Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormhinder - Stormklockan - Stormning - Stormogul - Stormor i Dalom - Storm Petersen, Robert - Stormsegel - Stormsvalesläktet - Stormufti - Stormvarning - Stormästare (högmästare) - Stornorrfors kraftverk - Storpolen - Storryssland - Storsigillbevarare - Storsjö - Storsjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
167
Stormklockan—Stors j ön
168
fallstrupper böra finnas utgångar, vilka skola
kunna spärras med lösa hinderdelar, ss.
trådvalsar, trådbukter samt spanska ryttare av
trä-(kryss av spetsade pålar, förenade med
längdsla-nor och inflätad taggtråd) el. järnkonstruktion.
Vid fältbefästningar ligga s. dels c:a 30 m
framför stridsvärnen, dels helt omslutande viktigare
anläggningar. Det vanligast förekommande s. är
taggtrådsstängsel och trådvalsar i flera rader.
Som s. begagnas även elektriska hinder,
pansarhinder, förstärkta med inflätad taggtråd, m. m.
Vid permanenta anläggningar användas gravar,
taggtrådsstängsel m. m. Vid anfall beredas
genomgångar i s. genom deras sönderskj utande el.
sprängning och vid järntrådshinder även genom
klippning.
Stormklockan, tidning i Stockholm, uppsatt i
dec. 1908 av Stockholms socialdemokratiska
ungdomsklubbar, blev 1910 organ för
Socialdemokratiska ungdomsförbundet. 1910—17 förde S.
en skarp opposition mot partiledningen, blev 1917
organ för Vänstersocialistiska ungdomsförbundet
och 1921 organ för Sveriges kommunistiska
ungdomsförbund. Sedan 1945 månadstidn.
Stormning, krigsv., det skede av ett anfall, då
de främsta förbanden framrycka för att taga
fiendens närmaste stridsställningar. S. föregås som
regel av s t o r m e 1 d med art., granatkastare
m. fl. vapen, ofta förstärkt med bombfällning.
Under stormelden framrycka förbanden till
stormavstånd, d. v. s. det avstånd till
fiendens ställningar, dit förbanden kunna rycka fram
utan att lida onödiga förluster av egen stormeld.
Stormogul, se Stora Mogul.
Stormor i Dalom, benämning på den givmilda
och ansedda samt barnrika Margareta B
u-rea (1594—1657), g. m. 1) (1610) prosten E 1
a-us Terserus, 2) (1618) prosten Uno
T r o i 1 i u s.
Storm Petersen, Robert, dansk tecknare,
skådespelare och
författare (1882
—1949). Han
verkade som
tecknare i olika
tidningar, bl. a. i
Berlingske
Tiden-de från 1914 till
sin död, utställde
målningar och
var som
skådespelare knuten
till flera teatrar.
S. utgav flera
samlingar
humoresker med
egna illustrationer.
Han hade en
burlesk humor och
en flödande
fantasi.
Stormsegel,
stag- el.
gaffelsegel av grövsta
segelduk, huvud-
— Skulle inte din son blivit
astronom?
— Jo, men han är närsynt.
Teckning av Robert Storm
Petersen.
sakl. avsedda att användas, då fartyget för storm
tvingas ligga bi.
Stormsvalesläktet, Hydrobätes, tillhör
fågel-ordn. stormfåglar och omfattar täml. små fåglar
med smärt kropp, mycket långa vingar och svaga
fötter. Fjäderdräkten är mycket tät.
Stormsvalan, H. pelagicus, 14—15 cm lång, är
brunsvart med vit gump. Den lever i Atlanten n. om
ekvatorn och i Medelhavet.
Stormufti, från 1500-talets början vanlig
äretitel för Istanbuls mufti (se d. o.), vilken var
det osmanska rikets högste juridiske och
teolo-giske ämbetsman. Ämbetet avskaffades 1924. —
I samband med sina försök att bli panislamisk
ledare har Amin el. Husseini, som 1921 blev
mufti i Jerusalem, med självtagen rätt kallat
sig s.
Stormvarning, varning utsänd från Sveriges
meteorologiska och hydrologiska inst. vid kultje
el. storm, då vindstyrkan når 7 beaunfort. S.
sändas från 1926 genom rundradio. — Tidigare
utgjordes svenska stormvarningssignaler av svarta
klot och koner. De slopades 1951.
Stormästare (även högmästare), vanlig
beteckning för ordenssamfunds högste styresman.
Stornorrfors kraftverk, under byggnad i
Umeälvens nedre del, c:a 10 km ovanför Umeå.
S. skall bli det största kraftverket i Sverige och
kommer att utnyttja den 75 m höga fallsträckan
mellan Vindelälvens inflöde och havet med bl. a.
Norrforsen, Sörforsen och Umeforsen. Det
planeras utbyggt för 6qo m3/sek. vattenföring, och
turbinernas effekt blir 375,000 kW. De äldre
kraftverken Norrfors, Klabböle och Baggböle
komma att nedläggas. S. bygges av staten med
Umeå stad som delägare och skall vara färdigt
1959. Från en damm i övre delen av Norrforsen
skall vattnet ledas i en 2 km lång kanal till den
i berget nedsprängda kraftstationen och därifrån
återföras till älven nedom Umeforsen genom en
c:a 4 km lång tunnel med 350 m2 sektionsarea
(den största i Sverige) och en 1 km lång kanal.
Storpolen, po. Wielkopolska, benämning på
slättlandet kring Warthe, Polens kärna.
Storryssland, numera mindre bruklig
benämning på de delar av Europeiska Ryssland, som
huvudsakl. bebos av s t o r r y s s a r, d. v. s.
ryssar i egentlig bemärkelse.
Storsigillbevarare, den ämbetsman, som
bevarar en stats och regents sigill.
Storsjö, Härjedalens nordligaste sn, Bergs
tingslag, Jämtlands län; 1,644 km2; 667 inv.
Ö954)- Upptages av Härjedalens förnämsta fjäll,
ss. Helagsf jället (1,796 m ö. h.), samt bebyggda
trakter kring Storsjön och övre Ljungan. 286
har åker. I S. ligger fjällbyn och turistorten
Ljungdalen (615 m ö. h.) samt Flatruet, fjällplatå
med Sveriges högst belägna landsväg, 975 m ö.
h.; minnessten. Vid Ruändan hällmålningar från
omkr. 2000 f. Kr. Ingår i Hede, Vemdalens och
S. pastorat i Härnösands stift, Härjedalens
kontrakt. Tillhör storkommunen övre Ljungdalen.
Storsjön, namn på många svenska sjöar. De
mest kända äro följ.: 1) Jämtlands
Storsjö, Sveriges till storleken femte sjö, belägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
