Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storvesir - Storvik - Storviks sulfit-ab. - Storvreta - Storvänern - Storvätteshågna - Story - Storåströmmen - Storängen (Saltsjö-Storängen) - Stoss, Veit - Stotgarn - Stout - Strabism - Strabo - Strachey, Lytton - Straddletruck - Stradella, Alessandro - Stradivari, Antonio - Straff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Storvik—Straff
172
storvesiratet genom nationalförsamlingsbeslut i
nov. 1922.
Storvik, köping i Gästriklands v. domsaga i
Gävleborgs län och ingående i Ovansjö förs, i
Gästriklands v. kontrakt av Uppsala ärkestift;
3,28 km2, 1,953 inv. (1954). Samhället ligger vid
N. stambanan, som här har förbindelse med
statsbanan Gävle—Falun. S. blev 1016
municipalsam-hälle med 1,695 inv.; köping äi det sedan 1924.
Samrealskola, tingshus och apotek,
häradsskriva-re, provinsialläkare och distriktsveterinär. Bland
industrier är den största en elektromekanisk
verkstad (tto arb.).
Storviks sulfit-ab., Ockelbo, grundat 1888,
tillverkar vid Storviks Hammarby (Gävleborgs län)
blekt och oblekt sulfitcellulosa samt sulfitsprit.
Vid Fors (Kopparbergs län) äger S. fabrik för
bl. a. papp och kartong. Aktiekapital 3,6 mkr. S.
är dotterbolag till Kopparfors ab.
Storvreta, samhälle i Ärentuna sn i Uppland.
Storvänern, det stadium i Vänerbäckenets
geologiska utveckling, då detta, som tidigare
utgjort en bred havsarm av Västerhavet, genom
den pågående landhöjningen fick sin nuv.
av-loppströskel höjd över havsytan.
Storvätteshågna, högsta fjället i Dalarne;
1,204 m ö. h.
Story [stå’ri], plur. stories [stå’riz] (eng.),
historia, berättelse; handling i skådespel, film
o. dyl.
Storåströmmen, vattenfall i Ljusnan
Storängen (Saltsjö-Storängen),
stadsdel i Nacka vid Stockholm—Saltsjöns järnväg.
Stoss [Jtäs], Veit (po. Wit Stwosz),
tyskpolsk skulptör (1438—1533). S:s tidigaste kända
arbeten finnas i Krakow, där han vistades 1477
•—86 och 1489—96. Främst bland dem står
altarskåpet i Mariakyrkan. I födelsestaden,
Nürnberg, dit han återvände 1496, finnas bl. a. det
märkliga bildverket ”Der englische Gruss”
(be-bådelsescenen; i Lorenzkyrkan),
passionsframställningar och bilder av den korsfäste. Ett av
S:s senare arbeten är ett altare i Pfarrkirche i
Bamberg (1523), vilket visar påverkan av Adam
Krafft och Dürer. Hans figurstil är livfull, starkt
dramatisk. S. var även metallgjutare och
koppar-gravör. — Monogr. av E. Lutze (1938).
Veit Stoss: Marias död. Detalj av altarskåpet i
Mariakyrkan i Krakow.
Stotgarn, smäckra el. ”nackade” (se Nacka)
kabelgarn, som påläggas runt råseglen. S.
användas, då det gäller att hastigt sätta segel.
Stout [ståut], eng., starkt, mörk maltdryck,
framställd genom över jäsning av en
infusions-vört; extra stark (engelsk) porter.
Strabi’sm, med., se Skelning.
Stra’bo, lat. (grek. Stra’bon), grekisk geograf
(omkr. 63 f. Kr—21 e. Kr.). Han företog en
resa till Egyptens sydgräns m. fl. resor, vistades
i Alexandria och Rom och synes till slut ha
bott i Mindre Asien. S. skrev dels ett förlorat
historiskt verk i 43 bd, dels ett geografiskt verk
i 17 böcker, som behandlar den
fysikalisk-mate-matiska geografien och innehåler en topografisk
beskrivning av Europa, Asien och Afrika. Uppl.
med eng. övers, av H. L. Jones (8 bd, 1917—32).
Strachey [stréi’tji], Giles L y 11 o n, engelsk
författare (1880—1932), vann hastigt och stort
rykte genom en serie fängslande, friska
biografier, kännetecknade av psykologisk skärpa,
fördomsfrihet och skepticism men tillika av böjelse
för det briljanta och ironiska. Främst märkas
”Eminent Victorians” (1918; delvis översatt i
”Tre gestalter”, 1932) och ”Queen Victoria”
(1921; sv. övers, s. å.). På sv. föreligger även
”Drottning Elisabeth och greven av Essex”
(1929)-
Straddletruck [strä’daltrak], se
Transportmaskiner.
Stradedla, Ale s s an d r o, italiensk
tonsättare (omkr. 1645—82). Han skrev i venetiansk
stil operor och oratorier; särskilt de senare
väckte stor uppmärksamhet. — Biogr. av F. M.
Crawford (1911).
Stradiva’ri (latiniserat Stradivärius’),
Anto-n i o, italiensk stråkinstrumentbyggare (omkr.
1644—1737). S. verkade hela sitt liv i Cremona.
Med S., som var elev av Nicola Amati, nådde
violinbyggnadskonsten en höjd, vilken den
sedermera aldrig uppnått. S:s violiner, vilka utmärka
sig för sin stora och klangsköna ton, äro högt
uppskattade konsertinstrument. Bevisligen äkta
S.-violiner betinga nu oerhörda summor. -—
Biogr. av G. Hoffmann (2:a uppl. 1945).
Straff. 1) Jur. Samhällets äldsta och — vid
sidan av rent preventiva, sociala el. uppfostrande
åtgärder — i princip alltjämt viktigaste vapen i
kampen mot brottsligheten är s., en av
myndighet enl. lag bestämd förlust av el. inskränkning
i någons rätt såsom påföljd av ett av denne
begånget brott. En gärning får ej beläggas med s.,
d. v. s. utgör intet brott i juridisk mening, om den
ej är kriminaliserad, d. v. s. belagd med s. enl.
samhällets rättsordning. S. ådömas i Sverige
framför allt av domstolarna, men ämbets- och
tjänstemän kunna även ådömas s. k. disciplin-s. (t. ex.
suspension el. varning) i administrativ väg (särsk.
av överordnad myndighet). En rättsförlust, som
drabbar någon på gr. av avtal (t. ex. vite), är
icke s. Till s. räknas ej heller förlust av rätt,
som av myndighet bestämmes på gr. av annat
stadgande än straffbud (t. ex. för hindrande av
farsot), och icke de straffliknande åtgärder, som
avse förebyggande av brott men icke utgöra
på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
