Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skylight, skejlejt - Skylla - Skyllberg - Skyllbergs bruks ab. - Skyllinge - Skylt - Skymaster - Skymning - Skymningsfenomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Skylla—Skymningsfenomen
474
Ught, ljus), skejlejt, med glasfönster och
galler försedd lucka i fartygsdäck, avsedd att ge
dager och luftväxling i underliggande rum.
Skylla [sky’-], havsvidunder, som enl.
Home-ros bor i en håla i en brant klippa, ur vilken
det sträcker fram sex huvuden på långa halsar
och uppsnappar dem, som segla förbi. Mitt emot
S. dväljes Charybdis (se d. o.); därav
ordspråket ”incidit in Scyllam qni vult evitare
Charybdin” (den, som vill undvika Charybdis,
råkar ut för S., d. v. s. ur askan i elden). S.
lokaliserades till sundet vid Messina.
Skyllberg, samhälle i Närke, se Lerbäck.
Skyllbergs bruks ab., Skyllberg, driver
snickerifabrik och mekanisk verkstad vid Skyllberg,
järnmanufakturverk vid Kårberg, sågverk vid
Rönneshytta, torvströ fabrik vid Mariedam samt
kraftstationer vid Skyllberg, Skogaholm och
Rönneshytta (samtliga i Örebro län); dessutom
skogs-och jordbruk. Tillv. av järntråd och produkter
härav (bl. a. linor och spik), sågade och hyvlade
trävaror, stolpar och slipers m. m. Antal
anställda c:a 480. Vad som numera kallas
Skyllbergs bruk, hette urspr. Långstorps
hammarsmedja, på vilken anläggning bruksidkaren Louis
Fineman erhöll Bergskollegii privilegier 1646. Det
nuv. bolaget grundades 1876. — Litt.: B. Waldén,
”Skyllberg” (2 bd, 1947—49).
Skyllinge, se Sköldinge.
Skylt (av samma rot som sköld, emedan s. i
formen påminde om skölden och liksom den har
emblem el. devis el. båda delarna). I äldre tider
bestod s. ofta av en stång, på vilken prov på
den salubjudna varan uthängdes, t. ex. en stövel
hos skomakaren, en sadel hos sadelmakaren.
Senare ersattes varorna vanl. med avbildningar.
Liksom man sedan gammalt givit namn åt värdshus,
”Stjärnan”, ”Remmaren” o. s. v., är det brukligt
att ge namn åt apotek, ss. ”Lejonet”,
”Markattan”, ”Ängeln”, benämningar, som sinnebildligt
återgivas på resp, skyltar. •— Betr. s:s storlek
och sätten för deras fästande vid husväggarna i
städerna innehålla städernas ordningsstadgor i
allm. åtskilliga föreskrifter i syfte att
förekomma olyckor.
Skymaster [skåTmästa] (eng., ”luftens
herre”), fyrmotorigt transportflygplan, tillverkat av
Douglas Aircraft Co. Inc., U.S.A. Prototypen
var ett passagerarflygplan, som undergick
flygprov 1939. Under 2:a världskriget utvecklades
typen till ett militärt transportflygplan för
befordran av trupper el. last över långa distanser och
tillverkades i stora serier (beteckning: C-54).
Efter kriget modifierades typen ånyo till ett civilt
passagerarflygplan (beteckning: DC-4) och kom
att ingå i de större lufttrafikföretagens
flygplans-flottor. Ur S., som alltjämt i relativt stor
utsträckning användes av linjeflygbolagen, har
sedermera utvecklats den modernare flygplantypen
Cloudmaster (DC-6). — Se bild to och 13 å pl.
vid Flygning.
Skymning, se Skymningsfenomen.
Skymningsfenomen. Man skiljer mellan en
s. k. astronomisk skymning, som varar
från solens nedgång, till dess den kommit c:a 180
under horisonten, och en borgerlig
skymning, som kan anses sluta, då solen sjunkit ung.
6° under horisonten. S. uppträda såväl vid den
trakt av horisonten, som man ser, om man står
vänd mot solen vid dess nedgång, som vid den
del av horisonten, som då befinner sig rakt bakom
den iakttagande personen. De senare s. kallas
motskymning och äro synliga, om solen står
nära horisonten, såväl över som under
densamma. Solens höjd över horisonten vid
motskym-ningens första uppträdande är beroende av
at-mosfäriska förhållanden och synes bero även av
breddgraden: I Spanien iakttogs fenomenet vid
en solhöjd av c:a 40, på Spetsbergen först vid
i°5 solhöjd. Då uppträda på östhimlen gula och
röda färger (purpur). Så snart solen sjunkit
under horisonten, höjer sig i ö. en askfärgad,
mörk skugga av själva jorden. Detta mörka
segment synes då småningom närma sig och gå upp
över purpurfärgen, så att denna antager ett
utseende av en smal gördel, som kallas första
östliga skymningsbågen, vilken
småningom täckes av jordskuggan. På västhimlen
kan man före och efter solens nedgång särskilja
olika ljusfenomen. Vertikalt ovanför solen ser
man ett klart vitt område, som vid sjunkande sol
likaledes sjunker djupare och samtidigt utbreder
sig i horisontal led. Samtidigt antager västliga
himlen vid horisonten en allt starkare gul
färg-ning, vilken tätt vid horisonten övergår i rött,
t. o. m. brunrött. Ovanför det vita området
utbildas det s. k. första purpurljuset.
Detta uppträder först på en höjd av ung. 250
över horisonten och består då av ett nästan
cirkelrunt område, vilket sjunker med solen för
att småningom övergå i en halvcirkel och utbreda
sig till ett mindre cirkelsegment, som ovantill
begränsar det förut nämnda ljusa området, som
då blir skarpt begränsat och kallas första
skymningsbågen. Det första
purpurljuset sjunker småningom under horisonten; därvid
följer ett raskt avtagande av dagsljuset, och den
borgerliga skymningen har nått sitt slut. Solen
står då c:a 6° under horisonten. Den tid, under
vilken dessa fenomen vara, är beroende på huru
snett solen sjunker under horisonten. Tiden ökas
med stigande breddgrad. Man kan iakttaga en
andra östlig skymningsbåge, ett
andra purpurljus och en andra
västlig skymningsbåge. Dessa andra
fenomen försvinna fullkomligt först då solen
sjunkit i8° under horisonten, varvid natten även
från astronomisk synpunkt inträtt och stjärnor
börja tydligt framträda. Vid 6o° nordlig bredd
ha mån. maj—aug. icke någon astronomisk natt.
Den astronomiska skymningens längd växlar på
denna breddgrad mellan 2 tim. 21 min. i mars
och 3 tim. 8 min. i sept. Vid sommarsolståndet
är den borgerliga skymningen längst och uppgår
till 1 tim. 59 min. på 6o° n. br. — Gryning
är på det hela taget ett i omvänd ordning
uppträdande s., men inträffar före, vid och kort efter
solens uppgång.
Den stora färgprakt, som utvecklas vid
skymning och gryning, benämnes a f t 0 n,r o d n a d,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
