Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Styrelsesystem - Styrestad - Styrfart - Stürgkh, Carl von - Styrinrättning - Styrlastighet - Styrlinje el. direktris - Styrman - Styrmaskin - Styrmedel - Stürmer, Der - Stürmer, Boris Vladimirovitj - Styrnäs - Styrol - Styrstad, Styrestad - Styrsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
271
Styrelsesystem—Styrsö
272
Styrelsesystem, se Byråsystem.
Styrestad, f. d. socken, se Styrstad.
Styrfart, rörelse för el. akter över hos ett
fartyg, som erfordras för fartygets styrning.
Styrgaller, se Elektronrör, sp. 557.
Stürgkh [Jtyrk], Carl Joseph von, greve,
österrikisk politiker (1859—1916). Han var i
riksrådets deputeradekammare ledare för de
för-fattningstrogna storgodsägarnas grupp.
Undervisningsminister 1909, blev han nov. 1911
ministerpresident. Han mördades 1916 av Friedrich
Adler.
Styrinrättning, den anordning, varmed rodret
manövreras ombord på fartyg. Enklast sker
detta för hand medelst rorpinne el. rorkult
men, om större kraft fordras, medelst taljor el.
annan lämplig utväxling, då ratt brukas.
Ratten är antingen placerad invid rodret el. på
kommandobryggan, då den genom en särskild
ror- el. styrledning står i förbindelse med
roderkvadranten. Akter över placerad
ratt begagnas ofta som
reservstyrinrättning i förening med maskindriven styrapparat.
Maskindrivna styrapparater på ång- och
motorfartyg över en viss storlek utgöras vanl. av resp,
ångstyrmaskiner och elektromekaniska el.
elektro-hydrauliska styrmaskiner. Samtliga dessa
maskiner manövreras medelst en på
kommandobryggan placerad mindre ratt, vars rörelser
överföras på mekanisk, elektrisk el. hydraulisk väg
till styrmaskinen. Till s. höra även r o d e r v
i-s a r e, angivande rodrets läge, samt
roderbroms, tjänande att vid sjöhävning upptaga
rodrets stötar samt att vid behov fastlåsa rodret.
Styrlastighet, skpsb., skillnad i ett fartygs
djupgående vid för- och akterstäv. S. är positiv,
då djupgåendet akter är det större. Positiv s. gör
ett fartyg lättstyrt och bör därför till viss grad
eftersträvas.
Styrlinje el. d i r e k t r i s, en mot axeln till
en konisk sektion vinkelrät linje, så beskaffad,
att förhållandet mellan avståndet från en punkt
på kurvan till fokus och avståndet till denna
linje är konstant.
Styrman. 1) På handelsfartyg
befäls-person (1—3, beroende på fartygets storlek
m. m.), som särsk. har att biträda befälhavaren
med fartygets skötsel och navigering, att föra
skeppsdagboken, övervaka fartygets förråd och
proviant, mottaga och ansvara för lasten och
dess stuvning samt vid befälhavarens frånvaro
föra kommando över fartyget. För anställning
som s. på handelsfartyg erfordras att inneha
av Kommerskollegium utfärdat sjökaptensbrev el.
styrmansbrev. För att erhålla styrman
s-brev erfordras att ha fyllt 19 år och vara
svensk undersåte, att ha farit till sjöss på däck
på fartyg om minst 30 ton bruttodräktighet i
östersjöfart el. vidsträcktare fart under minst
48 mån., därav minst 18 mån. i nordsjöfart el.
vidsträcktare fart, samt att ha vid sjöbefälsskola
i riket el. vid Flottans underofficersskola avlagt
styrmansexamen. — 2) På örlogsfartyg
underofficer, tillhörande däcksavd.
Styrmaskin, se Styrinrättning.
Styrmedel, vapentekn. En projektils s. har
till uppgift att direkt styra projektilen i luften,
”luftmotståndsstyrning”, el. att i loppet med hjälp
av dettas räfflor ge projektilen för styrning i
banan erforderlig rotation, ”rotationsstyrning”. S.
för luftmotståndsstyrning utgöres i regel av
vingar el. dyl., s. för rotationsstyrning vid
mynningsladdade pjäser av knappar, vid
bak-laddade pjäser av gördel, vid handeldvapen
vanl. av mantel (se Mantelstyrning).
Stürmer [fty’rmar], Der S., antisemitiskt
tyskt smutsblad, utg. 1923—45 av J. Streicher.
Stürmer [ry. utt. JtjoTmjir], Boris
Vladimir o vit j, rysk statsman (1848—1917). Han
var Pleves adjoint i inrikesministeriet från 1902.
S. gjorde sig känd som hänsynslös reaktionär.
Febr. 1916 blev han premiärminister. Hans
an-tecedentia, hans tyska namn och härstamning,
snart också hans inkompetenta och utmanande
politik uppkallade livlig opposition mot honom.
Denna övergick till full storm, sedan han i juli 1916
lyckats störta utrikesminister Sazonov och själv
blivit dennes efterföljare och då han öppet
misstänktes för att såsom tyskt redskap förbereda
rysk separatfred med centralmakterna. I
riks-duman anklagades S. (nov. 1916) av Miljukov
för att förråda ryska statshemligheter åt
fienden, vilket nödgade tsarismen att kasta S. över
bord. Vid marsrevolutionen 1917 fängslades S.
och avled snart därefter.
Styrnäs, sn i Västemorrlands län,
Ångermanlands mell. domsaga, ö. om nedersta delen av
Ångermanälven; 150,50 km2, 1,042 inv. (1954).
Jordbruksbygd utmed älven och kring
Dämsta-sjön, f. ö. storkuperad skogsbygd. 611 har åker.
Nuv. kyrkan är från 1850. Ingår i Boteå och
S. pastorat i Härnösands stift, Sollefteå kontr.
Tillhör storkommunen Boteå.
Styrol [-å’l], CoHs. CH : CH2, ett cykliskt
kolväte med omättad sidokedja. Förekommer i
stenkolstjära och erhålles genom
vattenångdestil-lation av flytande styrax.
Styrstad, S t y r e s t a d, f. d. socken i Lösings
hd i Östergötland, Vi 1952 införlivad med
Norrköpings stad, och församling i Styrstads och
Tingstads pastorat i Norrköpings kontrakt av
Linköpings stift, i s. ö. delen av Norrköping;
20,64 lon2, 703 inv. (1954).
Styrsö. 1) Kommun i Göteborgs och Bohus
län, Askims hd, omfattande de endast sparsamt
bevuxna klippöarna Styrsö, Brännö, Köpstadsö,
Asperö, Donsö, Vrångö, Känsö, Vargö och Vinga
s. om inloppet till Göteborg; 23,94 km2, 2,753 inv.
(1954). 3 har åker, föga skog. Huvudsakl.
fiskarbefolkning, till större delen bosatt i
municipal-samhällena Asperö, Styrsö (se nedan), Donsö
och Vrångö. Talrika sommarvillor. Kyrkan av
sten är byggd 1752. Pastorat i Göteborgs stift,
Göteborgs v. kontrakt.
2) Municipalsamhälle (sedan 1923), fiskläge
och badort i S.i), omfattande ön Styrsö, 10 km
s. v. om Göteborg; 3,81 km2, 970 inv. (1954).
S. hade 1950 164 yrkes- och 15 binäringsfiskare.
Orten fick badanstalt 1885. Sedan Styrsö
kustsjukhus för ben- och ledtuberkulos, som
grun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
