Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strutsar - Strutsfåglar - Struve, 1. Wilhelm von - Struve, 2. Otto von - Struve, 3. Hermann von - Struve, 4. Ludwig von - Struve, 5. Georg von - Struve, 6. Otto - Struvor - Strychnos - Stryj - Stryka - Strykfåglar - Stryknin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
221
Strutsfåglar—Stryknin
222
Somalistruts.
kal utbredning
äro m a s s a
i-strutsen, s
o-m a 1 i s t r u
t-s e n samt k a
p-strutsen,
som nu är
begränsad till n.
Sydafrika.
Strutsfåglar,
Ratitae,
fågel-ordn., omfattande former, som
avvika från alla
nu levande
fåglar genom
förekomsten av
platt bröstben.
Alla sakna
flygförmåga. Vingarna äro svagt
utbildade,
nyckelben saknas
el. äro
rudimen
tära. Benen äro väl utvecklade med kraftiga
muskler, varför alla s. springa mycket snabbt. I
ordn. s. äro sammanförda sex sinsemellan rätt
olikartade fågelgrupper, nämligen k i v i f å g 1 a r
(se Apteryx), kasuarfåglar (se
Kasuar-släktet), nandufåglar (se Nanduer) och
egentliga strutsfåglar (se Strutsar)
samt de utdöda moafåglarna (se Moa) och
madagaskarstrutsarna (se Aepyornis).
Struve [Jtrö’va]. i) Friedrich Georg Wi
1-h e 1 m v o n S., tysk-rysk astronom (1793—1864).
Han blev 1813 observatör och var 1817—38 prof,
i astronomi och direktor för astron. observatoriet
i Dorpat, 1839—61 direktor för det under S:s
ledning byggda observatoriet i Pulkovo. S. var
en betydande forskare inom stellarastronomien
och ägnade sig bl. a. åt studiet av
stjärnparal-laxer och dubbelstjärnorna. Han var även
verksam som geodet, utförde bl. a. Lettlands
triangu-lering och ledde under medverkan av Chr.
Han-steen, N. H. Selander o. a. den stora ryska
gradmätningen från Fuglenes vid inloppet till
Ham-merfest till Ismail vid Donau.
2) Otto Wilhelm von S., den föreg:s son,
astronom (1819—1905), 1837 assistent i Dorpat,
följde fadern 1839 till Pulkovo och efterträdde
honom som dir. där (1862—89). S. fortsatte
faderns arbete över dubbelstjärnorna samt
upptäckte och uppmätte 500 nya sådana. Han utförde
dessutom undersökningar över
precessionskon-stanten, planetmånarna, Saturnus’ ringsystem
m. m. 1847—62 var S. ledare av ryska
generalstabens geodetiska mätningar.
3) Karl Hermann von S., den föreg:s son,
astronom (1854—1920). Efter anställning i
Pulkovo blev S. 1894 chef för observatoriet i
Kö-nigsberg, 1904 för observatoriet i Berlin. Under
hans ledning flyttades Berlin-observatoriet till
Berlin-Babelsberg, där 1911—13 ett nytt, med
stora, moderna instrument utrustat observatorium
uppfördes, ett av de förnämsta i Europa. S :s
huvudarbete ägnades åt observationer av
planetmånarna och teorien för dessas rörelser, spec.
Saturnus-systemet.
4) Gustaf Wilhelm L u d w i g von S., den
föreg:s bror, astronom (1858—1920), efter
anställning i Pulkovo prof, i astronomi och chef
för observatoriet i Charkov 1894—1919, prof, i
astronomi vid det nygrundade univ. i Simferopol
1919. S. har utfört undersökningar över
preces-sionen, dubbelstjärnor, solsystemets rörelse i
rymden m. m.
5) Georg von S., son till S.3), tysk
astronom (1886—1933), blev efter anställningar vid
observatorierna i Bonn, Bergedorf och
Wilhelms-hafen observatör i Berlin-Babelsberg 1919. S.
ägnade sig huvudsakl. åt studiet av planetmånarna,
spec. Saturnus-systemet.
6) Otto S., son till S.4), astronom (f. 1897),
flyttade 1921 till Amerika, där han blev assistent
vid Yerkes-observatoriet. 1932—47 var S. chef
för både Yerkes- och McDonalds-observatorierna,
därefter prof, i astrofysik vid Univ. of
Califor-nia i Berkeley. S., som är en av vår tids
ledande forskare på det astrofysikaliska området,
har bl. a. ägnat sig åt undersökningar över den
i rymden spridda kalciumgasen. S. har vidare
studerat stjärnor med utsträckta atmosfärer och
därvid bl. a. löst problemet om dubbelstjärnan
f Lyrae. S. har också bestämt
rotationshastigheten för ett flertal stjärnor, vilket skett genom
studium av stjärnornas spektra.
Struvor, bakelser, kokade i flottyr; tillredas
av ägg, mjöl, socker och grädde. Smeten ringlas
genom en tratt i den heta flottyren.
Strj/chnos [-k-], artrikt tropiskt släkte av
fam. Loganiaceae, smärre träd el. lianer med
motsatta, breda blad med vanl. 3 el. 5 grova
huvudnerver, ^/ryc/mo^-arterna äro giftiga och
innehålla bl. a. stryknin. Av rotbarken hos
S. tieuté (på Java) beredes upasgiftet. Se även
Kurare och Rävkaka.
Stryj, ukrain. Strij, stad i det av
Sovjetunionen ockuperade polska vojvodskapet
Stanis-lawéw, numera inom Dragobytj-(Drohobycz-)
området i v. delen av Ukrainska
sovjetrepubliken; 34,000 inv. (1939).
Stryka, sjömansuttryck för fira el. hala ned.
Stryka flagg, tecken till underkastelse. Se
även Rodd.
Strykfåglar, zool., se Flyttfåglar.
Stryknin, C21H22N2O2, en mycket giftig
alka-loid, utgör den huvudsakl. verksamma
beståndsdelen i rävkaka (se d. o.) och frön av andra
Strychnos-arter. S. utövar sin huvudsakliga
verkan på det centrala nervsystemet. Små doser
stegra reflexretbarheten, varför s. inom
medicinen använts vid vissa förlamningstyper och som
stimulerande medel. Vid större doser
accentueras verkan på reflexretbarheten därhän, att små
retningar kunna utlösa våldsamma krampanfall.
Vid mycket stora doser förlamas det centrala
nervsystemet. S. har utom som stimulerande
medel funnit stor användning inom medicinen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
