Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storfurste - Stor grabb - Storgrekland - Storhertig - Storhet - Storhetsidéer, storhetsvansinne, megalomani - Storjohann, Christian - Storjungfrun - Stork el. vit stork - Storkartade fåglar - Storkfåglar - Storkläppen - Storkommun - Storksläktet - Storkyrkan i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Stor grabb—Storkyrkan
162
inskränktes rätten till denna titel till en kejsares
närmaste. Titeln storfurste av Finland
ingick i svenska konungatiteln 1581—1809. Även
Sigismund och Gustav II Adolf som prinsar buro
denna titel.
Stor grabb, hedersnamn för idrottsman, som
inom någon idrott erhållit heders- (förtjänst-,
elit-) märke för viss stipulerad poängsumma,
där delpoängen tagits vid större nationella el.
internationella tävlingar (SM, Olympiska spel,
EM m. fl.).
Storgr ekland (lat. Mägna Gräè’cid),
sammanfattande beteckning för de grekiska
kolonierna på Italiens sydkust. De viktigaste städerna
voro Taras (Tarentum), Sybaris, Kroton, Lokroi
och Rhegion vid Messinasundet. De voro
grundlagda i slutet på 700- och början av 600-talet
f. Kr. och nådde stor blomstring.
Storhertig, furstetitel. Cosimo I av Medici,
hertig av Florens, var den förste, som fick
titeln s. (1569). Före 1918 fördes titeln i
Hessen-Darmstadt, Baden, Sachsen-Weimar,
Mecklen-burg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz och
Olden-burg. Nu är- storhertiginnan av Luxemburg
ensam innehavare av värdigheten.
Storhet, begrepp inom matematiken. Man
skiljer på rumsstorheter och talstorheter. De
förstnämnda utgöra det konstruktiva elementet i
den geometriska lärobyggnaden, medan de
sistnämnda äro föremålen för algebrans och den
övriga analysens studium.
Storhetsidéer, storhetsvansinne, m e
-galomani, symtom vid vissa sinnessjukdomar.
Stö’rjoha’nn, Christian, industriman (1868
—1954), av norsk börd. S:s namn är främst
knutet till Billerudskoncernen, vars skapare han
är. Han var 1907—47 verkst. dir. för Billeruds
ab. och för dess olika dotterbolag, allteftersom
dessa fogades till koncernen; som styr.-ordf.
kvarstod han till 1952.
Storjungfrun, fyr i Bottenhavet, på ön S.,
21 km s. ö. om Söderhamn.
Stork el. vit stork, Cicönia cicönia (a’lba),
tillhör storksläktet. Den är vit, men vingarna
och de nakna delarna på huvudet äro svarta och
näbben och benen röda. Längden är no cm och
bredden mellan vingspetsarna 224 cm. Den
häc
Storkpar i boet.
NF XX —6
kar i s. och mell. Europa, mell. Asien samt
Nordafrika och övervintrar i Afrika ned till
Kap samt i Indien (se karta vid art. Flyttfåglar).
S. vistas gärna vid människoboningar, där den
även bygger sitt platta bo, och var förr allmän
i Skåne och s. Halland. Numera förekommer ett
fåtal häckande par i Skåne.
Storkartade fåglar, Ciconiiförmes, fågelordn.,
omfattande former med lång näbb, mycket lång,
i regel smal hals och vanl. (undantag de
årfota-de fåglarna) långa ben och tarser. Alla leva av
blötdjur, kräftdjur, insekter, fiskar, grodor och
kräldjur. S. indelas i fyra underordn., f 1
a-mingofåglar, storkfåglar, hägrar
och årfotade fåglar.
Storkfåglar, Ciconiidae, underordn. av de
storkartade fåglarnas ordn. S. indelas i de två fam.
ibisfåglar och äkta storkar, med bl. a.
släktena krävstorkar och storksläktet.
Storkläppen, fyrplats på ett litet skär, 15 km
n. ö. om Västervik.
Storkommun, en vid
kommunindelningsrefor-men Vi 1952 bildad borgerlig kommun på
landet, i vilken två el. flera förutvarande
kommuner av nämnda slag uppgått. Benämningen s.
torde småningom komma att försvinna, efter
hand som den
äldre
kommunindelningen faller i glömska.
Jfr. Kommun,
sp. 538.
Storksläktet,
Cicönia, av
storkfåglarnas
fam. Den
viktigaste arten
är den vanliga
el. vita storken
(se Stork). Den
svarta
storken el. o d
en-sval a n, C.
nigra, är ovan
svart med grön
och röd
metallglans, under
vit. Näbben och
benen äro röda.
Längden är 105
cm. Den
förekommer spar
samt i mell. och s. Europa och bebor f. ö. mell.
Asien ända till Kina. Tidigare har den häckat
regelbundet, ehuru sparsamt i sydligaste Sverige,
numera förekommer den endast sporadiskt.
Storkyrkan i Stockholm, en 5-skeppig
hallbyggnad av tegel, under medeltiden kallad
”Bykyrkan”, var den enda av Stockholms kyrkor,
som icke sammanhängde med kloster. S.
grundlädes vid 1200-talets mitt intill stadens torg och
fick en basilikal utformning. S. tillökades under
1300-talet med sidokapell i n. och s.; bl. a.
tillkom det med valvmålningar från 1300-talet
försedda Vårfrukapellet (1346). Omkr. 1420 bygg-
Svart stork i boet. De nykläckta
ungarna äro vita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
