Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Dyrön - Stora Ek - Stora Ekebergs sanatorium - Stora Essingen - Stora Fiskfloden - Stora Frösunda - Stora Förvar - Stora Gla - Stora halspulsådern el. halsartären - Stora Hammar - Stora Harrie - Stora Herrestad - Stora Kil - Stora kommissionen - Stora Kopparberg - Stora Kopparbergs Bergslags ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
117
Stora Dyrön—Stora Kopparbergs Bergslags ab.
118
Stora Dyrön, municipalsamhälle (sedan 1906)
och fiskläge i Rönnängs sn, Bohuslän, på en
klippö strax s. om Tjörn; 117 har, 296 inv.
(1954). Färjförbindelse.
Stora Ek, gods i Eks sn, Skaraborgs län,
vid nedre Tidan, 10 km s. om Mariestad. 1,768
har, därav 687 har åker. Är känt sedan
1400-talets mitt och är sedan 1827 fideikommiss inom
ätten Lilliestierna.
Stora Ekebergs sanatorium, Skaraborgs läns
tuberkulossjukvårdsanstalt, i Skärvs socken, ö.
om Skara, öppnades 1918 och har 254
vårdplatser.
Stora Essingen, se Essingen.
Stora Fiskfloden, eng. Great Fish River, flod
i Kapprovinsen, Sydafrika, från Sneeuwbergens
s. ö. utlöpare till Indiska oceanen; längd omkr.
500 km. Utnyttjas för konstbevattning.
Stora Frösunda, numera styckat gods inom
Solna stad.
Stora Förvar, se Karlsö.
Stora Gla, sjö i Glava sn, v. Värmland,
avrinner genom Glavsälven, Glavsfjorden och
Byälven till Vänern; 141 m ö. h. 35 km2; 62 m
djup.
Stora halspulsådern el. halsartären
(lat. carötis), den på vardera sidan av halsen
löpande pulsåder, som förser huvudet och hjärnan
med blod. Den högra s. avgrenar sig från den
korta Arteria anonyma, den vänstra direkt från
aorta. Båda dela upp sig i en yttre och en inre
gren.
Stora Hammar, sn i Malmöhus län, Skytts
hd, på Söderslätt, innanför Foteviken och
Höll-viken av Öresund; 11,42 km2, 950 inv. (1954).
593 har åker. Samhället Höllviken (se d. o.),
nu kallat Höllviksnäs, ligger huvudsakl. i S.
Nya kyrkan uppf. 1902, gamla kyrkan, en
romansk medeltidskyrka, restaur. 1926-—29.
Vid Lilla Hammars fiskläge fanns till 1854 ett
medeltida kapell. Ingår i Rängs och S:s
pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt. Tillhör
storkommunen Räng.
Stora Harrie, sn i Malmöhus län, Har jagers
hd, på Lundaslätten, n. om Kävlingeån; 13,31 km2,
882 inv. (1954). 1,229 har åker; skog saknas.
Medeltidskyrka, ombyggd 1851. Ingår i S. och
Virke pastorat i Lunds stift, Har jagers kontrakt.
Tillhör storkommunen Harrie.
Stora Herrestad, sn i Malmöhus län,
Herrestads hd, n. ö. om Ystad; 21,09 km2, 833 inv.
(1954). Kuperad, nästan skoglös jordbruksbygd
med sand- och mossmarker i s. 1,678 har åker.
Egendomar: Fredriksberg, Herrestadsgården m.fl.
Kyrkan av kalksten härstammar från 1100-talet.
Ingår i S:s, Borrie och öja pastorat i Lunds
stift, Ljunits och Herrestads kontr. Tillhör
storkommunen Herrestad.
Stora Kil, kommun i Värmlands län, Kils hd,
Mellansysslets domsaga, kring Nedre Fryken och
s. delen av Mellanfryken; 172,05 km2, 4,371 inv.
(1954), varav 2,002 i Kils municipalsamhälle.
Starkt kuperade skogstrakter. 3,675 har åker.
Egendomar: Apertin (se d. o.), Ekenäs m. fl.
Kyrkan av sten är byggd 1939 på den 1929
brun
na kyrkans plats. Ingår i S:s och Frykeruds
pastorat i Karlstads stift, Kils kontr.
Stora kommissionen, politisk domstol,
verksam 1680—82, för vidräkning med de män, som
fört styrelsen under Karl XI :s omyndiga år.
Stora Kopparberg, före 1919 Falu
landskommun och 1919—38 Kopparberg, sn i
Falu n. tingslag i Dalarne, Kopparbergs län,
kring staden Falun; 295,80 km2, 8,115 inv. (1954).
S. är delat i två kyrkobokföringsdistrikt, St.
Kopparbergs (5,804 inv.) samt Grycksbo (2,311
inv.) i n. v. S. är en storkuperad bergs- och
skogsbygd, som i Fransberget längst i v. når
397 m ö. h. Genom Faluälven avrinna bl. a.
de större sjöarna Rogsjön (155 m) och Varpan
(115 m) till Runn. Huvudbygden ligger kring
Falun samt vid Grycken och Varpan. S. är starkt
industribetonat. Av samhällen märkas Grycksbo,
Bäckehagen (370 inv.) vid Varpan, Gr
uv-riset (502 inv.) s. om Falun samt vid Runn
Korsnäs, till större delen inom Vika sn, H ä
1-singgården med Haraldsbo
(tillsammans 1,436 inv.), N o r s 1 u n d med Slussen
(577 inv.; införlivat med Falun Vi 1954) och
Främby med Kä 11 vi k en (tills. 1,516 inv.).
I Främby ligga sedan 1901 ab. Svenska
järnvägs-verkstädernas lokomotiv-, vagn- och maskinfabrik
(c:a 550 arb.). Av egendomar märkas Främby,
Heden och Karlberg samt den gamla
bergsmansgården Sveden. I S. finnas vidare de berömda
mineralfyndorterna Kårarvet och Finnbo.
Kyrkan ligger i Falun. Ingår i Falu Kristine och
St. Kopparbergs pastorat i Västerås stift, Falu
kontr. S. bildar tills, m. Aspeboda
storkommunen Stora Kopparberg; 379,30 km2, 8,899
inv. (1954).
Stora Kopparbergs Bergslags ab.,
”Bergslaget”, Falun, Sveriges äldsta och ett av dess
största industriföretag, erhöll aktiebolagsform
1888. S. äger inemot hälften (”norra fältet”) av
Grängesbergs malmfält samt Blötbergets,
Vintjärns och Ramhälls gruvor, dessutom delar av
Dannemora, Bispbergs, Norbergs och
Idkerber-gets gruvfält; det äger dessutom Gruf-ab.
Dalarna med gruvor och anrikningsverk i
Tuna-Hästberg samt c:a 600,000 tid produktiv
skogsmark, kalk- och kvartsbrott, c:a 18,000 tid odlad
mark samt vattenfall. S:s viktigaste kraftverk
äro Långhag (43,000 kW), Skedvi 35,000
kW), Bullerforsen (19,500 kW), Forshuvudforsen
(18,000 kW) och Domnarvet (14,000 kW). Då
pågående tillbyggnader fullbordats, kommer den
sammanlagda effekten av de 7 största
kraftverken att uppgå till inemot 200,000 kW. Ett
nytt kraftstationsbygge planeras till
Trängselforsarna och beräknas lämna 125,000 kW. —
Bland de industriverk, som tillhöra S., märkas
främst Domnarvets järnverk med
masugnar, elektrosmältverk, thomas- och
elektrostål-verk, valsverk, manufaktursmedja, stålgjuteri,
mekaniska verkstäder och tackjärnsgjuteri, S
ö-derfors bruk med stålverk och
järnsvamps-anläggning, elektrostålverk, stålsmedjor, valsverk,
mekanisk verkstad och hårdmetallfabrik, Ä1
v-karle ö bruk med fjäderfabrik, vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
