Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddsuppfostran - Skyddsvärnsföreningar - Skyddsympning - Skyddsåtgärder - Skyddsämnen, skyddskroppar - Skydrag - Skye - Skyeterrier - Skyfall - Skyl - Skyldskap - Skylight, skejlejt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Skyddsvärnsföreningar—Skylight
472
oordentligt, lättjefullt el. sedeslöst liv och betr,
vilken särskilda åtgärder från samhällets sida
krävas för hans tillrättaförande. — Före
omhändertagande för s. skall barnavårdsnämnd i regel
först förmana el. allvarligt varna föräldrarna,
resp, barnet el. föranstalta om övervakning av
barnet, ev. i samband med meddelande av
bestämmelser ang. dess sysselsättning, bostad etc.
Omhändertagandet kan ske på olika sätt:
överförande till enskilt fosterhem, lämpligt barnhem,
sjuk-vårdsanstalt och i fråga om c) och d) skola,
tillhörande barna- och ungdomsvården (skolhem,
yrkesskola, hemskola). Barnavårdsnämnds beslut om
s. skall underställas länsstyrelsens prövning,
såvida ej i fråga om barn under 18 år
föräldrarnas skriftliga medgivande erhållits. Föräldrarna
äga ej heller återtaga barnen förrän efter av
barnavårdsnämnd el., om intagning skett på
ungdomsvårdsskola, av dennas styrelse företagen
utskrivning. Sådan kan göras villkorligt (på prov)
— barnet skall då återtagas till s., om och så
snart detta anses erforderligt —- el. slutligt, vilket
i regel skall ske, då barnet fyllt 18 år; i vissa
fall kan härmed uppskjutas vissa år. Även efter
den slutliga utskrivningen kan
barnavårdsnämnden ställa den utskrivne under tillsyn.
Skyddsvärnsföreningar, se Skyddsföreningar.
Skyddsympning, se Vaccination.
Skyddsåtgärder, jur., se Straffrättsliga
skyddsåtgärder.
Skyddsämnen, skyddskroppar, se
Antikroppar och Serologi.
Skydrag kallas en atmosfärisk virvel, som från
land el. vatten drager upp mer el. mindre stora
mängder jord, slam, sand el. vatten m. m. Man
kan iakttaga
flera sådana
virvlar på en
gång. De likna
på avstånd
närmast ofantligt
stora timglas.
Upptill övergå
de i tjocka
molnmassor.
Nedre delen
synes oftast
sammanhänga med
jorden. De röra
sig alltid i
horisontal led,
ofta med en ringa
hastighet av
endast i å 2 km
per tim.,
stundom hastigare.
Rör sig s. över
vatten, består
dess materia
av skum och vattendroppar, som piskats upp
ur vattnet. Högre upp innehåller s. droppar,
som bildats genom kondensation av vattenånga.
Man ser ofta 2 trattar: en med spetsen uppåt och
basen vid jordytan, en annan med spetsen nedåt
och basen i molnet. Man antager att nedre
trat
Skydrag vid Rügen i aug. 1937.
ten innehåller från jordytan uppsugen materia,
den övre tratten genom kondensation bildade
vattendroppar. F. H. Bigelow har uppmätt några s.
Själva slangen var vid vattenytan 72 m i
genomskärning, men vatten- och skummassorna vid
foten ända till 220 m. Slangens längd till molnet
var 1,097 m. Ofta är luften vid jordytan utanför
s. nästan fullkomligt lugn. Men s. iakttagas minst
lika ofta vid byiga vindar och då (på nära
varandra liggande områden) luften rör sig i olika
riktningar. Enär s. förekomma, även om
fullständig vindstilla råder vid jordytan, måste man
antaga, att s. hämtar sin energi från den nivå, på
vilken molnet befinner sig. Här måste relativt stark
blåst råda, varvid virvlar uppstå, som trattformigt
sträcka sig nedåt. Sådana trattar, som icke nå
jordytan, kunna ofta iakttagas, och liknande
tratt-formiga virvlar kan man ofta se i rinnande
vatten. När tratten når jordytan, verkar virveln
sugande på denna och drager till sig lösa delar.
I de inre delarna av ett s. befinner sig luften i
uppstigande och i de yttre antagl. i nedstigande
rörelse. Verkningarna av dessa s. kunna vara
förhärjande, men långt ifrån alltid. Det berättas,
att s. rört sig rätt över fartyg utan att på minsta
sätt skada dem. S. gå ofta under namnet t r o
m-b e r. Detta namn förbehålles emellertid stundom
i facklitteraturen s. över land. — S. liksom andra
starka luftrörelser suga ofta upp i atmosfären
slam, småstenar, stoft, t. o. m. mask m. m., vilket
sedan faller ned som ’”maskregn”, ”fiskregn”,
”slamregn” o. s. v.
Skye [skai], ö utanför Skottlands västkust,
den största bland Inre Hebriderna, tillhör grevsk.
Inverness; 1,736 km2; c:a 9,500 inv. Djupa
fjordar med branta stränder tränga långt in i det
inre, som är uppfyllt av ett vilt bergland (upp
till 1,008 m). Boskapsskötsel och fiske.
Huvudort är Portree (2,000 inv.) på ö. kusten. — Se
bild vid Hebriderna.
Skyeterrier [skåi’-], se Hundraser, sp. 566 och
bild 14 å pl.
Skyfall, häftigt regn, våldsamt störtregn.
Skyl, lantbr., samling sädes- el. frökärvar,
uppsatta till torkning el. eftermognad (sky In in g).
I södra Sveriges slättbygder brukas vanl.
långskylar, två mot varandra svagt lutande rader
av kärvar. De skyddas stundom mot regn genom
pålagd räfs. I landets mell. slättbygder brukas
mest t r i n d s k y 1 a r av ett mindre antal (av
långhalmig säd vanl. 9, av korthalmig säd ofta
blott 5) kärvar, sammanbundna med ett hopvridet
band av säd. Dylika skylar av brödsäd skyddas
oftast genom täckning med 1—2 hattkärvar.
I skogsbygder, hela Norrland och stora delar av
Mellansverige brukar säden skylas på stör, med
fotkärvar ställda kring stören och över dem
flera takkärvar. I dylika skylar, krakar,
rökar (i s. Sverige), s n e s a r (i Norrland),
torkar säden fort, men de kosta mycket arbete. Man
kan även använda s. k. stora krakar med
10—16 fotkärvar och 8 takkärvar. Jfr. Hässja.
Skyldskap, äldre beteckning för släktskap (se
Släkt).
Skylight [skäi’läit] (av eng. sky, himmel, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
