Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stomplan - Stonehenge - Stop - Stopforsarna - Stoppande medel - Stoppur - Stora Ararat, Stora Karlsö - Stora Barriärrevet - Stora Bjurum - Stora Björnen - Stora Björnsjön - Stora Bält - Stora daldansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Stonehenge—Stora daldansen
116
Den yttre av Stonehenges U-formiga stenkretsar.
nadslag (av 1947) och ersatts av
generalplan i betydelsen allmän översiktsplan.
Stonehenge [stau’nhe’nd$], berömt
megalitmonument i eng. grevsk. Wiltshire, 11 km n. om
Salisbury. Komplexet, som icke varit täckt,
består av två stora kretsar av väldiga resta
stenar. Den yttre kretsen, fullt 30 m i
genomskärning, är sluten och bildad av nära 5 m höga
stenar, på vilka en rad långa, horisontala, intill
varandra stötande stenar vilat. Den inre kretsen är
öppen åt n. ö. och bildad av fem par höga
stenar; varje par har upptill varit förenat genom
en horisontal sten och bildat en s. k. trilit. Det
mell. paret var högst; det hade, utom
överligga-ren, en höjd av 6,50 m. Det hela är omgivet av
en grav. Invid den innersta kretsen är en 4,1»
m lång, flat sten (”altaret”) lagd. S. har trol.
varit ett tempel för solkult och torde först ha
anlagts av människor, tillhörande
klockbägarkul-turen, en metallförande kulturgrupp under yngre
stenåldern, som omkr. 2000 f. Kr. invaderade
England. S. torde ha bibehållit sin urspr.
kultiska uppgift i minst 1,500 år.
Stop, gammalt svenskt rymdmått = V2 kanna
= 1,3 liter.
Stopforsarna, i Västerdalälven, se Gagnef.
Stoppande medel, med., läkemedel, som
användas vid diarré. Som s. begagnas medel, som
verka direkt hämmande på tarmperistaltiken
(opium), indirekt genom bindande av i tarmen
förekommande ämnen, som utlösa sådan
(vismut-preparat, medicinskt kol), ämnen, som verka
ad-stringerande (tannalbin, tannigen, collargol
m. fl.), samt ämnen, som motverka den
diarré-orsakande tarminfektionen (bl. a. vissa
sulfapreparat).
Stoppur, se Kronoskop.
Stora Ararat, Stora Karlsö m. fl. ord, som
saknas på S. torde sökas på resp, huvudord,
Ararat, Karlsö o. s. v.
Stora Barriärrevet, eng. Great Barrier Reef,
2,000 km långt korallrev utanför Queenslands
kust, Australien.
Stora Bjurum, gods i
Bjurums sn i Västergötland,
12 km n. n. v. om Falköping,
omfattar nästan hela
Bjurums sn, 2,626 har, därav
850 åker. Huvudbyggnaden
härstammar i sina äldsta
delar från slutet av 1500-talet,
den ombyggdes på 1750-talet,
och restaurerades 1870. S.
har anor från 1400-talets
början, då det ägdes av
riksrådet Karl Ormsson
Gumse-huvud, Karl Knutssons
svärfar. På 1500- och 1600-talen
tillhörde det ätterna Thott,
Soop, Stenbock och Lillie.
1857 blev godsägare P.
Jönsson ägare till S., vilket
förblivit i hans släkt.
Stora Björnen, astron.,
se Björnen.
Stora Björnsjön, eng. Great Bear Lake, det
arktiska Canadas största sjö, i distriktet
Macken-zie, Nordvästterritorierna; 119 m ö. h., 30,200
km2; avflyter genom Stora Björnfloden, eng.
Great Bear River, till Mackenzie.
Stora Bält, da. Store Bælt, sundet mellan
Själland och Fyn. S:s bredd varierar mellan 20
och 30 km men är mellan Halsskov n. v. om
Korsör och Knudshoved s. ö. om Nyborg endast
18 km. Bottnen fåras av rännor, och djupet är
ganska betydande, 20—30 m (största djupet 67 m).
Flera väl markerade grund finnas, ss.
Elefant-grund (3 m u. h.), Lysegrund och Slettings Grund.
Stora daldansen kallas det sista stora
bondeupproret i Sveriges historia, vilket 1743 utgick
från Siljans-socknarna i Dalarne. Upproret hade
sin grund dels i ekonomiskt betryck i Dalarne
på gr. av den norska gränshandelns spärrande
och på gr. av missväxt, dels i politiskt
missnöje över det olyckliga ryska kriget. Böndernas
önskemål gingo ut på att de, som voro
skyldiga till olyckorna i kriget, skulle straffas, att
konungamakten skulle stärkas och att Danmarks
kronprins skulle utses till svensk tronföljare i
st. f. furstbiskopen i Lübeck Adolf Fredrik.
Resningen, som synes ha funnit stöd hos den danske
envoyén Grüner, tog sin början i Mora sn och
bredde snabbt ut sig över Dalarne; bland dess
ledare framträdde bruksbokhållaren G. Schedin och
majoren W. G. Wrangel. I väpnat tåg drogo
upprorsmännen från Falun över Hedemora och
Sala till Stockholm, där de utnyttjade de
makthavandes förvirring och besatte Norrmalm.
Konungen och rådet sökte förmå bönderna att
uppge sina krav, men under ledning av radikala
element, framför allt några underofficerare,
vägrade dessa att falla till föga. Då bönderna ej
utrymde Stockholm, blevo de 22/e 1743 angripna
av regeringstrogna trupper i sin ställning på
Norr-malmstorg, nuv. Gustav Adolfs torg, och i grund
slagna, varefter flera av deras anförare
avrättades. — Litt.: B. Beckman, ”Dalupproret 1743”
(1930).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
