Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stryknin - Strykning - Stryktips - Stryn - Strypsjuka - Strzygowski, Joseph - Strå (örtstam) - Strå (socken) - Strådöd - Stråfoder - Stråk - Strå kalkbruk, ab. - Stråke - Stråken (sjö vid Tidan) - Stråken (sjö vid Mörrumsån) - Stråkinstrument - Stråkkvartett - Stråknäckare - Strålbehandling, strålterapi (radioterapi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
223 Strykning—Strålbehandling 224
bittermedel. Vid förgiftning med s. göres
mag-sköljning. Som motgift gives garvsyra el.
jod-j odkalium.
Strykning, geol., riktningen av
skärningslinjen mellan ett lutande skikt och horisontalplanet.
Stupningen (lutningen) åter är vinkeln
mellan samma båda plan. Stupningsriktningen är
vin-kelrät mot s. Strykningsriktningen anges i
väderstreck enl. kompass, t. ex. n. ö. —s. v. (el. n. 450
ö.), stupningens storlek i grader, t. ex. 200 n. v.
Stryktips, se Tippning.
Stryn, herred (landskommun) i Sogn och
Fjor-dane fylke, v. Norge; 899,64 km2; 2,872 inv.
(1950). S. omfattar de storslagna trakterna
längst inne i Nordfjord (se Loen och Olden).
Stor turisttrafik.
Strypsjuka, se Struphuvudets sjukdomar.
Strzygowski [stjygå’fski], Joseph,
österrikisk konsthistoriker (1862—1941), prof, i
konsthistoria i Graz 1894 och i Wien 1909, lärare vid
Åbo akad. 1921—25. S., som var en av samtidens
förnämsta vetenskapsmän på sitt område,
började som klassisk arkeolog. Han framlade i
programskrifterna ”Orient oder Rom?” (1901) och
”Klein-Asien. Ein Neuland der Kunstgeschichte”
(1903) den omvälvande uppfattningen, att
Europas medeltidskonst uppstått i Orienten och icke
ur den senromerska konsten. I bl. a. ”Die
Bau-kunst der Armenier” (2 bd, 1918) går S. vidare
på samma linje. S. har i ”Altai-Iran und
Völker-wanderung” (1917), ”Der Norden in der
bilden-den Kunst Westeuropas” (1926) och ”Die
alt-slavische Kunst” (1929) påvisat oväntade
förbindelser mellan ornamentiken i Norden (n. Europa
och Östasien) och den europeiska medeltiden.
Bland hans många arbeten märkas ytterligare
”Die Bildende Kunst des Ostens” (1916), ”Den
kristna kyrkokonstens ursprung” (1920) och
”Asiens bildende Kunst in Stichproben” (1930).
Strå, gräsens och halvgräsens örtstam.
Strå, sn i Östergötlands län, Dals hd, på
öst-götaslätten, s. om Vadstena; 16,50 km2, 356 inv.
(1954). 1,493 har åker. Kyrkan härstammar från
1100-talet. Ingår i Vadstena, S:t Pers och S.
pastorat, Linköpings stift, Dals och Lysings
kontrakt. Tillhör storkommunen Östgöta-Dal.
Strådöd, död på strå ( = halm), i motsats mot
död i strid.
Stråfoder, lantbr., se Fodermedel.
Stråk, skpsb., se Bordläggning 1).
Strå kalkbruk, ab., Stockholm, grundat 1929,
äger kalkbruk vid Sala, Hedemora, Dyltabruk
(Örebro län) och Äsestugan (Jämtlands län)
samt vid Borghamn och Lenbergsvik (båda i
Östergötlands län) samt vid Högdalsås och
In-nansjön (båda i Västerbottens län), dessutom
kalkbrott vid Fårösund. S. bryter kalksten och
dolomit samt tillverkar bränd kalk för industri-,
byggnads- och jordbruksändamål och bränd
dolomit för martinugnar. Antal anställda omkr. 600.
S. tillhör Johnsonkoncernen.
Stråke, den tagelförsedda stav, med vilken
strängarna strykas på stråkinstrumenten.
Violin
stråken fick sin nuv. form på 1770-talet (genom
F. Tourte). — Man skiljer mellan nedstråk (Fl)
och uppstråk (V ).
Stråken, långsträckt sjö i Småland och
Västergötland, 18 km v. om Jönköping, genomfluten av
Tidan; 208 m ö. h.; 9 km2; 37 m djup; 24 km
lång.
Stråken, sjö i Kronobergs län, 25 km n. v. om
Växjö, avrinner till Mörrumsån; 185 m ö. h.;
8 km2; 12 m djup. Vid S. ligga Aneboda
fiskeri-försöksstation och Limnologiska laboratoriet i
Aneboda.
Stråkinstrument, instrument, som spelas med
stråke. De vanligaste äro violin, altviolin,
vio-loncell och kontrabas. S. förekomma i Europa
sedan 800-talet och torde ha kommit från Asien.
De äldsta s. under medeltiden voro gigan och
fid-lan (skruvplatta och flat kropp). Ur båda dessa
framgick mot medeltidens slut gamban och efter
1500 violinen.
Stråkkvartett, ensemble av två violiner,
altviolin och violoncell; även komposition för dessa
fyra instrument. Tillägges ännu en altviolin el.
en violoncell, uppstår en stråkkvintett,
tillläggas båda, uppstår en stråksextett o. s. v.
Stråknäckare, Leptosphaè’ria culmi’fraga,
snyltsvamp, som angriper och försvagar nedersta
stråleden hos råg och vete, så att strået lätt
knäc-kes, och därigenom medverkar till uppkomsten av
liggsäd.
Strålbehandling, strålterapi
(radioterapi), med., vetenskapen om strålningsenergiens
användning som läkemedel, är gemensam
benämning för röntgen- och
radiumbehandling. Härtill har på sista åren kommit
behandling med elektroner samt med radioaktiva
isotoper av vissa ämnen, ss. kobolt, fosfor, jod och
guld. Dessa forskningar befinna sig dock ännu
delvis på experimentstadiet.
Röntgenstrålningen utgöres av
trans-versella elektromagnetiska vågrörelser, som dock
ej äro kontinuerliga utan kunna betraktas som
ett regn av projektiler, strålningskvanta, som
träffa de kroppsdelar, vilka skola behandlas.
Största delen passerar igenom kroppen, men en
viss andel absorberas i varje vävnadsskikt. —
Vid sin passage genom rummet avtager
röntgenljuset i intensitet proportionellt mot kvadraten
på avståndet från röntgenrörets fokus:
röntgenljusets dispersion. Kortvågigt (”hårt”)
röntgenljus genomtränger en kropp i högre grad än
långvågigt (”mjukt”) och besitter större energi
än detta, vilket åter till större del absorberas
än det kortvågiga. — Röntgenljuset är icke
homogent utan sammansatt av strålkvanta med
olika våglängd. Dess mjuka komponenter
absorberas därför övervägande i kroppens ytliga
lager, varigenom dessa lätt kunna överbelastas med
röntgenljus gentemot de djupare delarna och
sålunda skadas. För att undvika detta filtrerar
man röntgenljuset, d. v. s. låter det först
passera en skiva (s t r å 1 f i 11 e r) av metall
(aluminium, koppar el. tenn), som absorberar den
mjuka strålningen. Härigenom träffas de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
