Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien, Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland - Ekonomisk geografi - Mått och vikt - Mynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Storbritannien
138
till den grad, att exporten 1950 var 4 ggr större
till sitt värde och 50% större till sin volym än
1938. Importens volym åter var 1950 betydligt
mindre än före kriget. Utrikeshandeln har
emellertid förändrats icke endast i volym och värde
utan även i sin fördelning på varor och länder.
Sålunda ha från 1938 till 1951 transportmedel,
inkl, fartyg och flygplan, ökat från 9,4 till
18,2 % av exportvärdet, så att de nu utgöra den
värdefullaste andelen av exporten. I importen
märkes främst minskningen av livsmedlens andel
av totalvärdet, en följd av S:s ansträngningar
att göra sig mindre beroende av utländska
livsmedel. Genom den betydande krympningen av
importvolymen frånträdde S. omkr. 1950 sin
traditionella ställning som världens största
importör. De viktigaste mottagarna av brittisk
export voro 1951 Australien (323,9 mill. £),
Sydafrikanska unionen (165,2 mill.), Canada (137,3
mill.), U.S.A. (136,3 mill.), Indien (115,2 mill.)
och Nya Zeeland (110,6 mill.). Av de länder,
från vilka importen kom 1951, voro de främsta
U.S.A. (380,2 mill. £), Canada (260,8 mill.),
Australien (252,4 mill.), Nya Zeeland (164,8 mill.),
Indien (153,4 mill.), Sverige (137,5 mill.) och
Frankrike (135,5 mill.). Ända till 1949 hade S.
deficit i sin handelsbalans med den övriga
världen; det svåraste året, 1947, uppgick bristen till
545 mill. £. Därefter har en snabb återhämtning
ägt rum, och 1949 fanns ett överskott på 21 mill.
£, vilket ökade till 221 mill. 1950.
Sjöfart. Handelsflottan uppgick till 95,000
nettoton 1650, 260,000 1700, 960,000 1784, 3,5
mill. 1850, 9,3 mill. 1900 och 12,1 mill. nettoton
1913. 1951 omfattade den 5,983 fartyg om
tillsammans 18,5 mill. bruttoton (4,312 ångfartyg om
11,8 mill. och 1,671 motorfartyg om 6,7 mill.
bruttoton), vilket utgjorde 21,2% av
världston-naget; krigsförlusterna, 11 mill. bruttoton, hade
då till fullo ersatts. Endast U.S.A :s handelsflotta
är större, 27,6 mill. bruttoton 1951; häri inräknas
emellertid de betydande upplagda reserverna, och
i fråga om summan av i sjöfart sysselsatt
tonnage är S. ännu ledande. De viktigaste brittiska
rederierna med regelbunden trafik äro Cunard
White Star Line (med trafik på hamnar vid
Nordatlanten), Shaw, Savill and Albion Co.
(Australien och Nya Zeeland), Union-Castle
Mail Steamship (Syd- och Östafrika),
Peninsu-lar and Oriental Steam Navigation Co. (Indien,
Kina och Australien), Orient Line (Australien
via Suezkanalen) och Royal Mail Lines Ltd
(Nord-, Mellan- och Sydamerika). Det förstn.
rederiet äger ”Queen Mary” (80,774
bruttore-gisterton) och ”Queen Elisabeth” (84,000),
världens största fartyg. Handelsflottans
besättning utgjordes 1951 av 145,587, därav 40,000
laskarer. 1951 ankommo till hamnar i S. i
utrikes fart fartyg om tillsammans 78,2 mill.
nettoton, därav 44,9 mill. under S:s flagg.
S. har talrika ypperliga naturhamnar, vilka
utbyggts och utrustats med alla tekniska
hjälpmedel. Sammanlagt finnas över 300 hamnar, vilka
sammanlagt sysselsätta 150,000 personer, därav
hälften stuveriarbetare. S:s största och näst New
York världens största hamn är London med drygt
Vs av S:s totala hamntrafik: varje månad avgå
härifrån 700 fartyg till alla delar av världen.
Kommunikationer. S:s kanaler ha
betytt oerhört mycket under fabriksindustriens
första århundrade, men de ha för länge sedan
konkurrerats ut av järnvägarna. Endast den stora
Manchester Ship Canal (56 km, öppnad 1894)
och kanalerna i de egentliga kol- och
industridistrikten äro numera av större betydelse.
Kanalerna, med undantag av de båda ovan nämnda,
hade 1951 en sammanlagd längd av 3,863 km
med en transporterad varumängd av 12,236,000
ton. — Järnvägsnätet hade s. å. en längd
av 32,322 km och transporterade 1,001,3 mill.
passagerare och 283,9 mill. ton gods. Vid
järnvägarna voro c:a 600,000 personer anställda. Vissa
delar av S:s järnvägsnät äro tätare än något
annat i världen. Dess medelpunkt är London.
Under 2:a världskriget ställdes järnvägarna
under regeringens kontroll, vilket beredde vägen för
den fr. o. m. 1948 genomförda nationaliseringen.
— Landsvägsnätet hade 1951 en längd av
297,434 km, vilket räknat per landareal är mer
än i något annat land i världen. Samtidigt med
järnvägarnas nationalisering övertog staten
såväl all lastbilstrafik på långa avstånd som ett
antal stora omnibusföretag. Härvidlag har dock
senare en avsocialisering skett. —
Flygtrafiken är nationaliserad fr. o. m. 1947 och handhas
av 3 statliga företag, British Overseas Airways
Corp. (BOAC), British European Airways Corp.
(BEAC) och British South American Airways
Corp. (BSAAC). Av dessa ombesörjer BEAC all
civil lufttrafik inom S. Här finnas c:a 100 civila
flygplatser, av vilka de viktigaste äro London
(för all trafik), Prestwick (för trafik på
Nordatlanten) samt Renfrew, Birmingham (Elmdon),
Liverpool (Speke), Manchester (Ringway) och
Northolt (för trafik på Europa). Antalet
radiolicenser var 1951 11,6 mill. och antalet
tele-visionslicenser 764,000.
Mått och vikt. Det nuv. systemet (imperial
measures) är grundat på förordningar av 1824
och 1878. Enheterna äro 1 yard = 3 feet = 36
in-ches = 360 lines = 0,914 m; 1 square yard — o,836
m2; 1 imperial gallon = V64 quarter = Vs bushel
= 4 quarts = 8 pints = 32 gills = 4,544 1; 1 pound
avoirdupois (handelsvikt) = 16 ounces = 256
drams = 768 scruples = 7,680 grains = 0,45359 kg.
Dessutom märkas 1 statute mile = 1,760 yards
= 1,609,3 m, 1 London mile = 1,523,986 m; 1 acre
= 40,468 ar; 1 centweight el. hundredweight (cwt)
= 50,862 kg, i pound troy (myntvikt) = 12
ounces = 5,760 grains — 0,373 kg.
Mynt. Räkneenhet är 1 pound sterling (£) =
20 shillings (sh.) å 12 pence (d.) = vid
bibehållen guldvaluta 18,ie kr (sept. 1953 14,46 kr). Av
silver förekommo tidigare 5 (crown), 2 V2 (half
crown), 2 (florin) och 1 shilling, 6 och 3 pence,
av brons 1, V2 och V4 (Jarthing) penny.
Dessutom präglas det s. k. maundy money. 1946
ersattes silvermynten med mynt av kopparnickel.
Därav ha präglats samma valörer som tidigare i
silver. Guldmyntfoten suspenderades i sept. 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
