Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storm, Theodor - Stormakt - Stormaktstiden - Stormarn - Stormartilleri - Stormbåt - Stormeld - Stormflod - Stormfåglar - Stormhatt - Stormhattsläktet - Stormhinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Stormakt—Storm hinder
166
tysksinnad att praktisera, flyttade till Tyskland
och återkom till hembygden efter dansktyska
krigets slut, blev Landvogt och tog avsked som
amtsdomstolsråd 1880. S. var en betydande
lyriker, som med suggestiv innerlighet gav
hembygdens natur och ett rikt stämningsliv uttryck
i dikter av mjuk harmoni och om folkvisorna
påminnande enkelhet. Lyrik är också det
förnämsta i S:s noveller:
”Immensee” (sv. övers.
1887), ”In St.
Jür-gen” o. s. v.; vemodig
resignation är i de
tidigare grundstämningen; sena’re blir
framställningen kraftigare,
hårdare och stegras
till tragik: ”Pole
pop-penspäler”, ”Aquis
submersus”,
”Eeken-hof”, ”John Riew”,
”Der Schimmelreiter”
m. fl. Sami, verk i 8
bd 1919—20. — Mo-
nogr. av Gertrud S. (2 bd, 1912—13) och F.
Stuckert (1940).
Stormakt kallas de stater, som öva större
inflytande än de genomsnittliga inom statssystemet
och vilka företrädesvis sökt leda den
internationella politiken. Från omkr. sekelskiftet började
man använda termen världsmakt som
beteckning för en högre klass av s., innebärande
ett politiskt inflytande, som sträckte sig över
hela jordklotet (en planetarisk el. global
maktställning). Efter 1 :a världskriget gick Österrike
definitivt ut ur s:s krets, och tillfälligt följde
även Italien, Tyskland och Ryssland med. Under
mellankrigstiden skiftade förhållandena snabbt.
Det fascistiska Italien, det nationalsocialistiska
Tyskland och den kommunistiska Sovjetunionen
höjde sig åter upp till ställningen av erkända s.
Utgången av 2:a världskriget raserade dock åter
Italiens och Tysklands s.-positioner, liksom även
Japans, så att från 1945 en ny s.-konstellation
bildats genom ”de tre stora” (the Big Three), näml.
U.S.A., Sovjetunionen och Storbritannien, vartill
som en slags andra rangens s. komma Frankrike
och Kina.
Stormaktstiden, den period av Sveriges
historia, som går från Gustav II Adolfs
tronbestig-ning 1611 till Karl XII:s död 1718.
Stormarn [Jtå’r-1, landskap i
Schleswig-Hol-stein, mellan Elbe, Trave och Stör.
Stormartilleri, se Infanteripjäs.
Stormbåt, krigsv., mindre, lätt farkost, vanl.
byggd av pressat trä, lättmetall el. dyl.,
rymmande c:a 12 man och försedd med kraftig
utom-bordsmotor. S. användes främst vid anfall över
vattendrag el. vid landstigningsföretag.
Stormeld, se Stormning.
Stormflod, av stormar mot kusten framkallat
högvattenstånd, ofta förstärkt av tidvattnet.
Bekanta äro s. vid tyska och nederländska
Nordsjökusterna.
Stormfåglar, Tubinares, ordning bland fåglar-
Stormfågel, Fulmarus glacialis, hanne. Ur ”Våra fåglar
i Norden”.
na, omfattande former med lång, rak, i spetsen
hakformigt böjd, djupt fårad näbb. Baktå
saknas oftast, och framtårna äro förenade med
simhud. Alla äro skickliga flygare och gå endast
upp på land vid häckningstiden. De leva av
havsdjur. De egentliga s., Procellaridae, utmärkas av
att näsborrarna på näbbryggen helt el. delvis
äro förenade till ett enda rör. Störst bland dem
är jättestormfågeln, Macronectes
gigan-teus, 80—90 cm lång. Den är hemmahörande i
världshavens sydligaste delar. Till levnadssättet
är den en rovfågel. I Nordatlanten och Ishavet
förekommer den vanliga s t orm f ågeln el.
havhästen, Fulmarus glacialis, som är
silvergrå med huvud, hals och undersida vita, 48
—53 cm lång, bredden mellan vingspetsarna no
cm. Dykstormfåglarna, släktet
Peleca-noides, från de antarktiska haven, simma och
dyka bättre, än de flyga, övriga till s. hörande
former äro albatrosser, kapduvan,
stormsvalesläk-tet och liresläktet.
Stormhatt. 1) (Bot.) Se Stormhattsläktet. —
2) (Krigsv.) Se Hjälm 1).
Stormhattsläktet, Aconitum, hör till fam.
ranunkelväxter och omfattar omkr.
60 i Europas och Asiens bergstrakter
växande arter, högvuxna, fleråriga
örter med djupt handflikade blad och
stora blommor i klase. Av de fem
stora, oftast blå foderbladen är det
översta hjälmformigt. I Sveriges
fjälltrakter växer täml. allmänt A.
septentrionale, nordisk
stormhatt. Som prydnadsväxter odlas A.
napellus, stormhatt,
stormhät-t a, och A. cammarum, b 1 å d u v o r.
— Stormhattarna äro giftiga.
Stormhinder, krigsv., till skydd
för en befästningsanläggning anlagt
hinder med ändamål att försvåra
fiendens framträngande, öka verkan av
egen eld samt förhindra
överrumpling. En framför s. hejdad fiende bör
helst kunna beskjutas medelst
flankerande eld. För patruller och ut-
Nordisk
stormhatt,.
Aconitum [-septentrionale.-]
{+septentrio-
nale.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
