Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjön - Storskifte - Storslalom - Storslam - Storstein, Aage - Storstig - Storstrejk - Storströmmen - Storströmsbron - Storsudret el. Sudret - Stortinget - Stortusende - Stortyskland, Stortyska riket - Storuman - Storvesir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Storskifte—Storvesir
170
inom det jämtländska
silur-området och omgiven av
landskapets bördigaste
bygder; 456 km2, 292 m ö. h.,
största djup 74 m.
Genom-flytes av Indalsälven. Se
även Frösö. — 2) S. i
Ådals-lidens och Anundsjö socknar,
Ångermanland; 18 km2, 238
m ö. h. Avflyter genom
Ju-vanån till Ångermanälven. —
3) S. i Härjedalen, se
Ljungan och Härjedalen. — 4)—
6) Sjöar i Hälsingland,
därav två i Bergsjö och Forsa
samt en i Västra
Hälsinglands domsagas tingslag. —
7) Gästriklands
Stor-s j ö, uppsamlingsbäcken för
Gavleån; 74 km2, 62 m ö. h.
Storskifte, se Skifte.
Storslalom, senast
tillkomna gren av utförslöpning på
skidor, enl. internationella regler med en
banlängd av 1—3 km och en höjdskillnad av minst
300 m. S. har färre och avsevärt bredare
flaggportar än slalom. VM i s. (herrar och damer)
infördes 1950, SM 1951.
Storslam, se Slam.
Störstéin, A a g e, norsk målare, tecknare,
freskokonstnär (f. 1900), sedan 1946 prof, vid
Statens kunstakad. i Oslo. S. betecknas som en
av de starkast formellt inriktade i den unga
norska konsten. Han har framträtt som den mest
uppmärksammade monumentalmålaren i den
andra norska freskomålargenerationen. S:s
huvudarbete är fresköutsmyckningen i v. sidogalleriet
i Oslo nya rådhus, vartill han vann tävlingen
1938.
Storstig, se Kolmått.
Storstrejk, se Strejk.
Storströmmen, v. delen av sundet mellan
Själland och Falster. över S. från Masnedö s. om
Vordingborg till Orehoved byggdes 1934—47
Storströmsbron, Europas näst längsta bro,
3,2 km lång, vartill kommer
0,4 km bank i vattnet på
Falster-sidan. Största
vattendjupet är 14 m. Bron är
uppförd av stål på betongpelare
och har ett järnvägsspår för
kontinentalbanan samt
körbana, cykel- och gångbanor.
Genomseglingsspannen i
mitten äro resp. 104, 138 och
104 m långa med 26 m fri
segelhöjd, övriga spann c:a
60 m.
Storströmsbron, se Stor-
strömmen.
Storsudret el. S u d r e t,
halvö, utgörande Gotlands
sydligaste del s. om
Burgs-viken, med säregen natur,
delvis av alvarkaraktär, och
Aage Storstein: De mänskliga rättigheterna. Detalj av fresk i Oslo rådhus,
1950.
originell allmogekultur. På den s. v. udden reser
sig Hoburgen.
Stortinget, se Norge, sp. 100.
Stortusende, gammal benämning på talet 1,200.
Stortyskland, Stortyska riket,
Gross-deutsches Reich, från 1938 ofta använd
beteckning för Tyska riket inkl, de områden, som före
och under 2:a världskriget förklarades
införlivade däri.
Störuman. 1) Sjö i Stensele sn, Västerbottens
län, intill 135 m djup i den västliga, fjordlika
delen men i ö. delen mycket grund; 163 km2,
349 m ö. h.. S. genomflytes av Umeälven. — 2)
Municipalsamhälle (sedan 1936) i Stensele
kommun vid s. ö. ändan av S.i); 7,78 km2, 1,287 inv.
(1954). Järnvägsknut. Jämte Vilhelmina och
Åsele tingsställe i Äsele sn, Vilhelmina tingslag.
Utgångspunkt för Tärnaleden. Samrealskola,
distriktsveterinär och provinsialläkare.
Störvesir, urspr. statens högste ämbetsman i
muhammedanska länder, ansvarig endast inför
härskaren personligen. I Turkiet avskaffades
Flygbild över Storströmsbron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
