Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Släktnamn (familjenamn) - Slända - Sländor - Slänt - Släp (socken) - Släp (jaktväsen) - Släpa - Släpbår, släpa - Släpjakt - Släpmundering - Släpvagn - Släpvagnen - Släpärter - Slätbaken - Slätlöpning - Slätprick - Slätsvampar - Slätt - Slätta - Slättbo härad - Slätthög - Slättoppat - Slättåkra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Slända—Slättåkra
570
antagande av s., den s. k. namnlagen.
Bestämmelserna innebära i huvudsak följ. Gift kvinna
får vid vigseln mannens s. Efter anmälan till
pastorsämbetet kan hon emellertid, om hon så
önskar, bära sitt eget och mannens s. i förening.
Vid äktenskaps upplösning har hon alltid rätt att
behålla det s., som hon erhållit genom
äktenskapet, men hon får också återtaga sitt flicknamn,
om hon gör anmälan därom till pastorsämbetet.
— Barn i äktenskap erhåller faderns s. och barn
utom äktenskap moderns s. Om modern är gift
el. frånskild, erhåller utomäktenskapligt barn
moderns flicknamn. Fadern el., om modern är gift,
hennes make har dock rätt att giva barnet sitt
s. Om barnet fyllt 18 år, erfordras samtycke
av barnet till sådan namnändring.
Trolovnings-barn har, under vissa förutsättningar, valrätt
mellan faderns och moderns s. Adoptivbarn
erhåller adoptantens s., men domstolen kan på
särskild begäran tillåta, att barnet behåller sitt eget
s. el. bär båda namnen tillsamman. Om adoptionen
häves, förlorar barnet det genom adoptionen
förvärvade namnet, såvida icke domstolen tillåter, att
det behålles. — Enl. namnlagen kan ansökan
om godkännande av nytt s. ingivas el. insändas
till Statistiska centralbyrån i Stockholm.
Ansökan får ej bifallas, om det nya namnet bäres
av annan släkt och dessutom är av mera
egenartad beskaffenhet el. om det kan väcka anstöt.
Sedan ansökan om godkännande av nytt s.
bifallits, har sökanden att inom i år hos
pastorsämbetet anmäla namnet för införande i
kyrko-boken. — För att vägleda dem, som önska antaga
nytt s., har prof. J. Sahlgren 1939—40 utg. ett
särskilt uppslagsverk, ”Svensk namnbok”. Av
1952 års släktnamnskommitté har i samma syfte
utgivits ”Svensk namnbok 1954”.
Slända, text., se Spinning.
Sländor, zool., gemensam benämning på bäck-,
dag-, flor-, jungfru-, klo-, myrlejon-, natt-, orm-,
rätvinge-, snö-, stöv-, säv- och trollsländor.
Slänt, lutande yta i en jordskärning el.
fyllning, bank. S.-lutningen är för svenska jordarter
i allm. 1:1,5. För skydd mot utskärning av regn
beklädes s. med torv el. matjord, som besås.
Användes en beklädnad med täml. slät sten,
benämnes anordningen g 1 a c i s.
Släp, Hallands läns nordligaste kustsocken,
Fjäre hd; 41,01 km2, 1,653 inv. (1954). Består
av bergplatåer och odlade dalar; kantas av
skärgård. 778 har åker. På kusten Särö (se d. o.)
badort. Nuv. kyrkan är från 1853. Ingår i
Vallda och S:s pastorat i Göteborgs stift, Fjäre
och Viske kontrakt. Tillhör storkommunen Särö.
Släp, jaktv., starkt luktande föremål, som
släpas på marken för att åstadkomma ett konstgjort
spår. S. brukas bl. a. vid Jaktridning, förr även
för att locka rovdjur till utsatta fällor o. dyl.
Släpa. 1) Se Släpbår. — 2) Fapentekn., se
Lavettage, fig. 1.
Släpbår, släpa, krigsv. S. av toboggantyp
användes för sjuktransport vintertid och dragés
av manskap el. hundar. Flera s. kunna kopplas
efter varandra och dragas av häst, anspänd med
skalm för främsta s.
Släp jakt, se Jaktridning.
Släpmundering, krigsv., äldre benämning för
daglig dräkt.
Släpvagn, spårvagn utan motor; kopplas (en
el. flera) till motorvagn för att bilda
spårvagns-tåg. Även en till automobil, traktor el. dyl.
kopplad vagn kallas s.
Släpvagnen, artistnamn för filmskådespelaren
Harald Madsen.
Släpärter, se Ärter.
Slätbaken, en 20 km lång och 0,5—3 km bred
vik av Östersjön på kusten av Östergötland,
begränsande Vikbolandet i s.; 45 m djup. I yttre
delen ligger Eknön; på en holme i den smalaste
delen står ruinen av Stegeborg. I vikens innersta
del vid Mem mynnar Göta kanal.
Slätlöpning, se Kapplöpning, med bild.
Slätprick, sjöv., svart, vanl. med vit övre del
försedd prick utan topptecken.
Slätsvampar, fam. Thelephoräceae av
hymeno-myceterna. S. kännetecknas av att hymeniet
bekläder släta el. endast svagt rynkiga-vårtiga
partier av fruktkroppen, som är tunn och vanl.
läder-el. broskartad. Fruktkropparna äro hos släktet
Corticium skorplika, helt vidvuxna underlaget
(grenar, ved, timmer), med hymeniet på
översidan, hos Stereum delvis horisontalt
framspringande, med hymeniet på undersidan, hos
Thelepho-ra (på marken, ofta kring stubbar och stammar)
av växlande form, t. ex. tratt- el. mussellika el.
busklikt förgrenade som fingersvampar;
Craterel-lus, trumpetsvamp, har trumpetformade, köttiga,
ätliga fruktkroppar med hymeniet på yttersidan.
Slätt, geogr., del av jordytan med ringa
lutning (högst 1:170) och jämn yta. Förslagsvis
har man sökt i siffror uttrycka sistn. egenskap
så, att en verklig s. ej får äga större
ojämnheter än sådana, som resa sig högst 30 m över
omgivningen. Med hänsyn till höjden ö. h. är s.
lågslätt el. högslätt, den förra lägre, den
senare högre än 200 m ö. h. Med hänsyn till
läget på ett fastland är s. kontinental s.
el. k u s t s 1 ä 11. Exempel på den förra gruppen
äro de stora högslätterna i Mindre Asien,
Persien och Tibet. Stundom talar man om
slätt-1 a n d i mots. till skog, även då denna täcker
en jämn yta. I sådana fall har termen s. icke
morfologisk utan växtgeografisk innebörd.
Slätta, skånskt namn på sandskädda.
Slättbo härad i Kalmar län, kring Borgholm
på Ölands västkust, omfattar socknarna Alböke,
Köping, Räpplinge och Högsrum. S. tillhör
Ölands fögderi och domsaga.
Slätthög, sn i Småland, Kronobergs län, Allbo
hd, n. v. om Alvesta, 138,05 km2, 1,117 inv.
(1954). Höglänt skogsbygd (intill 275 m ö. h.);
i n. v. Rymmen m. fl. sjöar. 1,373 har åker.
Den nuv. kyrkan är från 1842. Ingår i S:s och
Mistelås pastorat, Växjö stift, Allbo kontrakt.
Tillhör storkommunen Moheda.
Slättoppat, om fartyg utan rår på masterna.
Slättåkra, sn i Hallands län, Halmstads hd,
n. om Halmstad; 116,13 km2, 1,284 inv. (1954).
Slättåkra förs, är delad på Kvibille kommun och
Oskarshamns köping. Bergsbygd med kyrkbyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
