- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
365-366

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svartholm - Svarthålsforsen - Svarthätta - Svarthö - Svartisen - Svartklubben - Svartkonst - Svartkonstbok - Svartkrita - Svartkrut - Swartling, 1. Axel - Swartling, 2. Erik - Svartlöga - Svartlösa härad - Svartmalm - Svartnäs - Svartorm - Svartprustrot - Svartrost - Svartrot - Svartrå - Svartsjö - Svartsjö kontrakt - Svartsjölandet (Färingön) - Svartskjortor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svarthålsforsen—Svartskjortor

365
svarsvilja. — S. bibehölls som rysk fästning till
1855, då den förstördes av engelsmännen.

Svarthålsforsen, kraftverk i Indalsälven vid
Bispgården, började byggas 1949 av ab.
Svarthålsforsen (Stockholms stad) med 3 turbiner om
tillsammans 68,000 kW vid 15 m fallhöjd.

Svarthätta, zool., se Sångaresläktet.

Svarthö, Ba’rtsia (Bdrtschia) alpina, en med
Rhinanthus besläktad, 2—3 dm hög, flerårig ört
med äggrunda blad och mörkt violetta blommor
ensamma i vecken till violetta högblad. Växer
i n. Sverige, särskilt i fjälltrakterna, samt
sällsynt i kalktrakter längre söderut. Svartnar vid
torkning.

Svartisen, Norges näst största glaciär, belägen
under polcirkeln, i Nordland fylke; tills, omkr.
700 km2. Delas av Glåmågas trånga dal i en
n. v. och s. ö. huvuddel med resp. Snetind (1,599
m ö. h.) och Sniptind (1,591 m) som högsta
punkter. På gr. av den allmänna
glaciärminsk-ningen sträcka sig glaciärtungorna numera ej så
långt ned mot havsfjordarna; Engabreen slutar nu
c:a 100 m ö. h. mot tidigare 10 m ö. h.

Svartklubben, skär med lots- och fyrplats
utanför Singö, öregrunds skärgård.

Svartkonst, dets. som magi, på grund av den
kyrkliga uppfattningen, att all magi var svart
magi.

Svartkonstbok, skriven el. tryckt undervisning
i utövning av magi el. svartkonst. S. innehålla
anvisningar att besvärja andar, uppdaga skatter,
framkalla el. avvända olyckor, upptäcka tjuvar,
vinna lycka i spel och kärlek, få framgång vid
jakt och fiske o. s. v. Innehållet växlar efter
handskrifternas ålder och nedskrivarnas
samhällsställning. De äldsta svenska s. äro från 1600-talet
och gå direkt el. indirekt tillbaka på tyska
förebilder från 1500-talet och senare. — Litt.: A.
Lehmann, ”Övertro og trolddom” (2:a uppl., 2
bd, 1920).

Svartkrita, teckningsmaterial av kolhaltig
ler-skiffer, begagnas på samma sätt som färgkritor.
S. var omtyckt vid 1800-talets mitt, särsk. för
porträtt, men undanträngdes senare av
fotografikonsten. Maria Röhl är i Sverige konstartens
främsta namn.

Svartkrut, se Krut, sp. 911.

Swartling. 1) Frans Johan Axel S.,
affärsman, politiker (1840—1918), kamrer vid Enskilda
industribanken 1865, vid Norrköpings enskilda
bank 1870, disponent vid Drags ab. 1875; rysk
konsul 1877—1903. I Norrköpings kommunala
liv spelade S. en högst betydande roll. 1884—
1912 var han led. av A. K., v. talman 1898—1902,
talman 1903—12, medverkade 1888 vid bildandet
av det protektionistiska Nya lantmannapartiet och
intog inom detta och sedan inom det återförenade
Lantmannapartiet en framskjuten plats som en av
de få tullskyddsvänliga stadsrepresentanterna.

2) Axel Erik Viktor S., den föreg:s sonson,
ämbetsman (f. 1900 28/7), jur. kand, i Uppsala
1923, kanslisekr. 1936, byråchef 1938, chef för
löne- och pensionsavd. 1942, exp.-chef s. å., allt
i Finansdep., regeringsråd 1946, generaldir. och

366

chef för postverket 1947. S. har deltagit i talrika
utredningar.

Svartlöga, ö och by i Stockholms yttre
skärgård, Blidö sn.

Svartlösa härad i Södermanland, Stockholms
län, omfattar n. och n. v. Södertörn. Socknar:
Huddinge, Botkyrka, Salem och Grödinge samt
Saltsjöbadens köping. S. tillhör Södertörns
domsaga (tingsställe Stockholm) och öknebo och
Svartlösa fögderier.

Svartmalm, geol., se Magnetit.

Svartnäs, församling i Svärdsjö kommun i
Dalarne.

Svartorm, Pséu’dechis, till giftsnokarna
hörande ormsläkte från Australien, omfattande tio
arter, vilka höra till världsdelens allmännaste och
farligaste. Den vanliga s., P. porphyriacus, är
ovan glänsande svart och blir i,e—2,5 m lång.

Svartprustrot, rotstocken med birötter av
vissa arter av släktet Helleborus, innehållande
gly-kosiderna helleborein och helleborin som haft
användning i medicinen och på grund av
irriterande inverkan på slemhinnorna som inblandning
i snus.

Svartrost, bot., se Sädesrost.

Svartrot, bot., se Scorzonera.

Svartrå, sn i Hallands län, Faurås hd, invid
mell. Högvadsån; 35,0a km2, 334 inv. (1954). 641
har åker. Kyrkan av medeltida ursprung,
ombyggd under 1700-talet. Ingår i Okome, Köinge
och S. pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs
kontrakt. Tillhör storkommunen Vessigebro.

Svartsjö. 1) Samhälle i Sånga sn i Uppland.

2) Gods i Sånga sn i Uppland, på
Svartsjölandet i Mälaren, omfattar 803 har, därav 346
åker. Slottet av sten i två våningar uppfördes
1734—39 efter ritningar av C. Hårleman. Efter
att ha varit drottning Lovisa Ulrikas änkesäte
fick slottet förfalla. Sedan 1891 användes det som
tvångsarbetsanstalt för män och från 1920 även
som alkoholistanstalt. 1942 upplätos vissa
byggnader till en fångvårdsanstalt och 1946 till en
fångvårdskoloni. — S. är ett gammalt
folkunga-gods. I början av 1300-talet kom det under
kronan. Ett under medeltiden uppfört stenhus
tillbyggdes av Gustav Vasa, som 1541 inrättade ett
myntverk här. Johan III fortsatte
byggnadsarbetena och förvandlade det till ett ur
konsthistorisk synpunkt intressant renässansslott, som brann
1687.

Svartsjö kontrakt i Stockholms stift omfattar
Bromma förs, i Stockholms stad och Färentuna
hd i Stockholms län. S. består av följ. 5
pastorat: Bromma; Sånga, Skå, Färentuna och
Hilles-hög; Ekerö; Adelsö och Munsö samt Lovö.

Svartsjölandet, förr F ä r i n g ö n, Mälarens
näst största ö, inom Färentuna hd i Uppland
(Stockholms län); 79,13 km2; jämte småöar 2,932
inv. (1954). S. består av socknarna Skå, Sånga,
Hilleshög och Färentuna, vilka tills, bilda
storkommunen Färingsö. över Lullehovsbron i s. ö.
har S. landsvägsförbindelse med Lovön och
Stockholm.

Svartskjortor, benämning på fascister efter
deras uniform.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free