Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styrsö - Styv - Styvbarn - Styver - Styvhet - Styvkjortel - Styvmorsblomma - Styx - Stående armé - Stående lån - Stående vågrörelse - Ståhl, Manne - Ståhlberg, Gideon - Ståhlberg, Kaarlo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Styv—Ståhlberg
274
dades 1890, 1951 nedlagt verksamheten av brist
på patienter, har det blivit vårdhem för
underutvecklade barn (c:a 130 patienter).
Styv, sj ömansuttryck för hård, ansträngd
0. dyl.: ett styvt tåg (hårt spänt tåg), styv bris
o. s. v.
Styvbarn, makes (makas) barn i tidigare gifte.
Styvfar, -mor, moders, resp, faders senare
make (maka). S t y v s y s k o n, -bror,
-syster, dets. som sammanbragta barn;
ibland, mindre riktigt, i st. f. halvsyskon, -bror,
-syster.
Styver, under 1700-talet silvermynt på 1 öre
smt, sedermera samma namn för sjättedelen av
1 sk. bko. I dagligt tal räknade man vanl. 2, 4
och 6 styver i st. f. Vs, 2/s och 1 sk. bko.
Styvhet. 1) Lantbr. ”Styv jord” är sådan, som
på gr. av hög lerhalt samt ringa innehåll av kalk
och mullämnen har stor sammanhållning och
därför är svårbrukad och mindre lämplig för
vissa växtslag, ss. potatis, betor och korn. S.
mildras genom påförande av rikliga mängder kalk
och mullbildande ämnen, t. ex. stallgödsel.
2) Sjöv., egenskap hos fartyg att motsätta sig
krängning (motsats: rankhet el. vekhet).
Ett mått på s. el. stabiliteten utgör styvhet
s-momentet P(r—a) . sin tp.
3) Tekn., ett materials el. en konstruktions
förmåga att motsätta sig formförändrande
krafter inom elasticitetsområdet. Ett mått på s. hos
ett material är elasticitetsmodulen och
skjuvmodu-len. Vid konstruktioner är det vanligt att skilja
mellan böjnings-, vridnings- och knäckstyvhet.
Styvkjortel, se Dräkt, sp. 52 ff.
Styvmorsblomma, bot., se Viol.
Styx, grek, myt., flod med vattenfall, vid
vilken enl. Homeros gudarna avlägga ed; enl.
He-siodos belägen i underjorden. Namnet S.
återfann man redan på Herodotos’ tid i en flod i
Nordarkadien (nu Mauroneri), vilken störtar ned
för en hög klippvägg i ödslig omgivning. — Adj.:
S t y g i s k.
Stående armé kallas sådan här, vilken, i mots.
till vid krigsfara el. utbrutet krig skeende
uppbåd, utskrivning el. värvning, redan är uppsatt
och organiserad i fredstid. S. funnos i flera
antikens stater, saknades praktiskt taget under
medeltiden och uppstodo i nyare tiden efter
westfaliska freden vanl. i form av yrkeshärar. I
Sverige var s. byggd på indelningsverkets grund.
Stående lån, lån, på vilket endast räntan
ter-minsvis betalas utan att någon amortering
erfordras.
Stående vågrörelse, fys., ett
interferensfeno-men, som uppträder, om två vågrörelser av
något slag, vilka ha samma period och utbreda sig
i motsatta riktningar, interferera med varandra.
Härvid uppkomma plan, vinkelräta mot
fortplant-ningsriktningen, i vilka svängningsamplituden är
minimal, och mitt emellan dessa belägna plan, i
vilka svängningsamplituden är maximal. De
förra kallas nodplan el. noder
(svängningnoder), de senare bukplan el. bukar
(sväng-ningsbukar). Avståndet mellan på varandra följ,
plan av ettdera slaget är = halva våglängden för
svängningarna. Ha de båda interfererande
svängnings rörelserna samma amplitud, blir amplituden
i noderna = noll, i bukarna = dubbla
svängningsamplituden. Resultatet av interferensen blir
således en svängningsrörelse, som förlorat sin
framåtskridande karaktär (stående
svängningar). Det vanligaste sättet att åstadkomma
s. består däri, att en vågrörelse får infalla
vinkelrätt mot en vägg, av vilken den reflekteras.
Interferensen äger rum mellan den infallande och
den reflekterade vågen. S. kan uppkomma vid
såväl transversell som longitudinell vågrörelse.
Exempel på s. av det förra slaget erbjuder en
i ena ändan fäst tråd, vars andra ända försättes
i tvärsvängningar. Av longitudinell karaktär äro
däremot de stående ljudvågor, som uppkomma
i t. ex. en orgelpipa. Att åstadkomma och
påvisa stående ljusvågor lyckades först O. Wiener
(1889). På detta fenomen grundar sig Lippmanns
interferensmetod för färgfotografi. Det är även
möjligt att åstadkomma stående elektromagnetiska
trådvågor. Dylik s. mellan två parallellt spända
trådar har påvisats av E. Lecher (1890). — Ang.
s. i sjöar och havsbukter se Seiches.
Ståhl, David Emanuel (Manne), publicist,
politiker (f. 1901 15/i), fil. kand.’ vid Uppsala
univ. 1928, medarb. i Svenska Morgonbladet
1926—32, 2:e red. i Eskilstuna-Kuriren 1933—36,
chefred, och utg. av Karlstads-Tidningen sedan
1939; led. av A. K. sedan 1945 (Folkpartiet);
ordf, i Publicistklubben 1955. S., som hör till
de mera framträdande folkpartipublicisterna, är
bl. a. led. av UNESCO-rådet, 1949 års
försvars-utredning och 1951 års hyresregleringskommitté.
Ståhlberg, Anders Gideon Tom,
schackmästare (f. 1908 26/i), Nordens hittills ende
stormästare i schack, innehade Sverigemästerskapet
1929—40. S., som vistades i Argentina 1939—
—48, har segrat i flera stora internationella
turneringar. Han har utövat flitig
schackjournalis-tisk och schacklitterär verksamhet.
Ståhlberg, K a a r 1 0 Juho, finländsk jurist och
politiker (1865—1952), jur. dr 1893. S. var
pro-tokollsekr. i senaten 1898—1903, då han
avskedades av Bobrikov för
motstånd mot
tillämpningen av den
olagliga värnpliktsförord-ningen, prof, i
förvaltningsrätt vid
Helsingfors univ. 1908—18,
president i högsta
förvaltningsdomstolen
1918—19, led. av
lagberedningen 1926—46.
S. anslöt sig tidigt
till Ungfinska partiet
och blev en av
partiets, senare Nationella
framstegspartiets,
le
dande krafter. Han var lantdags- och riksdagsman
i olika repriser 1904—33, talman 1914. 1905—07
var S. chef för handelsexp. i senaten men
avgick som bestämd motståndare till den av
lantdagen antagna förbudslagen. Efter frihetskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
