Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialinstitut - Socialisering - Socialiseringsnämnden - Socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641
Socialisering—Socialism
642
diplom från s., bär titeln socionom (sedan
1950). Undervisningsämnena äro på samtliga
linjer nationalekonomi, statskunskap,
kommunalkunskap och socialpolitik, vartill på sociala linjen
komma bl. a. sociologi, psykologi, socialmedicin
och hygien, på den socialkommunala socialrätt,
kommunal förvaltning och bokföring och på den
teoretiska några valfria ämnen. På den sociala
och socialkommunala linjen kräves en praktisk
kurs med tillämpningsövningar och studiebesök
samt av inst. anvisad praktikanttjänstgöring under
8—10 mån. De, som avlagt studentexamen el.
folkskollärarexamen med goda betyg, kunna
intagas utan inträdesprov, men för övriga sökande
anordnas sådana. För inträde på sociala el.
socialkommunala linjen krävs att genom praktisk
tjänstgöring ha visat fallenhet för verksamhet
i socialt el. kommunalt arbete. Studietiden är i
regel 2 V2 år.
Socialisering, enskild egendoms överförande i
större omfattning till samhällets ägo el. kontroll.
Enl. socialistisk uppfattning omöjliggör den
moderna produktionstekniken
produktionsprocessens ledning av enskilda, av varandra oberoende
företagare. Den fria prisbildningen utgör icke
en tillräckligt effektiv vägledning för
företagarna, utan näringslivet utsättes för regelbundet
återkommande kriser, förorsakade av
överproduktion och felinvesteringar. En planmässig
ledning från samhällets sida ter sig enl. denna
uppfattning därför ofrånkomlig, för att
produktionstekniken rätt skall kunna utnyttjas. En dylik
planhushållning behöver emellertid icke innebära,
att den enskilda äganderätten på alla punkter
upp-häves. Enl. den svenska socialdemokratiens
program skola endast ”alla för en planmässig
folkhushållnings genomförande erforderliga
naturrikedomar, industriföretag, kreditanstalter,
transportmedel och kommunikationsleder överföras i
samhällets ägo”. S:s syfte är emellertid icke
enbart att genom en planmässig ledning av
produktionsprocessen utvinna högsta möjliga
produktionsresultat. Lika väsentligt anses vara att
åstadkomma en rättvisare fördelning av
produktionsresultatet. ”Utsugningens” och den av den ojämna
inkomstfördelningen framkallade
klassmotsättningens upphävande äro krav, som enl.
socialismen kunna realiseras först i det socialistiska,
klasslösa samhället.
Urspr. tänkte sig de socialistiska riktningarna,
att s. skulle genomföras plötsligt och med våld.
Detta är fortfarande kommunismens program.
Inom socialdemokratien tänkte man sig i regel
en successivt genomförd s., där ägarna till de
socialiserade produktionsmedlen skola erhålla en
ersättning. De praktiska svårigheter, vilka möta
en utbredning av statsdriften till nya områden,
ha gjort, att man numera mindre intresserar sig
för direkt statlig äganderätt än för en mera
indirekt s. med hjälp av utvidgad statskontroll.
Genom skärpt beskattning, pris- och
investerings-kontroll, råvarureglering etc. kan man beröva
företagaren den reella avkastnings- och
förfoganderätten till hans egendom, samtidigt som man
låter honom behålla den formella äganderätten.
NF XIX — 21
S:s motståndare kunna här tala om
”smyg-social iser in g”. — Litt.: E. Wigforss,
”Socialism i vår tid” (1952).
Socialiseringsnämnden, en 1920 tillsatt statlig
kommitté med uppgift att verkställa utredning
ang. lämpligheten av och betingelserna för ett
överförande i samhällets ägo el. under
samhällelig kontroll av naturatillgångar och
produktionsmedel, som äro för landets ekonomi och
befolkningens välstånd av större vikt el. eljest prövas
böra omhänderhas av samhälleliga organ. Dess
ordf, var till 1925 R. Sandler, därefter G.
Möller. S. har i en rad betänkanden behandlat bl. a.
socialiseringsfrågans läge i skilda länder samt
den statliga affärsverksamheten i Sverige. S:s
verksamhet blev utan praktisk politisk betydelse.
En orsak härtill var, att den politiska
maktfördelningen i landet ej var sådan, att några
sociali-seringsförslag kunde genomföras. En annan var,
att dess betänkanden i regel ägde ringa aktualitet.
Sociali’sm, den politiska åskådning el. teori,
som kräver det nuv. kapitalistiska
produktionssystemets ersättande med en planmässigt
organiserad kollektivhushållning, vars mål icke längre
är den enskilde företagarens ekonomiska profit
utan en hela mänsklighetens allsidiga
behovstillfredsställelse. Som en självklar förutsättning för
uppnåendet av detta mål betrakta socialister av
olika schatteringar överförandet i samhällets ägo
av sådana viktigare produktionsmedel, som i
privata händer kunna ge upphov till arbets fri
inkomst genom utnyttjande av främmande
arbetskraft (gruvor, fabriker, större jordegendomar
o. s. v.). Däremot vill s. icke, i mots. till vad
som ofta antages, lägga något hinder i vägen
för ägandet av rent hantverksmässiga
produktionsmedel el. privata konsumtionsföremål, även
om socialisterna som regel önska en jämnare och
mer rättvis fördelning av dessa senare. Ja, i
viss mening kan man t. o. m. betrakta denna
strävan inom s. som den primära och mest
ursprungliga. Redan under antiken kan man
iakttaga de första ansatserna till ett ”socialistiskt”
tänkande: i Platons konception av den
egendoms-lösa idealstaten, hos de stoiska
naturrättsteore-tikerna med deras lära om människornas
ursprungliga jämlikhet o. s. v., tankar, som under
medeltiden levde kvar hos de radikala
kättar-rörelserna för att efter renässansen med förnyad
kraft bryta fram hos isolerade geniala
drömmarnaturer som Thomas More och Campanella. Sin
höjdpunkt uppnådde denna idéströmning, under
intryck av den begynnande industrikapitalismens
sociala masselände, hos de stora socialistiska
systembyggarna vid 1800-talets början:
Saint-Simon, Fourier och Owen. Men här har,
vid sidan av tanken på en rättvisare
inkomstfördelning, ett nytt element tillkommit, i det dessa
förf, alltmer arbetade sig fram till den
övertygelsen, att en bestående utjämning av de
hittillsvarande egendomsförhållandena är möjlig först
på grundval av en planmässig reglering av den
samhälleliga produktionen i dess helhet, eftersom
den dessförutan alltid måste bli av övergående
karaktär. Framför allt Fourier har starkt
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
