Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland - Historia - Litt. - Storbåt - Storcirkel - Store - Storebro - Storegga, Storreggja - Store mosse - Store nordiske telegrafselskab - Store norske Spitsbergen kulkompani a/s - Storfinnforsens kraftverk - Storfjord - Storfjället - Storfors (samhälle) - Storfors (köping) - Storforsen (vattenfall) - Storfothöns - Storfurste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Storbåt—Storfurste
160
kort efter krigets slut ansenligt kunde nedskäras,
under intryck av den växande internationella
spänningen åter började stiga våldsamt i höjden. 1949
blev valutasituationen kritisk, och pundet måste
kraftigt devalveras. Opinionen började svänga,
och vid nyval till parlamentet i febr. 1950
reducerades Labour Partys styrka ansenligt.
Regeringens ställning var så svag, att nya val
snar-ligen måste anställas. De utlystes till okt. 1951,
och vid dem vunno de konservativa 321 mandat,
vilket utgjorde en knapp men för
regeringsbildning tillräcklig absolut majoritet inom
parlamentet. Labour Partys ställning hade redan före
nyvalen försvagats, då arbetsminister Bevan öppet
revolterat mot partiledaren Attlee och
utrikesminister Morrison samt lämnat regeringen under
kritik av dess utrikes- och försvarspolitik.
Omedelbart efter oktobervalen 1951 avgick Attlee, och
Churchill bildade en konservativ regering, vari
Eden blev utrikesminister. Endast i
socialise-ringsfrågan har den nya regeringen intagit en
principiellt helt annan ställning än den förra, och
på dess förslag ha vägtransportväsendet samt
järn- och stålindustrien avsocialiserats. — 1952
avled Georg VI och efterträddes av dottern E 1
i-s a b e t II, g. m. hertig Filip av Edinburgh.
Litt.: Geologi och geografi:
”Handbook of the geology of Great Britain”, utg. av
J. W. Evans och C. J. Stubblefield (1929). —
Th. Franklin, ”Historical geography of Britain”
(1920); W. Smith, ”An economic geography of
Great Britain” (1949); L. D. Stamp, ”The land
of Britain” (2:a uppl. 1950). — Historia:
”The Cambridge history of British foreign policy
1783—1919”, utg. av A. W. Ward och P. Gooch
(3 bd, 1922—23); ”The Cambridge history of the
British empire” (9 bd, 1929—40); G. M.
Treve-lyan, ”England under Queen Anne” (3 bd, 1930
—34), ”English social history” (1944), ”History
of England” (3:e uppl. 1945; sv. övers., 2 bd,
1931), ”Engelska kulturbilder” (3 bd, 1951—53);
”The Oxford history of England”, utg. av G.
N. Clark (1936 ff.).
Storbåt, se Barkass.
Storcirkel, mat., se Sfär.
Store [står], fr., tunn gardin, som hänger
framför och täcker hela fönsterrutan.
Storebro, industrisamhälle i Vimmerby
lands-förs. i Småland, vid statsbanelinjen Linköping—
Hultsfred 9 km s. om Vimmerby stad; 669 inv.
(1951). Här finnas gjuteri, mek. verkstad och
plåtslageri, tillh. Storebro bruks ab., anlagt på
1720-talet (no arb.; tillv. av bl. a. svarvar och
värmepannor).
Störegga, Storeggja, den för fisket
viktiga branten mellan det grunda kusthavet och
djuphavet mellan Stad och ön Smula i v. Norge.
Store mosse, n. ö. om sjön Bolmen i
Jönköpings län, är s. Sveriges största myrområde (c:a
10,000 har). Kävsjön i S. är sedan 1926 fridlyst
för fågellivets skull.
Store nordiske telegrafselskab med
huvudsäte i Köpenhamn stiftades 1869 på initiativ av
C. F. Tietgen. S. började med ett aktiekap. på
7,2 mill. kr. och 1,000 sjömil kabel mellan de
skandinaviska länderna, Ryssland och England.
1872 utvidgades S:s verksamhet till Östasien
genom sammanslagning med två tidigare, på
Tiet-gens initiativ bildade sällskap, och största delen
av de sibirisk-japanska kablarna har sedan
tillhört S. I början av 1953 hade S:s europeiska
kabelnät en längd av 4,628 sjömil och det
ostasiatiska nätet en längd av 3,450 sjömil.
Aktiekapitalet är 36 mill. dkr.
Store norske Spitsbergen kulkompani a/s,
Bergen, norskt gruvbolag för kolbrytning på
Spetsbergen. Årsproduktionen uppgår nu till över
400,000 ton kol.
Storfinnforsens kraftverk, i Faxälven, vid
Finnforsen 18 km v. om Ramsele, byggt 1948
—53 av Krångede ab. Genom en 1,100 m lång
och 42 m hög damm uppdämmes älven på en 25
km lång sträcka till Stamsele, varvid en 27 km2
stor sjö bildats. 3 turbiner om tills. 105,000 kW
vid 49 m fallhöjd.
Störfjord [-fjör], huvudfjorden i Sunnmöre,
Möre og Romsdal fylke, v. Norge. Med sina
förgreningar, Hjörundf jorden med Nordangsfjorden,
Norddalsfjorden med Tafjorden och
Sunnylvs-f jorden med Geirangerf jorden, skär den sig djupt
in i de vilda bergen i Sunnmöre.
Storfjället, två fjäll i Tärna sn i Lappland:
Norra S., n. om Tärna kyrka, mellan Ume älv
och Tärnaån, når i toppen Stuorevare 1,764 m
ö. h. och har glaciärer; Södra S., s. v. om
kyrkan och bort mot norska gränsen, är 1,263 m-
Storfors, samhälle i Hortlax sn i Norrbotten.
Storfors, köping i Färnebo hd i Värmland och
kyrkobokföringsdistrikt i Kroppa församling, 20
km s. om Filipstad; 83,80 km2, 3,858 inv. (1954).
Vi 1950 utbröts området ur Kroppa sockens s. v.
del för att bilda egen köping. Det är en
stor-kuperad skogstrakt, där åker och äng utgöra
blott några få procent av arealen. Själva
samhället ligger vid Inlandsbanan och vid utbyggda
fall (höjd 10 m) av Storforsälven nedanför dess
utträde ur Mögsjön (128 m ö. h.). Uddeholms
ab. driver här rörvalsverk, rördrageri,
rörmanu-fakturverkstäder, smedja och mekanisk verkstad
samt elkraftverk. C:a 800 arb.
Storforsen, vattenfall, se Indalsälven och Pite
älv.
Storfothöns, Megapodlidae, fam. av fågelordn.
hönsfåglar. S. växla i storlek från en duvas till
en kalkons. De utmärkas av långa tarser och
långa starka tår, vilka alla sitta på samma höjd.
Äggen, som äro ovanligt stora, nedgrävas
antingen i av fåglarna hopsparkade högar av
multnande löv el. dyl. el. i sandig jord. Alla s. leva
i Australien. En av de största arterna är den 70
cm långa talegallahönan, Catheturus
la-thami, vars ruvningshögar mäta 1—2 m i höjd
och 3—4,5 m i diam, vid basen.
Storfurste (ry. vetfkij knjaz), från 1000-talet
till 1547 titeln på den främste fursten i Ryssland.
Tsarerna buro 1547—1917 därjämte titeln s. till
Litauen samt Volynien och Podolien (från 1793)
samt Finland (från 1809). Alla dynastiens
medlemmar kallades s. och storfurstinnor, men 1886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
