Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studskrevad - Stuff - Stugsund - Stugun - Stuguns kraftverk - Stuhm - Stuhmsdorf - Stuka (lantbruk) - Stuka (flygplan) - Stukatklinga - Stukmaskin - Stumfilm - Stumhet - Stumpf, Carl - Stundister - Stunt man - Stupa - Stupid - Stupning - Stupor - Sturdza (Stourdza), familj - Sture, ätter - Sture, a 1. Algot Magnusson - Sture, a 2. Sten Gustavsson (Sten Sture d. ä.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Stuff—Sture
260
kartesch i luften efter uppstudsning (jfr
Studs-brisad).
Stuff, provstycke av ett mineral el. en
bergart, tuktat till lämplig form och storlek.
Stugsund, uthamn till Söderhamn.
Stugun, sn i Jämtlands ö. domsagas tingslag,
kring Indalsälven och v. Gesunden; 809,40 km2,
3,412 inv. (1954). Kring den bebyggda älvdalen
kuperade skogsvidder. 1,194 har åker. Ung. halva
arealen äges av bolag. Kyrkan byggd 1896;
gamla kyrkan är från 1794. Ingår i S:s och
Borgvattnets pastorat i Härnösands stift,
Rag-unda kontr. Utgör tills, m. Borgvattnet
storkommunen Stugun; 1,203,55 km2, 4,088 inv.
(1954).
Stuguns kraftverk, i Indalsälven ovanför sjön
Gesunden, bygges av staten 1953—56 med två
turbiner om tillsammans 35,000 kW.
Stuhm [Jtöm] (ty.), po. Sztum, stad i v.
delen av polska Ostpreussen, 15 km s. om
Marien-burg; 3,100 inv. (1946). — Vid S. utkämpades
16/e 1629 en oavgjord strid mellan svenskarna
under Gustav II Adolf och en polsk-österrikisk
här under v. Arnim, varunder konungen var i
livsfara.
Stuhmsdorf [Jtö’msdårf], by i västligaste
Ostpreussen, Tyskland, s. v. om Stuhm. Här slöts
2 sept. 1635 stillestånd på 26 år mellan Polen
och Sverige, som återlämnade Elbing Braunsberg,
Pillau och Memel.
Stuka, lantbr. 1) Jordtäckt hög av rotfrukter,
hoplagd för dessas förvaring under vintern. —
2) Uppsättningsmetod för torkning av stråsäd på
fältet. Härvid ställes först ett antal kärvar
upprätt tillsammans, varefter ovanpå denna botten
lägges en topp av spiralformigt placerade kärvar.
Stuka, kortform för ty. Sturzkampfflugzeug,
under 2 :a världskriget benämning på ett
enmoto-rigt, tvåsitsigt, tyskt lätt störtbombplan med
beteckningen Ju 87. Med denna flygplantyp
lanserade tyskarna ett nytt anfallssätt, särsk. mot
punktmål, störtbombfällning.
Stukätklinga (av it. stoccata, stöt), se Värja.
Stukmaskin, se Smidespress.
Stumfilm, kinematografisk film utan
ljudregistrering.
Stumhet, se Dövstumhet.
Stumpf [Jtompf], Carl, tysk filosof och
psykolog (1848—1936), prof. bl.a. i Berlin. Som
psykolog har S. främst synnerligen ingående
behandlat tonpsykologien, även
rumsuppfattningen och känslorna. S. har även behandlat frågan
om indelningen av vetenskaperna och problemet
om förhållandet mellan själ och kropp. Postumt
utkom hans ”Erkenntnislehre” (2 bd, 1939—40).
Stundi’ster (av ty. Stunde, i bet. bönestund),
evangelisk-pietistiska sekter, som uppstodo i
Syd-ryssland i senare delen av 1800-talet, bl. a.
under påverkan av predikanter bland tyska
kolonister och baptister. Trots förföljelser av
myndigheterna levde s. kvar som hemliga sekter med
flera mill. anhängare men anklagades under och
efter bolsjevikrevolutionen för
kontrarevolutionära tendenser.
Stunt man [sta’nt mä’n] (eng., ”trickman”),
person, som vid filminspelning (och repetitioner
i samband därmed) ersätter den ordinarie
skådespelaren i farofyllda el. akrobatiska scener.
Stüpa, se Pagod.
Stupid, ytterst enfaldig. — Subst.:
Stupiditet.
Stupning, geol., se Strykning.
Stu’por, lat., känslolöshet, dumhet; med.,
orörlighet på gr. av viljehämning (se Katatoni).
Sturdza (Stourdza) [sto’r-], bojarfamilj
i Moldova, som kan spåras tillbaka till 1400-talet.
Bland dess medlemmar märkas: loan S.,
hos-podar av Moldova 1822—28, M i ha il S.,
hos-podar 1834—49, och Dimitrie S. (1833—
1914), rumänsk politiker, chef för el. medlem av
flera ministärer, mest bekant genom sin
verksamhet som utrikesminister till förmån för
Rumäniens anslutning till trippelalliansen 1883.
Sture, svenska adliga ätter. Namnet är
tidigast (från 1300-talets början) förbundet med två
trol. sinsemellan befryndade släkter, som efter
sina resp, sköldemärken kunna kallas
tjurhuvudsätten och s j ö b 1 a d s ä 11 en (se
uppsats av G. Carlsson i Personhist. Tidskr. 1920).
Den förra utdog på 1400-talet; den senare
fortlevde till 1503, då dess mest berömde medlem,
riksföreståndaren Sten Gustavsson S. (se nedan),
avled; bland övriga ättmedlemmar märkes
riksföreståndarens farfars far, Algot Magnusson S
(se nedan). Till en tredje Sturesläkt (vapen:
spets nedifrån) av danskt — närmast halländskt
— ursprung hörde Sven Nilsson S. (se nedan).
Namnet upptogs omkr. 1450 av Sven S:s
dotterson Nils Bosson, som tillhörde släkten Natt och
Dag, vars vapen han och den av honom
grundade s. k. yngre Stureätten bibehöllo.
Sistnämnda ätt, till vilken hörde riksföreståndarna Svante
Nilsson S. och Sten Svantesson S. (om dem och
Nils Bosson S. se nedan), fick grevlig
värdighet 1561 (utdöd på svärdssidan 1616) med
Sten Svantessons son Svante S. —
Generalmajoren av inf. Sten Arvidsson Natt och Dag (1681—
1730) upphöjdes 1720 i friherrligt stånd och fick
därvid tillstånd att upptaga S.-namnet; ätten
utslocknade 1875.
a) Sjöbladsätten.
1) Algot Magnusson S., riksråd (d.
1426). Han var genom sitt giftermål besläktad
med drotsen Bo Jonsson, som vid 1380-talets mitt
insatte honom som hövitsman på Oppenstens och
örestens fästen i Västergötland. I denna
egenskap hyllade S. drottning Margareta på nyåret
1388. Han intog sedan en mycket framskjuten
ställning inom unionsaristokratien. 1403—04 var
han överbefälhavare i kriget mot Tyska orden
på Gotland.
2) Sten Gustavsson S. (Sten Sture
d. ä.), den föreg:s sonsons son, riksföreståndare
(omkr. 1440—1503). Hans moder var halvsyster
till konung Karl Knutsson, och detta
förhållande bestämde från början S:s politiska ståndpunkt.
Då Erik Karlsson (Vasa) 1469 gjorde uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
