katolsk-apostoliska m
Christian Science .. 122
Adventister ......... 21
Fransk-reformerta . 114
övriga ............... 382
Summa 17,825
Svenska kyrkan, som ofta kallas statskyrka,
är en folkkyrka i nära förbindelse med staten.
Dess lära är enl. Kyrkolagen grundad i Guds
heliga ord, G. T:s och N. T:s profetiska och
apostoliska skrifter, författad uti de 3
huvudsymbola och jämväl i den oförändrade
Augs-burgska bekännelsen, vedertagen vid Uppsala
möte samt förklarad uti hela den s. k.
Konkor-dieboken. Konungen måste enl. R. F. tillhöra
”den rena evangeliska läran” (motsv.
bestämmelse betr, statsråden, utom betr, föredragande
i kyrkoärenden, är fr. o. m. Vi 1954 upphävd).
Medl. av kyrkan äro alla, som icke från
födelsen el. på gr. av anmält utträde tillhöra
annat religionssamfund. Kyrkolag stiftas av K.
m:t, riksdagen och kyrkomötet (se d. o.).
Kyrkans centrala förvaltning tillhör Ecklesiastikdep.
(kyrkolagsfrågor Justitiedep., ekonomiska
angelägenheter Finansdep.). Den kyrkliga
indelningen i stift, kontrakt, pastorat och församlingar
anses gå tillbaka på den äldre, sedan hednatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
