Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialförsäkring - Socialgrupp, socialklass - Social hemhjälp - Socialhygien - Socialinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639 Socialgrupp—Socialinstitut 640
arbetarförsäkring. Även sj ömännen
synas tidigt ha omfattats av s. Grupper av
han-delsanställda och lantarbetare ha länge stått
utanför s. Detsamma gäller i ännu högre grad de
intellektuella yrkenas utövare. Med fortsatt
utveckling har dock s. i allt större utsträckning
kommit att omfatta även ekonomiskt välsituerade
arbetstagare; den sociala olycksfallsförsäkringen
t. ex., som urspr. uteslöt arbetstagare med högre
årslön än 5,000 kr, omfattar nu arbetstagare
oavsett lönens höjd (dock är den försäkrade
lönen maximerad). Endast i ett mindre antal länder
synes s. ha svällt ut att bli allmän, d. v. s. att
omfatta hela folket, oberoende av ställning och
behov, ss. fallet är med folkpensioneringen i
Sverige. — Den egentliga s. är en obligatorisk
försäkring, d. v. s. en i lag, inom där angivna
gränser, föreskriven försäkring. S. är vidare
oftast en statlig försäkring (t. ex. i Sverige
folkpensioneringen), handhavd av en statlig
försäk-ringsanstalt el. av ett statens ämbetsverk, men
kan ibland vara både statlig och privat (t. ex.
i Sverige den sociala olycksfallsförsäkringen).
Ibland finner staten det fördelaktigt att låta s.
bibehålla formen av privatförsäkring, i vilket
fall staten dock plägar åtaga sig en mycket
väsentlig del av kostnaden, näml, genom att lämna
vederbörande försäkringsanstalter ett verksamt
statsunderstöd (t. ex. i Sverige sjukförsäkringen
och arbetslöshetsförsäkringen).
I Sverige anses första uppslaget till
införandet av en s. ha givits genom en av S. A.
Hedin vid 1884 års riksdag väckt motion,
åsyftande bl. a. en social försäkring mot olycksfall
i arbete. Den med anledning av motionen av
K. m:t tillsatta s. k. arbetarförsäkringskommittén
framlade 1888 vissa förslag i ärendet, vilka dock
icke resulterade i antagen lag. 1891 tillkom
Sveriges första sj ukkasselag. 1902 upprättades en
Statens riksförsäkringsanstalt för frivillig
försäkring mot följderna av olycksfall i arbete.
Efter ett mångårigt utredningsarbete, sist av den
s. k. ålderdomsförsäkringskommittén, av K. m:t
tillsatt 1907, beslöt 1913 års riksdag införandet
av en obligatorisk allmän pensionsförsäkring. 1916
års riksdag antog lag om obligatorisk försäkring
mot skada genom olycksfall i arbete. Den 1915
tillsatta socialförsäkringskommittén framlade
1919 förslag om allmän sjukförsäkring. Först
1931 vann emellertid frågan om den sociala
sjukförsäkringen (och moderskapsförsäkringen) sin
lösning, vilken dock icke resulterade i en
obligatorisk allmän sjukförsäkring utan i en starkt
understödd frivillig sådan. 1934 beslöt riksdagen
införandet av en social arbetslöshetsförsäkring,
i mångt och mycket av samma principiella
karaktär som sjukförsäkringen av 1931. Genom beslut
av 1935 och 1946 års riksdagar utvidgades i
mycket betydande utsträckning den 1913 införda
allmänna pensionsförsäkringen (se
Folkpensionering). 1946 års riksdag beslöt även en obligatorisk
sjukförsäkring, vilken träder i kraft 1955 (se
vidare Sjukförsäkring). 1947 beslöts införande av
allmänna barnbidrag.
Socialgrupp, socialklass, konventionell
beteckning i svensk valstatistik för en social
rangordning mellan yrkesgrupperna, varvid antagas 3
olika s. med benämningarna: socialgrupp I el.
högre klassen, socialgrupp II el. medelklassen
samt socialgrupp III el. kroppsarbetarnas klass.
Social hemhjälp, av samhälleliga organ
organiserad och understödd hemhjälpsverksamhet. S.
har sedan 1943, då riksdagen f. ggn beviljade
statsbidrag, utvecklats raskt och finnes nu i
nästan alla kommuner (3,100 hemvårdarinnor 1953).
I varje kommun, där s. bedrives, skall finnas en
hemhjälpsnämnd på 3—5 led., vilka utses
av kommunens fullmäktige. Ledningen av
verksamheten kan uppdragas åt en bestämd led. el.
tjänsteman, åt någon kommunal expedition el. åt
enskild organisation (t. ex. husmodersförening
el. rödakorskrets). Inom varje landstingsområde
skall finnas en hemhj älpsstyrelse, utsedd
av landtinget. I regel torde landstingets
hälso-vårdsberedning fungera som sådan. Denna leder
och övervakar verksamheten inom området. En
förutsättning för statsbidrag är, att landstinget
(stad utanför landsting) lämnar minst hälften så
stort bidrag som staten. De återstående
kostnaderna (c:a hälften av totalkostnaden) falla på
kommunerna. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet
och har till sitt förfogande en
hemhjälps-konsulent och Rådgivande
nämnden för den sociala hem
hjälpsverksamheten.
Socialhygien, den del av den allmänna
hygienen, som hänför sig till samhället, d. v. s.
som har till uppgift att utforska och tillgodose
samhällets, med alla dess sociala förhållanden,
krav på hygien. S. sysselsätter sig således med de
inflytelser, som den sociala och kulturella miljön
har på hälso- och sundhetsförhållandena, och
avser att påvisa och avlägsna de eventuella
skador, som förorsakas av denna miljöverkan. —
I Sverige har s. särsk. befrämjats av det 1938
tillkomna Statens institut för folkhälsan, vars
uppgift är att förbereda och främja förebyggande
åtgärder, ägnade att bevara el. förbättra
folkhälsan.
Socialinstitut, undervisningsanstalt, som
lämnar högskolemässig utbildning i socialpolitiska
och kommunala ämnen, avsedd främst för
blivande tjänstemän inom kommunernas sociala och
kamerala förvaltning, inom statlig och enskild
socialvård samt inom näringslivets personaltjänst.
I Sverige finnas tre s. Det äldsta, Institutet
för socialpolitisk och
kommunal utbildning och forskning,
upprättades 1920 i Stockholm på initiativ av
Centralförbundet för socialt arbete; 1944 tillkom
Socialinstitutet i Göteborg, 1947
Sydsvenska socialinstitutet i Lund.
S. drivas formellt av enskilda föreningar, men
stadgarna fastställas av K. m:t, och huvuddelen
av utgifterna bestridas genom statsbidrag. Vid
s. finnas tre linjer, en social, som för fram
till social examen, en socialkommunal
och en teoretisk samt i Stockholm
därjämte en kameral linje. Även studier för
partiell utbildning tillåtas. Den, som erhållit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
