Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stuttgart - Stuva (sjöfart) - Stuvning (maträtt) - Stuvsta - Stybb - Stycke - Styckebruk - Styckegods - Styckjunkare - Styffe, Carl - Stüler, Friedrich August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Stuva—Stüler
268
Stuttgart.
medeltida handelsstad har S. aldrig spelat någon
roll; en av huvudnäringarna var vinodling. Sin
största betydelse hade S. som landets huvudstad
(sedan 1482). Ännu vid slutet av 1700-talet var
folkmängden knappt 20,000, 1812 28,000. S. blev
under 2:a världskriget målet för talrika och
häftiga allierade flygbombningar, varvid
ödeläg-gelsen blev stor framför allt i gamla staden. Av
S:s hela bostadsbestånd beräknas blott 2% ha
undgått skador. I gamla staden ligga den urspr.
under äldre medeltiden uppförda stiftskyrkan,
med undantag av tornen förstörd under kriget,
och det likaledes delvis krigsförstörda Gamla
slottet från 1553—78. Vid platsen utanför, som
prydes av Thorvaldsens Schiller-monument, ligga
några renässansbyggnader; i kriget blev dock
Gamla kansliet total förstört, och av
Prinspalatset blev endast fasaden delvis bevarad.
Domini-kan- och Leonhardskyrkorna, båda medeltida,
utbrändes och störtade delvis samman. F. ö.
dominera 1800- och 1900-talen med senklassicism och
moderna byggnadsstilar; bl. a. märkas invid
Slottsträdgården den väldiga centralstationen från
1911—28 och i stadens högtbelägna utkanter
tilltalande funktionalistisk bebyggelse, t. ex.
Weis-senhof. Många offentliga byggnader, ss.
Wil-helmspalatset, statsarkivet, landsbibl., konstakad.
och konstmuseum, ligga vid Neckarstrasse, som
parallellt med slottsanläggningarna leder åt n. ö.
mot stadsdelen Berg på v. Neckar-stranden med
det forna kungl. slottet Rosenstein (1820-talet;
delvis förstört) samt Villa Berg med stadens
tavelgalleri. I n. ligger industriförstaden
Feuer-bach med finmekanisk industri, textil- och kemisk
industri samt sandstensbrott. Kannstatt är likaså
ett utpräglat industriområde. I Untertürkheim
vid Neckar finns en stor bilfabrik (se
Daimler-Benz A.-G.). S. har f. ö. elektroteknisk, optisk,
möbel-, beklädnads- och livsmedelsindustri samt
stora tryckerier och
bokförlag. S. är s. Tysklands
främsta bokhandelscentrum. Efter
kriget har tyngdpunkten för
Zeiss-Ikonkoncernen flyttats
från Dresden till S. Teknisk
högsk. m. m.
Stuva, vid lastning av
fartyg placera godset på
lämpligt sätt i förhållande till
utrymme, stabilitet och
styrlast, säkerhet för skada m. m.
Arbetet ombesörjes av
stuva r e.
Stuvning, maträtt, beredd
av smör, vetemjöl och en
vätska, hopkokt till en
me-deltjock sås, i vilken något
kokt födoämne tillsättes,
t. ex. kött, fisk, svamp el.
grönsaker. Vätskan utgöres
av det spad, vari
huvudingredienserna kokt, med tillsats
av mjölk el. grädde.
Stuvsta,
egnahemsområde i Huddinge
munici-palsamhälle, Stockholms län, vid Stockholms s. v.
stadsgräns; 5,684 inv. (1953). S. började
bebyggas 1918 och var 1924—46 eget
municipalsam-hälle inom Huddinge sn. Jämte Snättringe,
Ful-lersta, Segeltorp m. fl. villasamhällen utgör S.
en del av Stor-Stockholms sammanhängande
stadsbygd.
Stybb, i allm. smulor, småstycken el. pulver
av stenkol, träkol o. dyl.
Stycke, sjöv., gammalt namn på kanon;
ingår i styckj unkare, styckebruk o. s. v.
Styckebruk, äldre namn på fabrik för tillv.
av artillerimateriel.
Styckegods, se Fraktgods.
Styckjunkare, se Fanjunkare och Stycke.
Styffe, Carl Gustaf, historiker (1817—1908),
fil. dr i Uppsala 1845, tjänstgjorde 1843—58
i Riksarkivet, blev 1858 vice bibliotekarie vid
Uppsala univ.-bibl. och var 1864—82
bibliotekarie och chef där. S:s huvudarbeten, båda
banbrytande, äro den historisk-geografiska
handboken ”Skandinavien under unionstiden” (1867;
3:e uppl., utgiven av L. M. Bååth, 1911) samt
urkundssamlingen ”Bidrag till Skandinaviens
historia ur utländska arkiver” (5 bd, 1859—84)
med vidlyftiga inledningar, som äro bland de
viktigaste bidragen till Sveriges
medeltidshistoria. S. skrev även bl. a. en avh. om
grundre-galerna (i Vitt.-akad:s Handl. 1864) samt var
initiativtagare till publikationen ”Rikskansleren
Axel Oxenstiernas skrifter och brefväxling”,
varav han själv utgav en del.
Stüler [Jty’lar], Friedrich August,
tysk arkitekt (1800—65). Han studerade i Berlin
för Schinkel. Bland hans arbeten märkas flera
kyrkor i Berlin, börsen i Frankfurt a. M. och
slottet Hohenzollern. Bland hans arbeten i
Berlin märkas även Neues Museum (1843—59) i
anslutning till Schinkels Altes Museum samt na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
