Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skäralid - Skärande malmer - Skärblacka - Skärbönor - Skärfläcka - Skärgård - Skärgårdsflotta - Skärgårdskryssare - Skärgårdskryssarpokalen - Skärgårdskryssarregeln - Skärhamn - Skärkind - Skärkinds härad - Skärkinds kontrakt - Skärlångsläktet - Skärmbildsundersökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Skäralid—Skärmbildsundersökning
520
Skäralid. i) Dalgång, som genomskär s. ö.
delen av Söderåsen, Skåne. S., vars dalsidors
ständigt växlande riktning bestämmes av flera
tektoniska spricklinjer, erbjuder i sin nedersta
del, där dalen är ända till 60 m djup, en
imponerande och ganska egenartad anblick och är
därför mycket besökt av turister. Dalgången
genomflytes av en liten biå till Rönneå, Skäraån,
som kantas av en mycket rik vegetation. — Litt.:
L. v. Post, ”Odensjön, S., Klöva hallar” (1938);
T. Hallenborg, ”S.” (1939).
2) Samhälle i Riseberga sn i Skåne.
Skärande malmer, sådana malmer, som lätt
angripa smältugnens väggar.
Skärblacka. 1) Storkommun i Bråbygdens
och Finspånga läns domsaga i Östergötland,
omfattar socknarna Kullerstad och Vånga; 204,03
km2, 4,948 inv. (1954).
2) Industri- och stationssamhälle i Kullerstads
sn i Östergötland, vid statsbanelinjen Kimstad—
Pålsboda och vid Motalaström 2 km ovanför dess
inträde i Glan; 2,456 inv. (1951), tills, m.
Ljusfors. Industrierna tillhöra nu Ekeby fabriks ab.
Jfr Fiskeby fabriks ab.
Skärbönor, bot., baljorna av gröna
trädgårds-bönor (se Bönsläktet jämte bild).
Skärfläcka, Recurviröstra avoce’tta, till fam.
brockfåglar
hörande, omkr. 43
cm lång
va-darfågel med
lång, tillplattad,
starkt
uppåt-böj d näbb och
långa, kraftiga
ben.
Fjäderdräkten är
brokig i svart och
vitt. Den
häckar nu
spar
samt på Öland, i s. v. Skåne och i Halland. S.
livnär sig av smärre vattendjur.
Skärgård, en samling större och smärre öar,
holmar och skär jämte mellanliggande mer el.
mindre grunduppfyllda vatten (fjärdar, sund och
vikar). Yttersta delen av en s., som
karakteriseras av kala klippor och en ytterst sparsam,
vindpinad vegetation, kallas havsbandet. Rikt
utvecklade s. förekomma särskilt utmed fordom
nedisade kuster, ss. Stockholms skärgård, Finlands,
Skottlands och Irlands kuster i Europa, Chiles
och Alaskas i Amerika etc.
Skärgårdsflotta, för strid i skärgård avsedda
fartyg. Under svensk-ryska krigen 1788—90 och
1808—09 spelade svenska s., benämnd Lilla
flottan el. Arméns flotta, en betydande
roll.
Skärgårdskryssare, snabb, ruffad
kappseg-lingsjakt av svenskt ursprung, byggd enl.
skär-gårdskryssarregeln. Se vidare Segelsport, sp.
934, och Mätningsregler.
Skärgårdskryssarpokalen uppsattes 1911,
först i 30 m2-, fr. o. m. 1933 i 22 m2-klassen.
S. tillfaller segelsällskap, som fått tre
inteckningar.
Skärfläcka.
Skärgårdskryssarregeln, se Mätningsregler
och Segelsport, sp. 934.
Skärhamn, municipalsamhälle (sedan 1888) i
Stenkyrka sn i Bohuslän på Tjörns västkust 13
km n. om Marstrand; 0,33 km2, 1,017 inv. (1954).
S. hade 1950 30 yrkes- och 51 binäringsfiskare.
Konservfabriker, fisksalterier, trankokerier,
slipar och varv. S. är hemort för Sveriges största
segelfartygsflotta med c:a 60 skutor, som gå i
fraktfart. Träkyrka, byggd 1931—32 på
frivillig väg.
Skärkind, sn i Skärkinds hd, närmast s. om
Roxens ö. ända och Göta kanal; 65,83 km2, 1,148
inv. (1954). Småkullig slättbygd. 2,956 har åker.
Nuv. kyrkan byggd 1836, gamla kyrkan från
uoo-talet revs 1844 utom koret (1400-talet), som
nu är gravkapell; praktfullt senmedeltida
altarskåp. Altartavla av P. Hörberg. Egendomar:
Halleby, Skörtinge m. fl. Pastorat i Linköpings
stift, Bankekinds och Skärkinds kontrakt.
Tillhör storkommunen Norsholm.
Skärkinds härad i Östergötland, mellan Roxen
och Göta kanal i n. v. samt gränsen mot Tjust
i s. ö., omfattar socknarna Yxnerum, ö. Ryd,
Gårdeby, Skärkind och Gistad. S. är delat på
Hammarkinds, Stegeborgs och Skärkinds,
Linköpings samt Bråbygdens och Finspånga läns
domsagor, Linköpings, Finspångs och
Norrköpings fögderier.
Skärkinds kontrakt, se Bankekinds och
Skärkinds kontrakt.
Skärlångsläktet, Gaidro’psaurus, tillhör
torskfiskarna och utmärkes av långsträckt kropp med
små fjäll, två ryggfenor, därav en lång bakre,
lång analfena samt skäggtömmar på nosen och
hakan. Hithörande arter äro bottenfiskar i de
europeiska haven. Vid Sveriges västkust finnas
den fyrtömmade skärlångan, G.
cim-brius, som även intränger i Östersjön, och den
femtömmade skärlångan, G. mustela.
Skärmbildsundersökning, en form av
röntgenundersökning. Med en vanlig kamera
fotograferas den röntgenbild, som uppstår, när
röntgenstrålar efter passage genom en kropp falla
på en i röntgenljus fluorescerande skärm
(ge-nomlysningsskärm), varvid samtidigt ett
patientkort infotograferas vid kanten på bilden. Den
på detta sätt erhållna skärmbildsfilmen bedömes
sedan fördelaktigast i en särskild
granskningsap-parat. Denna form av röntgenundersökning har
visat sig vara lämplig vid massundersökning av
lungorna. Vid massundersökning kunna upp till
100 personer undersökas per timme. I Sverige
finnas f. n. omkr. 200 fullständiga s.-utrustningar,
vilka ägas av landstingen, Medicinalstyrelsen,
Svenska nationalfören. mot tuberkulos el. en del
större industrier. Till s. anslutas ofta
tuberkulin-prövningar och calmettevaccinationer. I Sverige
har s. i större omfattning bedrivits sedan 1941.
Av 1946 års riksdag fattades beslut om en
allmän s. av hela svenska folket, och en förnyad
dylik genomgång är planlagd. I stort sett kan
man räkna med att 1 fall på 1,000 undersökta
är i behov av vård för den upptäckta sjukdomen.
Förutom tuberkulos upptäckes icke sällan även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
