Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skänninge, Skeninge - Skänninge möte - Skänninge stadga - Skäppa - Skäppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Skänninge möte—Skäppland
518
i S. ett nunnekloster, S:ta
Ingrids kloster, som 1282
erhöll kungl. skyddsbrev; det
uppfördes invid S:t Martins
kyrka och blev med tiden ett
av Sveriges rikaste kloster.
Vid undersökningar 1928,
1937 och 1948 blottades
klostrets grundmurar samt
anträffades mynt och en mängd
andra intressanta föremål.
Området är fridlyst. Omkr.
1330 tillkom vid s. ö. gränsen
ett helgeandshus. Från omkr.
1300 höjde sig över staden
den ståtliga Vårfrukyrkan. I
fråga om material och stil
påminner den om S:t Lars
kyrka i Söderköping och
vissa samtida nordtyska kyrkor.
Kyrkan är en tegelbyggnad
av klar gotisk karaktär med
3 skepp, varav det mellersta
är något högre än
sidoskep-pen, samt torn i v. Märklig
är ö. gaveln med sin
rosettprydnad o. a. blinderingar.
Samtidigt med kyrkan tillkom
Stora torget, vid vars s. sida
rådhuset (uppfört 1770)
ligger. S. har i stort sett kvar
sin medeltida stadsplan. Un-
der 1400-talet började S. gå tillbaka, beroende
dels på att staden fått en i ekonomiskt och
kulturellt avseende farlig konkurrent i Vadstena,
dels på gr. av två förhärjande eldsvådor 1447
och 1466. ’Vid reformationens genomförande
ödelädes de andliga inst., och S. förvandlades till
en bondby, som emellertid 1570 av Johan III
erhöll förnyade stadsprivilegier. ”Skänninge
marknad” hålles ännu, i början av augusti. — 1946
grundades S:s första industriföretag,
Skeninge-verken. Vi 1952 sammanslogos S. samt
Allhelgo-na, Bjälbo och Järstads socknar till en kommun,
Skänninge.
S. har järnvägsförbindelser genom
statsbane-linjen Mjölby—Krylbo (sedan 1873) och den
smalspåriga linjen
Väderstad—Skänninge—Bränninge (sedan 1913). 1950 funnos 16 industriella
Godkänd för publicering i rikets allmänna kartverk 22ht 1954.
anläggningar med sammanlagt 214 arb., varav
c:a 100 voro anställda vid ab. Skeningeverkens
karosserifabrik. S. är huvudsaki. bebyggt med
små och låga trähus, över vilka kyrkan på äkta
medeltida vis höjer sig, helt dominerande
stadsbilden. I S. finnes samrealskola och utgives
Östgötabygdens tidning (3 ggr i veckan). Sedan
1939 lyder S. i judiciellt hänseende under
landsrätt (från 1948 Aska, Dals och Bobergs
domsaga) och bildar tills, m. Allhelgona och Bjälbo
församlingar ett pastorat i Göstrings kontrakt,
Linköpings stift. — Litt.: ”S. stads historia”,
red. av A. Schück (1929); A. Schück och B.
Cnattingius, ”S.” (1948).
Skänninge möte. 1248 höll kardinallegaten
Vilhelm av Sabina i Skänninge ett kyrkomöte,
som närmast bör betraktas som ett
provinsial-konsilium. Närvarande voro även världsliga
stormän med Birger jarl i spetsen. Av de för den
svenska kyrkan betydelsefulla reformer, som här
vidtogos, var den viktigaste bestämmelsen om
celibatets införande. Rikets biskopar blevo
pliktiga att studera den kanoniska rätten.
Skänninge stadga, benämning på en
förordning, utfärdad av Magnus Ladulås på herredagen
i Skänninge 1284 och innehållande viktiga
bestämmelser om konungsfrid, konungens och
stormännens hirder, konungens ”samtal” (herredag)
m. m.
Skäppa, äldre svenskt rymdmått för torra
varor, räknades olika i olika landskap (V4—Ve
tunna).
Skäppland, äldre åkermått, ung. 8 ar.
Skänninge kyrka.
SKÄNNINGE
7 Hembygdsparken
2 Järntorget
3 Post
4 Rådhus
5 Smålandstorget
6 Stadshotellet
7 Stora torget
8 Vårfrukyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
