Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studiehjälp - Universitet och högskolor - Övriga undervisningsanstalter - Studiekamraten - Studielån - Studierektor - Studio (konstnärsverkstad) - Studio, The (månadsskrift) - Studiosus - Studium - Studsare - Studsbrisad - Studskrevad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Studiekamraten—Studskrevad
258
och lantmannaskolor och sedan 1930 till elever
vid yrkesskolornas längre kurser. 1919 infördes
Statens räntefria studielån, vilka
utdelades till ett starkt begränsat antal elever vid
univ. och högre skolor. För att administrera
dessa inrättades Studielånenämnden. 1939
kompletterades lånen med statsstipendier
in n a t u r a till studenter vid univ. och
Karolinska inst. Samtidigt uppdelades
studielånefonden på en allmän fond och en särskild fond för
univ.-studier. Lån och stipendier för univ.-studier
skulle administreras av särskilda
statsstipen-dienämnder på univ.-orterna, medan
studielånen i övrigt kvarlågo hos Studielånenämnden.
1946 fick denna hand om även de då nyinrätttade
statsstipendierna för lärov.-studier. S. å. infördes
en ny form av s., garantilån, för dem, som
avslutat sina studier, administrerad av G a r a
n-tilånenämnden. 1947 tillkommo
licentiand-och doktorandstipendier för högre akad. studier.
1950 infördes garantilån även för pågående
studier. Studielånenämndens namn har 1953 ändrats
till Studiehjälpsnämnden. Efter vissa
utvidgningar och förändringar 1953 äro reglerna
i huvudsak följ.
Universitet och högskolor. För lägre
univ.-studier finnas tre former av s.: garantilån,
räntefria studielån och statsstipendier. Ang.
garan-t i 1 å n se d. o. Obemedlade el. mindre
bemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning
kunna erhålla räntefria lån för
univ.-studier, vilka sökas hos vederbörande
statsstipendie-nämnd (av dem, som ännu ej avlagt
studentexamen, genom vederbörande rektor). De räntefria
studielånen utgå med högst 2,500 kr per läsår
(vid särskilt stort behov högst 3,000 kr). De äro
räntefria intill 2 år efter studiernas avslutande,
varefter de löpa med samma ränteprocent som
Postsparbankens inlåningsränta. De skola vara
i sin helhet amorterade senast 15 år efter det
lån senast beviljades. — Utmärkt begåvade
obemedlade studerande, som skola påbörja el. nyss
ha påbörjat sina studier, kunna erhålla
statsstipendier i form av fri bostad och fri kost,
vilka sökas på samma sätt som studielånen.
Stipendierna utgå för 9 mån. av året.
Stipendiaterna kunna även erhålla bokstipendier för inköp
av studielitteratur. Lån och stipendier kunna
erhållas samtidigt. — För högre studier finnas 1
i-c e n t i a n d- och doktorandstipendier,
vilka utdelas av vederbörande fakultet el.
lärarråd. För licentiatstudier utgå stipendier med 3,000
kr per år och för utarbetande av dr-avh. med
6,000 kr per år. Ingen ekonomisk
behovspröv-ning företages. Stipendierna äro skattefria.
Övriga undervisningsanstalter. S. utgår vid
vissa skolor i form av räntefria studielån, vid
andra i form av stipendier. I vissa fall kunna
båda formerna kombineras. Enbart studielån
förekomma vid folk- och småskoleseminarier samt
övriga lärarutbildningsanstalter, vid Konsthögsk.
och Musikhögsk. samt vid aftonkurser vid
statliga läroanstalter. Studielånen utdelas av
Studiehjälpsnämnden. Villkoren äro i stort sett
desamma som för motsv. lån vid univ. Studielån,
NF XX — 9
kombinerade med behovsprövade stipendier på
högst 75 kr per månad, förekomma vid tekniska
fackskolor, i-åriga studentkurser vid
handelsgym-nasier och därmed jämförliga handelsskolor samt
vid en rad övriga fackutbildningsanstalter. Vid
övriga skolformer utgöres s. i regel enbart av
stipendier. Vid allmänna lärov., kommunala
gymnasier, realskolor och flickskolor, enhetsskolans
båda högsta klasser, praktiska kommunala
mel-lanskolor, tekniska gymnasier, handelsgymnasier,
specialgymnasiet vid Hvilans folkhögsk., minst
2-åriga kurser vid yrkesutbildningsanstalter samt
vissa med de nämnda skolformerna jämförliga
enskilda läroanstalter utgår s. enl. det s. k. 1
ä-r o ve r kssy s t eme t. Detta innefattar dels
studiebidrag för elever, som icke ha sitt
hem på skolorten, dels stipendier för såväl
dessa som övriga elever. — Vid folkhögsk.,
lantmannaskolor, lanthushållsskolor, trädgårdsskolor,
skogsskolor samt yrkesskolor med en kurslängd
av minst 4 mån. men ej 2 år utgå studiebidrag
till inackordering med 30 kr per kursmånad (50
kr, om internat ej finnes) samt behovsprövat
stipendium med högst 75 kr per kursmånad. Vid
kortare yrkeskurser än 4 mån. utgå stipendier
med högst 75 kr per månad efter
behovspröv-ning. Vid mejeriskolor och lantbruksskolor utgå
utbildningsbidrag med 240 kr per år
samt behovsprövade stipendier med högst 360
kr per år. Vid yrkeskurserna för
ladugårdsför-män utgår ett utbildningsbidrag utan
behovspröv-ning med 600 kr per år. För samtliga skolor
med s. enbart i form av stipendier gäller, att
äldre elever, som med hänsyn till
försörjningsplikt ha behov av förstärkt s., kunna erhålla även
studielån.
Studiekamraten, tidskrift för det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet, grundad 1919,
sedan hösten 1921 red. av en studiecirkel inom
Arbetarnas bildningsförbund.
Studielån, se Studiehjälp.
Studierektor, se Rektor.
Stüdio, konstnärsverkstad, ateljé; lokal för
inspelning av film och utsändning av
radioprogram. — I sammansättning som film-, konst-,
teaterstudio nyttjas ordet även om förening, som
studerar film o. s. v.
Studio, The [Öa stjö’di£u], en sedan 1893 i
London utgiven, mycket spridd engelsk
månadsskrift för skön konst och konsthantverk.
Studiosus, student, studerande.
Studium (plur. studier), forskning,
undersökning, utbildningsarbete.
Studsare. 1) Jaktgevär för kulpatroner,
enpi-pigt (s.) el. tvåpipigt (dubbel-s.; se Jaktgevär,
med bilder å pl.). Även de äldsta räfflade
armégevären benämndes s. (se Handeldvapen, sp. 830).
2) Ett slags ur, se Bordstudsare.
Studsbrisäd, krigsv., sprängning av brisans
-granat i luften efter uppstudsning (jfr
Studskrevad). För erhållande av s. användes
”fördröj-ningsrör” (se Rör, sp. 557). S. användes mot
levande, oskyddade el. frontalt skyddade mål.
Studskrevad, krigsv., sprängning av granat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
