Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smak - Smakcentrum, Smaklökar - Smakorgan - Smaksinne - Smalben - Smalfilm - Smalhus - Smalnäsiga apor el. östapor - Smalt - Smaltit - Smaragd - Smart - Smartness - Smash - Smedby - Smedjebacken - Smedjegården - Smedslätten - Smedstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Smakcentrum—Smedstorp
574
hos vissa ämnen att utlösa smakförnimmelser och
förmågan att reagera för dylika ämnen, dels den
mekanism, smaksinnet, som förmedlar dessa
förnimmelser. Smaksinnets retningsmottagare
utgöras av de 1867 upptäckta smaklökarna,
mikroskopiska bildningar, bestående av
långsträckta celler, mellan vilka ändförgreningarna
av smaknerverna utbreda sig. Smaklökarna ligga
inbäddade i slemhinna. Fina öppningar i denna,
smakporer, lämna lösningar av smakande
ämnen tillträde till spetsarna av smaklökarna.
Tungans yta är besatt, med papiller av olika slag.
En del av dessa tjänstgöra som bärare av
smaklökar. Vallpapillerna (papillae circumvallatae) på
tungryggens bakre del hysa på sidoytorna
hundratals dylika. Av de särskilt på tungspetsen lätt
iakttagbara klubbformiga papillerna (papillae
fungiformes) äro endast en del försedda med
smaklökar. S:s (smakförmågans) utbredning är
begränsad till de delar, där smaklökar
förekomma. Ett stort område mitt på tungryggen saknar
såväl s. som smaklökar. — Ledningsbanorna,
smaknerverna, från smaklökarna på
tungans främre del förlöpa i nervus lingualis, från
de bakre delarna i nervus glossopharyngeus. En
del av banorna i nervus lingualis övergå i en
nervgren, chorda tympani, som passerar genom
trumhålan. Smakcentrum i hjärnan är ej
till alla delar känt men torde ligga i gyrus
for-nicatus på hemisfärernas insida.
Man urskilj er 4 enkla smakarter: sött,
surt, salt och beskt. Lösningar av olika
sockerarter, t. ex. rörsocker, mjölksocker,
druvsocker, smaka alla sött på samma sätt.
Identiskt är förhållandet med olika (ej flyktiga)
syror och med beskt smakande ämnen, t. ex.
kinin, stryknin, morfin. De anförda smakarterna
kunna ej vidare uppdelas, och mellan dem finnas
inga övergångar. De olika enkla smakarterna
motsvaras av särskilda smaklökar. Våra vanliga
smakförnimmelser äro i regel sammansatta, och
i dem kunna ingå jämväl andra beståndsdelar än
de enkla smakarterna. I s. av viner, ost,
kryddor ingå komponenter från lukten. Svårare att
analysera äro t. ex. lutsmaken och den
sammandragande s., i vilka komponenter
ingå från tryck-, temperatur- och smärtsinnena,
som jämväl äro representerade i munhålan.
2) (Estet.) Förmågan att fälla ett omdöme
om vad som är el. kan anses vara skönt el. fult.
Smakcentrum, Smaklökar, se Smak 1).
Smakorgan, fysiol., organ för smaken, se
Smak 1).
Smaksinne, fysiol., se Smak 1).
Smalben, smalaste området av underbenet,
omedelbart ovanför fotknölarna.
Smalfilm, se Film och Kinematograf.
Smalhus, hyreshus med ett djup av intill c:a
12 m. Vid tjockhus utgör djupet 15 å 17 m.
Smalnäsiga apor el. ö s t a p o r, Catarrhini,
de apor, som tillhöra Gamla världen. S. ha smal
skiljevägg i näsan, varigenom näsöppningen
riktas nedåt, och samma antal tänder som
människan. De indelas i fam. människoapor, gibboner
och markattor.
Sma’lt, kem. tekn., se Koboltfärger.
Smaltit, miner., se Speiskobolt.
Smara’gd, en vackert gräsgrön (smaragdgrön),
som ädelsten högt skattad varietet av mineralet
beryll. — I ädelstenshandeln betecknar
brasiliansk s. grön turmalin, kopparsmaragd
dioptas, litiumsmaragd hiddenit och
orientalisk s. grön korund.
Smärt (eng. smart [smät]), affärsskicklig;
”slipad”, rapp och hänsynslös. —- Subst.i
Smartness (eng.), smarthet.
Smartness [smä’tnis], eng., se Smart.
Smash [smä’J], se Tennis.
Smedby, sn på s. Ölands västkust, Gräsgårds
hd, Kalmar län, huvudsaki. på alvaret; 28,96 km2,
271 inv. (1954). 807 har åker; skog saknas. Nuv.
kyrkan från 1852 ombyggd 1952. Ingår i
Kastlösa, S. och Södra Möckleby pastorat i Växjö
stift, Ölands s. kontrakt. Tillhör storkommunen
Ottenby.
Smedjebacken, köping i Västerbergslags
domsaga i Dalarne, Kopparbergs län, vackert
belägen vid Kolbäcksåns inträde i N. Barken (100
m ö. h.) och på sydsidan av det 289 m höga
Uvberget; 4,80 km2, 3,994 inv. (1954). Området,
som saknar skog, utgöres till 33 °/o av åker och
till 28 °/o av ängsmark. S. växte upp som
industrisamhälle vid fall i ån och blev 1895
municipal-samhälle, vilket 1918 erhöll köpingsrättigheter.
Den främsta industrien är Smedjebackens
valsverks a b., gr. 1854, som äger
järnverk med martinverk, stålgjuteri, valsverk,
drageri, kättingfabrik, pressverk, mekanisk verkstad och
sågverk (industriarb. c:a 650). S. är tillika en
betydande handelsort vid statsbanelinjen Fagersta
—Ludvika och ändstation för Strömsholms kanal.
Här finnas lasarett, apotek och distriktsveterinär,
samrealskola och hembygdsgård. I köpingen,
som tillhör Norrbärke förs., ligger kyrkan,
uppförd av tegel på 1300-talet.
Smedjegården, fordom två
straffarbetsfängel-ser i Stockholm. 1) I s. ö. delen av gamla slottet;
kallades mot slutet av 1600-talet
Slottssmedje-gården, upphörde med slottsbranden 1697. — 2)
I ett på nuv. Folkets hus’ plats vid 1600-talets
mitt uppfört fängelse. Rosenkammaren (se d. o.)
fanns där. Dödsfångar förvarades sedan 1664
endast i detta S., som även hade vatten- och
brödfängelse.
Smedslätten, stadsdel och trädgårdsstad inom
Bromma församl., Stockholm, med friluftsbad
(Solviksbadet) och tennisbanor. S. började
bebyggas 1922.
Smedstorp. 1) Sn i Kristianstads län,
Ingel-stads hd, ö. om Simrishamn, på Linderödsåsens
sydligaste sluttningar och slättbygden s. därom;
42,36 km2, 1,570 inv. (1954). 2,763 har åker.
Egendomar: Smedstorp och det numera styckade
Tun-byholm. Flusspatbrott m. m. Kyrkan uppf. 1867
—68. Utgör tills, m. Kverrestad storkommunen
Smedstorp; 62,79 km2, 2,443 inv. (1954).
Ingår i S:s och Kverrestads pastorat i Lunds stift,
Ingelstads kontrakt.
2) Municipalsamhälle (sedan 1890) i S.i), vid
statsbanelinjen Malmö—Simrishamn 15 km v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
