Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stratosfärflygning - Stratoskop - Stratton-Porter, Gene - Stratum - Stratus - Straus, Oscar - Strauss, David Friedrich - Strauss, 1. Johann d. ä. - Strauss, 2. Johann d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Stratoskop—Strauss
192
mer upp till c:a 12,000 m, är det nödvändigt att
tillföra syrgasen under tryck (övertrycksdräkt).
För att kunna uthärda de låga temp. måste de
ombordvarande ha elektriskt uppvärmda dräkter.
På civila trafikflygplan och numera ofta även
på militärflygplan konstrueras i stället en
luft-konditionerad och trycktät kabin (tryckkabin),
varigenom ovan nämnda utrustning ej blir
erforderlig. Med hjälp av kabinkompressorer
upprätt-hålles erforderlig tryckdifferens mellan kabinen
och luften utanför. För att förse kolvmotorerna
med för förbränningen erforderlig syremängd
vid höga höjder användas förkompressorer.
Italienaren M. Pezzi var den förste, som vid
höjd-flygning utnyttjade tryckkabin, och han
erövrade världsrekordet 1938 genom att nå höjden
17,083 m. Genom utvecklingen av
reaktionsmo-torn under 2:a världskriget erhölls ett kraftigare
och för höj dflygning bättre lämpat
framdriv-ningsaggregat, och 1948 hade den officiella
topphöjden ökats till 18,119 m. F. n. (1953) ligga
militärflygplanens aktionshöjder på 10,000—
15,000 m och topphöjderna på 15,000—20,000
m. Det enda tillgängliga reaktionsdrivna
trafikflygplanet, De Havilland ”Comet”, har en
marschhöjd på c:a 12,000 m. S. kommer att
småningsom få ökad betydelse för den civila
lufttrafikens långa linjer, allteftersom lämpliga
reaktionsflygplan för passagerarbefordran
framkomma. Flygplan, utrustade med raketmotorer,
där för förbränningen erforderligt syre
medfö-res ombord tills, m. bränslet, kunna gå till
höjder över 20,000 m. Med provflygplanet Douglas
D-558-II ”Skyrocket”, vilket är utrustat med
såväl reaktions- som raketmotorer, lyckades den
amerikanske officeren B. Bridgeman 1951 stiga
till höjden 23,700 m. Slutl. har man med
obemannad raket lyckats nå så långt ut i
stratosfären som till höjden c:a 400,000 m.
Stratoskop [-skå’p], blindflygningsinstrument,
som avser att förhindra kollisioner i luften,
därigenom att samtliga flygplan på viss route
hållas underrättade om varandras flyghöjder och
inbördes avstånd. S. består av
ultrakortvågsän-dare och mottagare.
Stratton-Porter [strä’tn-på’ta], G e n e,
amerikansk författarinna (1868—1924). Hon skrev
romaner, som blevo mycket populära genom sin
dyrkan av skogen och naturlivet. Flera äro övers,
till sv. (”Drömflickan”, 2 bd, 1914, etc.).
Strätum, lat., lager, skikt.
Strätus, meteor., se Moln, sp. 181.
Straus [Jtråus], Oscar, österrikisk-judisk
tonsättare (1870—1954), var teaterkapellmästare
i elika städer, från 1927 i Wien, från 1938 i
Paris och från 1940 i Hollywood. S. är den
moderna operettens snillrikaste representant; hans
första verk (bl. a. ”Die lustigen Nibelungen”)
anknöto till Offenbachs satiriska operetter;
sedan följde en rad valsoperetter, varemot hans
senaste verk i hög grad fått sin prägel av den
moderna dansen, foxtrot o. dyl. Flera av hans
operetter ha givits i Sverige: ”En valsdröm”
(1907, Stockholm 1908), ”Sista valsen” (1920,
Stockholm 1921), ”Cleopatras pärlor” (1924.
Stockholm 1927), ”En kvinna som vet vad hon
vill” (1932, Stockholm 1934).
Strauss [Jtraus], David Friedrich, tysk
teolog (1808—74). Han blev 1832 repetent i
Tü-bingen men miste utsikten till akademisk karriär
genom ”Das Leben Jesu kritisch bearbeitet”
(1835), som väckte oerhört uppseende och
framkallade en hel litteratur av motskrifter, även i
Sverige. S. använde här den Hegelska filosofiens
åskådning på den
evangeliska historien,
vilken han uppfattade
och tolkade som myt,
d. v. s. som uttryck
för urkristendomens
”föreställning” om
Jesus, vars historiska
verklighet han
ingalunda förnekade.
Samtiden angrep S.
våldsamt som förnekare av
allt historiskt vetande
om Jesus. I
”Christ-liche Glaubenslehre”
(2 bd, 1840—41)
för
kunnar S. teologiens bankrutt; i ”Der alte und
der neue Glaube” (1872) rör han sig i
materialistiska banor. — S. var en utomordentlig
vetenskaplig begåvning och skrev glänsande bl. a.
en rad utmärkta historiska biogr. ”Leben Jesu”
har mäktigt bidragit att bana väg för en
realistisk tolkning av den evangeliska traditionen. —
Litt.: ”Gesammelte Schriften” i 12 bd (1876—
78). Biogr. av Th. Ziegler (2 bd, 1908) och K.
Barth (1939); A. Schweitzer, ”Geschichte der
Leben-Jesu-Forschung” (5:e uppl. 1933); B.
Olsson, ”D. F. S. und Schweden” (i
Theolo-gische Studien und Kritiken, 1932); E. Petzäll,
”Straussdebatten i Sverige” (1936).
Strauss [Jtraus]. 1) Johann S. d. ä.,
österrikisk danskompositör (1804—49), bildade 1825
i Wien ett berömt kapell för dansmusik. Efter
Lanner var S. Wienvalsens främste mästare,
men hans verk fördunklades av sonens (se nedan).
2) Johann S. d. y., den föreg:s son,
kompositör (1825—99). Han övertog 1849 faderns
orkester, med vilken han företog segerrika turnéer
i Europa och Amerika, men överlämnade den
1863 till sina bröder Joseph S. (1827—70)
och Eduard S. (1835—1916). S. blev
fullän-daren av Wienvalsen,
som han gjorde till en
genial manifestation
av wiensk livsglädje.
Rang av verklig
na-tionalmelodi äger ”An
der schönen blauen
Donau”; i jämnbredd
med den stå
”Geschich-ten aus dem Wiener
Wald”, ”Wiener Blut”,
”Künstlerleben” m. fl.
Dans-, främst
valsmusik, är också
huvudbeståndsdelen i hans ope-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
