Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slättåkra - Slätvar - Slöinge - Slöjan, koma - Slöjd - Slöjdföreningen - Slöjdföreningens skola - Slöjskivling - Slökorn - Slökornfly - Slökornsflugan - Slör - Slör (zoologi) - Slösäd, slökorn - Slöta - Sm (kemi) - S. M. - Smack - Smak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Slätvar—Smak
den kring Suseåns källåar och den övriga bygden
med bl. a. Spenshults sanatorium i Nissans dal.
1,479 har åker. Medeltida absidkyrka (tornet
från 1776). Ingår i S. och Kvibille pastorat i
Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Tillhör
storkommunen Kvibille.
Slätvar, se Flundrefiskar, sp. 655.
Slöinge, sn i Hallands län, Årstads hd, på
kustslätten, s. ö. om Falkenberg; 20,32 km2, 1,243
inv. (1954). Genomflytes av Suseån. 1,300 har
åker. Egendom: Berte (med valskvarn). Den
gamla kyrkan ombyggdes 1833—35. Ingår i S.
och Eftra pastorat i Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt. Tillhör storkommunen Årstad.
Slöjan, koma, se Kometer, sp. 526.
Slöjd, beteckning för icke yrkesmässigt
handarbete; ordet har från svenskan upptagits i
åtskilliga andra språk. Man skiljer i allm. mellan
h e m s 1 ö j d (se d. o.) och pedagogisk s. el.
skol slöjd. Den officiella benämningen för
s. i allmän undervisningsanstalt är manlig s.
och kvinnlig s. Först under senare hälften
av 1800-talet blev insikten om handarbetets
betydelse som bildningsmedel i skolan praktiskt
till-lämpad i större utsträckning. Vid det av O.
Salomon 1874 upprättade slöjdseminariet på Nääs
utbildades ett växande antal lärare såväl från
Sverige som från utlandet till s.-undervisare.
Sedan statsunderstöd vid riksdagen 1877 f. ggn
beviljats för s.-undervisningen och s. upptagits i
1878 års normalplan för folkskolan, har den
införts vid flertalet skolor i riket. Till en början
övade gossarna endast trä-s., men efter hand ha
därtill lagts andra s.-arter, ss. papp-s. med
bok-binderi och metall-s.; för flickornas undervisning
i kvinnlig s. el. handarbete (sömnad, stickning,
vävning m. m.) har en mycket använd metod efter
tyskt föredöme utarbetats av Hulda Lundin. Nya
riktningar inom svensk manlig s. ha främst
inspirerats av Gunnar Eli, som propagerat för
in-tressebetonad s. med anknytning till
tecknings-undervisning och hem-s., samt Carl Malmsten,
som velat ge den personliga smaken och
fantasien stort spelrum och sökt sprida ’ sina idéer
genom en mängd s.-kurser, på senare år anknutna
till Stiftelsen Nyckelvikens folkhögskola för
han-daslöjder och folklig konst. En stor insats har
också utförts av Erland Borglund med den
självständiga skapelsen Steneby slöjdskolor. — I
folkskolan är s. frivilligt ämne men har
inom åtskilliga skoldistrikt erhållit obligatorisk
ställning. I fortsättningsskolan kan s.
förekomma, om skolan är av allmän typ, men
knappast, om den är yrkesbestämd, såvitt man
ej vill räkna in s. i yrkesgrenen snickeri. Vid
statliga och kommunala realskolor ha både
manlig och kvinnlig s. erhållit obligatorisk
ställning i de 2 el. 3 första klasserna men
förekommer icke i avslutningsklasserna. I de kommunala
flickskolorna förekommer kvinnlig s. i
samtliga klasser. Vid vissa gymnasier har
s. införts som frivilligt ämne men har där
oftast karaktär av för individen lämpligt och
önskvärt verkstadsarbete. Vid små- och f o 1 k
sko-ieseminarierna är undervisningen i s.
ob
572
ligatorisk, och lärarkandidaterna erhålla där
kompetens för undervisning i ämnet. Särskild
fackutbildning i manlig s. ges vid
s.-semi-nariet i Nääs samt genom särskilda kurser, ss.
vid Stiftelsen Nyckelvikens folkhögskola. Utbilda
ning av lärare i kvinnlig s. ges vid de
statsunderstödda handarbetsseminarierna i Stockholm
(Fören. Handarbetets vänner och Andrea
Ene-roths högre handarbetsseminarium), Göteborg
(Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium)
och Uppsala (Fackskolan för huslig ekonomi).
Lärare i s. räknas som övningslärare. De
manliga s.-lärarna, som varit organiserade sedan 1916,
äro nu anslutna till Slöjd-, yrkes- och
handelslä-rarnas riksförbund med föreningsorganet
Fackläraren (sedan 1953), medan deras kvinnliga
kollegor sedan 1910 äro organiserade i Sveriges
slöjd-lärarinneförening med föreningsorganet Svensk
slöjdtidning (sedan 1923; med föregångare 1921).
Slöjdföreningen, se Svenska slöjdföreningen.
Slöjdföreningens skola i Göteborg öppnades
1850 av den 1848 bildade Slöjdföreningen i
Göteborg, som avsåg att underlätta utbildningen för
”de slöjdidkande klasserna”. S., som fortfarande
är i verksamhet, har huvudsaki. inriktat sin
utbildning på tekniska och konstnärliga yrken och
motsvarar numera lärlings- och yrkesskolor.
Läsåret 1951/52 hade S. c:a 700 elever.
Slöjskivling, Hypholöma, släkte av fam.
Aga-ricaceae bland hymenomyceterna, kännetecknat av
svartbrunt sporpulver med dragning åt purpur och
av lätt förgängliga slöjrester i hattens kant; ring
saknas. Några arter kunna användas men ha ringa
värde.
Slökorn, se Slösäd.
Slökomfly, zool., se Nattflyn.
Slökornsflugan, zool., se Fritflugan.
Slör, vind, som träffar fartyg från en
akter-ligare riktning än tvärs ut. Ett fartyg, som
seglar för s., säges s 1 ö r a.
Slör, zool., hos vissa hönsfåglar från
undernäbben nedhängande, nakna, slappa hudveck (se
bild vid Kalkoner).
Slösäd, s 1 ö k o r n, sädeskorn med föga el.
ej utvecklade kärnor. Dylik säd säges vara dåligt
matad.
Slöta, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd,
inom Falbygden, s. ö. om Falköping; 34,06 km2,
902 inv. (1954), varav 317 (1951) i Vartofta
stationssamhälle. Omfattar större delen av Ålleberg
(334 m ö. h.) och Varkullen (ändmoränhöjd)
samt mellanliggande slättbygd, grus- och
mossmarker kring Slafsans källor. 2,180 har åker.
Den gamla kyrkan ombyggdes 1794. Ingår i S.,
Karleby, Åsle, Mularps och Tiarps pastorat i
Skara stift, Vartofta kontrakt. Tillhör
storkommunen Vartofta.
Sm, kem. tecken för en atom samarium.
S. M., förk. för fr. Sa Majesté, hans
(hennes) majestät.
SM, idrottst., se Mästerskap.
Smack, fartyg med en större mast och en
gäckmast, brukas för fiske på utsjöbankar.
Smak (lat. güstus). 1) (Fysiol.) S. betecknar
dels smakförnimmelse, dels egenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
