Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Storbritannien
136
gångar äro råmaterial för en viktig del av den
kemiska industrien.
Industri. Sedan 2:a världskriget befinner
sig industrien i en period av kraftig expansion;
den samlade industriproduktionen nådde 1950
50% högre än 1946 och 40% högre än 1937,
dess bästa förkrigsår, ökningen beror bl. a. på
en snabb förnyelse av maskinparken.
Den utan jämförelse viktigaste
industrigruppen är järn- och stålindustrien och
därpå grundade tillverkningsgrenar, särsk.
verkstads- och varvsindustri; gruppen räknade 1951
4,2 mill. arb. Alltsedan 1930-talets kris har den
brittiska järn- och stålindustrien varit föremål
för en genomgripande, planmässig modernisering,
vars första etapp var bildandet av
företagssam-manslutningen British Iron and Steel Federation
1934. 1950 var hälften av
moderniseringspro-grammet fullbordat till en kostnad av 160 mill.
£. Det största av de nya stålverken har byggts
i Margam i s. Wales. Större delen av järn- och
stålindustrien är numera nationaliserad, enl. en
lag av 1949, och ingår sedan febr. 1951 i den
statliga Iron and Steel Corporation. Den
konservativa regeringen gick dock redan i okt. s. å.
i författning om att återställa industrien till
privata ägare. De viktigaste produktionscentra
finnas i Lincolnshire, Northumberlandshire,
Sheffield, v. och n. Yorkshire, Lancashire,
Dur-ham, Midlands, s. Wales, Qyde-dalen,
Leices-tershire, Cumberland, Westmorland, Oxford och
Rutland. — Viktigast inom ifrågavarande
industrigrupp är den mekaniska
verkstadsindustrien, vilken omfattar de mest skilda
tillverkningar från lokomotiv till instrument,
knivar och metkrokar. Lokalt är den mindre
bunden av närheten till råvarukällorna än
jäm-och ståltillverkningen, och särsk. har
elektrifieringen gynnat dess spridning till s. England.
Bland dess olika branscher må nämnas tillv. av
maskiner av olika slag (Manchester, Lancashire,
Yorkshire, Durham, Northumberland, Midlands,
London, s. ö. England, Clyde-området),
lokomotiv (Glasgow, Manchester, Leeds, Crewe,
Swindon, Derby, Doncaster, Darlington,
East-leigh), automobiler (Coventry, Birmingham,
London, Lancashire, Oxford, Luton) och flygplan
(Stor-London, Bristol, Gloucester, Yeovil,
Coventry, Wolverhampton, Manchester, Leeds,
Brough vid Humbers estuarium, Rochester,
Southampton, Portsmouth, Cowes).
Flygindustrien, som 1951 sysselsatte 182,000 arb., intar
en internationellt ledande ställning, särsk. i
kvalitativt avseende. En industri, i vilken S. ännu
står utan konkurrens, är varvsindustrien.
1890—-1913 byggdes i S. över hälften av det
nya världstonnaget och 1920 2 mill. ton, vilken
siffra aldrig överträffats av något land i
fredstid. 1946—50 uppgick produktionen till nära
hälften av det nya världstonnaget, och 1951
nåddes en kvantitet av 1,34 mill. ton. Varven, vilkas
arbetarantal 1951 uppgick till 210,000, äro
lokaliserade till estuarier med god tillgång på järn
och kol. 3/4 av produktionen äro fördelade på 2
centra. Det ena ligger i s. v. Skottland vid Clyde,
vars stränder på en sträcka av 40 km äro
upptagna av varv; kapaciteten och produktionen äro
här högre än i något annat industridistrikt i S.
Det andra är beläget i n. ö. England vid
mynningarna av Tyne, Wear och Tees samt i
Hart-lepool och West Hartlepool.
T extilindustrien har historiskt spelat
den största rollen för S:s utveckling till
industristat. Den vann sin slagkraft genom uppfinningen
av spinnmaskinen omkr. 1770 och genom att man
1785 började driva denna med ångkraft; de
mekaniska vävstolarna gåvo den ytterligare styrka.
Särsk. expanderade bomullsindustrien, som i
början av 1800-talet uppnådde V7 av
ylleindustriens tillverkningsvärde men 100 år senare
överträffade detta och nådde icke mindre än det
dubbla. Dess produkter, särsk. bomullstyger, voro
länge S:s viktigaste exportvara med stor
avsättning på bl. a. de asiatiska och afrikanska
marknaderna. Efter 1 :a världskriget har den
emellertid drabbats hårt av konkurrens från de hastigt
uppväxande bomullsindustrierna i Indien, Japan
och U.S.A., vilka numera var för sig överträffa
S:s. Den har därför efter 2:a världskriget
endast långsamt närmat sig 1937 års
produktions-siffror. Med ett arbetarantal av 325,000 och en
produktion av 2,014 mill. m bomullstyg 1951
(3,328 mill. m 1937 och 1,487 mill. m 1946) är
den dock fortfarande en av S:s stora industrier.
Den är alltsedan sin begynnelse i huvudsak
lokaliserad till s. och ö. Lancashire. Industriens
koncentration har möjliggjort en hög grad av
specialisering, i det spinning, vävning och
beredning förläggas till olika fabriker, vanl. olika
städer. Den brittiska ylleindustrien, som har en
god marknad i U.S.A. och Canada, har ej utsatts
för en sådan kris som bomullsindustrien. Redan
1950 uppnåddes i det närmaste
förkrigsprodük-tionen, och arbetarantalet var 1951 220,000. De
viktigaste ylleindustricentra äro v. Yorkshire med
Bradford, Leeds, Huddersfield, Halifax m. fl.
städer, vidare Lancaster, Leicester,
Kiddermins-ter och Glasgow. — Den kemiska
industrien är i huvudsak uppdelad på ett fåtal
firmor, av vilka några äro sammanslutna i Imperial
Chemical Industries Ltd. Flertalet fabriker ligga
i s. Lancashire, Cheshire och Yorkshire. En allt
viktigare gren av denna industri är
plasttillverkningen. — Lergods- och
porslinsindustrien tillkom under 1700-talet för att fylla
det plötsligt uppkommande behovet av te- och
kaffekoppar. Den är till drygt 3/4 koncentrerad
till Stoke-on-Trent med dess tillgångar på både
lera och stenkol. För de finare
porslinskvaliteterna hämtas dock kaolin från Cornwall och
Devon. I de 6 städerna Stoke, Burslem, Tunstall,
Hanley, Fenton och Longton ha 35% av
arbetarna sin utkomst direkt av denna industri (the
PotterieP).
Handel. S:s totalimport hade 1951 ett värde
av 3,914 mill. £, medan värdet av exporten
uppgick till 2,580 mill. £.
S:s ansträngningar under 2:a världskriget
medförde en kraftig reduktion av exporten, men
efter krigsslutet återhämtade landet sina krafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
