Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Kopparbergs Bergslags ab. - Stora kroppspulsådern - Stora Köpinge - Stora Le - Stora Lulevatten, Stora Lule träsk - Stora Lule älv - Stora Lundby - Stora Malm - Stora Markie - Stora Mellby - Stora Mellösa - Storamiral - Stora Mogul, stormogul - Stora nordiska kriget - Stora oceanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora kroppspulsådern—Stora oceanen
119
Bysjöns sågverk, Skutskärs
sågverk och Skutskärs
cellulosafabrik, Kvarnsvedens pappersbruk
samt Falu kopparverk med bl. a. kemiska
fabriker. S. har dessutom avsevärda intressen i
Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösund. Dess största
dotterbolag är Koppartrans olje-ab.
Forskningslaboratorier finnas i Falun och Domnarvet. Den
sammanlagda produktionskapaciteten för
vals-verksprodukter vid Domnarvet och Söderfors är,
efter företagna utvidgningar, av
storleksordningen 400,000 ton per år. Kapaciteten hos sågverken
vid Bysjön och Skutskär uppgår till 5,000, resp.
25,000 stds. Cellulosaproduktionen utgör vid
Skutskär 30,000 ton natriumsulfitmassa samt
55,000 ton blekt sulfatmassa; vid Kvarnsveden
tillverkas sulfitmassa, som direkt användes till
tidnings- och journalpapper (120,000 ton per år).
Vid Falu kopparverk framställas koppar- och
järnvitriol, rödfärg, svavelsyra, vanadinsyra,
ättiksyra m. m.; till detta verk höra även koppar-,
svavelkis-, zink- och blygruvor jämte
utvinnings-anläggningar. Framställning av kemikalier, särsk.
av sulfitsprit, flytande harts och organiska
lösningsmedel, äger rum även vid Skutskär.
Produktionen av thomasfosfat vid Domnarvet uppgår
till c:a 16,000 ton per år. — S. har c:a 10,500
anställda; aktiekapital 120 mkr.
S:s historia är nära förknippad med
bergsbruket vid Stora Kopparberget (Falu gruva, se
d. o.), en fyndighet, som anses ha upptäckts
under 1200-talets senare hälft. Kronan gjorde
tidigt anspråk på regalrätt, bl. a. hävdad i den
äldsta bevarade stadgan för Kopparberget,
utfärdad av kung Magnus Eriksson 17/2 1347. Sedan
början av 1800-talet är gruvan praktiskt taget
utbruten med avseende på kopparmalm. Kronans
intresse för ”det allmänna verket” avtog i
samma mån som dennas avkastning. Dock upphörde
ämbetsmannainflytandet i koppargruvans styrelse
först 1862, varvid den på koppar tömda gruvan
utan inskränkning blev inordnad bland
bruk-ningsdelägarnas övriga egendom. I och med att
Domnarvets järnverk 1878 blev färdigt i sin
första etapp, inleddes en driftkoncentration till
detta bruk, varvid de mindre järnbruken efter
hand nedlades. Söderfors och Älvkarleö bruk
förvärvades 1907, Skutskärs sågverk 1885.
Kvarnsvedens pappersbruk anlades 1898—1900. — Litt.:
S. Tunberg, ”Stora Kopparbergets historia”, 1
(1922); T. Söderberg, ”Stora Kopparberget
under medeltiden och Gustav Vasa” (1932); S.
Lindroth, ”Christopher Polhem och St.
Kopparberget” (1951).
Stora kroppspulsådern, anat., se Aorta.
Stora Köpinge, sn i Malmöhus län,
Herrestads hd, ö. om Ystad; 30,95 km2, 1,964 inv.
(1954). Kuperad, skogfattig jordbruksbygd. 2,296
har åker. I stationssamhället Köpingebro
(629 inv. 1951) finns råsockerbruk m. m. Kyrkan
är urspr. romansk från 1100-talet, utbyggd 1729
och 1769. Pastorat i Lunds stift, Ingelstads
kontrakt. Tillhör storkommunen Herrestad.
Stora Le, sjö, se Le.
Stora Lulevatten, Stora Lule träsk, av
120
St. Lule älv genomfluten sjö; 165 km2, 369 m
ö. h., 28 m djup. Är sedan 1947 reglerad genom
dammen vid Porjus.
Stora Lule älv, se Lule älv.
Stora Lundby, sn i Älvsborgs län, Vättle hd,
s. v. om Alingsås och sjön Mjörn; 108,41 km2,
t,739 inv. (1954). Omfattar Lärjeåns odlade dal,
i n. kantad av Vättle fjäll. 1,962 har åker.
Egendom: öjared. Den nuv. kyrkan är från 1728.
Ingår i S. och Skallsjö pastorat i Göteborgs stift,
Ale och Vättle kontrakt. Utgör tills, m. Bergum
och östad storkommunen Stora Lundby;
250,25 km2, 3,978 inv. (1954)-
Stora Malm. 1) Socken i Södermanlands län,
Oppunda hd, mellan Katrineholm och s.
läns-gränsen; 183,91 km2, 2,007 inv. (1954). Skogrik
sjöplatå. 3,313 har åker. Egendom: Eriksberg
(se d. o.). Kyrkan är från medeltiden men fick
sitt nuv. utseende på 1700-talet. Ang. pastorat se
S.2). Utgör jämte ö. Vingåker storkommunen
Stora Malm; 295,95 km2, 3,503 inv. (1954).
2) Församling och pastorat i Oppunda v.
kontrakt av Strängnäs stift, omfattande S.i) och
Katrineholms stad.
Stora Markie, gods i Ander slövs sn i Skåne,
10 km n. ö. om Trelleborg, omfattar med
underlydande gårdar 845 har, därav 778 åker. Den
äldre huvudbyggnaden är av sten i en våning;
1876 uppfördes en större, Markiehage, närmast
s. om Börringesjön. S. är känt sedan början
av 1300-talet. 1714 kom godset i Stiernbladska
ättens ägo.
Stora Mellby, sn i Älvsborgs län, Bjärke hd,
vid n. länsgränsen, v. om Nossebro; 82,19 km2,
1,568 inv. (1954). Skogs- och bergsbygd kring
Mellbyåns odlade dal. 3,136 har åker. Egendom:
Hede. Medeltida kyrka, ombyggd 1724. Ingår i
S., Magra, Erska och Lagmansereds pastorat i
Skara stift, Väne kontrakt. Tillhör
storkommunen Bjärke.
Stora Mellösa, sn i Örebro län, Askers hd,
på Närkesslätten, mellan Täljeån och v.
Hjälmaren; 104,25 km2, 2,362 inv. (1954). I Hjälmaren
Engelbrektsholmen (se d. o.). 5,494 har åker.
Egendom: Göksholm (se d. o.) och Hjälmarsnäs.
Den urspr. medeltida kyrkan ombyggd 1836.
Ingår i S. och Norrbyås’ pastorat i Strängnäs stift,
Askers kontrakt. Utgör tills, m. Norrbyås
storkommunen Stora Mellösa; 136,85 km2, 2,998
inv. (1954). — Litt.: G. Löw, ”S. i äldre tider”
(2 bd, jämte Tillägg, 1922—44); J. Nerén, ”Boka
um Mälsa” (2 bd, 1944—49) ; B. Waldén, ”S.”
(1952).
Storamiral, titel, som i Sverige burits av
endast två personer, hertig Karl (Karl XIII) och
kronprins Oskar (Oskar I). Storamiralsämbeten
ha funnits 1794—97 (i Karlskrona och
Stockholm) samt 1827—40.
Stora Mögul [el. må’-], stormogul,
europeisk benämning på härskaren i det stora
muhammedanska välde i Indien, som grundades av
Babur 1526 och ägde bestånd till 1858 (se
Indien, sp. 907 ff.).
Stora nordiska kriget, se Nordiska kriget.
Stora oceanen, se Stilla havet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
