Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjostakovitj, Dmitrij Dmitrijevitj - Sjubbsläktet - Sjuglasvagn - Sjuhundra - Sjuhundra härad - Sjuhundra kontrakt - Sju häradernas kulturhistoriska förening, De - Sjuhäradsbygden - Sjuja - Sjujskij, V. I. - Sjukbeslag - Sjukbetyg - Sjukbår - Sjukbärare - Sjukdiet - Sjukförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247 Sjubbsläktet—Sjukförsäkring 248
Moskva och som led. av ryska republikens
högsta råd, den statliga konstkommissionen och
sovjetryska tonsättares organisationskommitté. —
Förutom 10 symfonier omfattar hans rika
produktion 3 operor, musik till flera baletter,
skådespel och filmer samt talrika kör- och
kammarmusikverk.
Sjubbsläktet, zool., se Tvättbjörn.
Sjuglasvagn, kunglig, förgylld galavagn,
brukas särskilt vid främmande ministrars förande
till audiens för överlämnande av kreditivbrev.
Sjuhundra, storkommun i Stockholms län,
omfattande Sjuhundra hd med socknarna Skederid,
Rö, Rimbo och Fasterna samt Husby-Sjuhundra
(före 1952 kallad Husby-Lyhundra) i Lyhundra
hd; 337,42 km2, 5,368 inv. (1954); i Mell. Roslags
domsaga.
Sjuhundra härad i Uppland, Stockholms län,
v. om Norrtälje, omfattar socknarna Skederid,
Rö, Rimbo och Fasterna. S. tillhör Mellersta
Roslags fögderi och domsaga (tingsställe
Norrtälje).
Sjuhundra kontrakt i Uppsala ärkestift
består av följ. 8 pastorat: Rimbo och Rö;
Husby-Sjuhundra och Skederid; Frötuna; Rådmansö;
Norrtälje; Länna och Blidö; Fasterna samt Riala
och Roslags-Kulla.
Sju häradernas kulturhistoriska förening,
D e, bildades 1903 i Borås. Den drivande
kraften var redan från början tandläkare Gunnar
Blomgren, skaparen av det föreningen tillhöriga
Borås museum. Nuv. intendent för museet
är Ingegerd Vallin, som sedan 1947 också är
landsantikvarie för Sjuhäradsbygden. S. utger
sedan 1943 ”Från Borås och de sju häraderna”.
Sjuhäradsbygden, i s. Västergötland,
omfattande Gäsene, Äs, Vedens, Bollebygds, Marks,
Kinds och Redvägs härader jämte Borås och
Ulricehamn. Termen S. (el. Boråsbygden)
lanserades först i den bebyggelsegeografiska
litteraturen (S. De Geer, ”Befolkningens
fördelning i Sverige”, 1919). Ett äldre
sammanfatt-ningsnamn var ”De sju häraderna”, som sedan
gammalt bildat en näringsgeografisk enhet med
textilarbete som huvudnäring. S. utgör Sveriges
största och mest homogena textilbygd, framför
allt koncentrerad till Viskadalen mellan Borås
och Skene köping. — Litt.: B. Sterner, ”S.” (i
”Industriens upplysningstjänst”, ser. B., 2, 1949)
och där anf. litt.
Sjuja [fo’ja], stad i Ivanovoområdet, RSFSR,
vid järnvägen Ivanovo-Gorkij; c:a 58,000 inv.
(1939). S. är en av Rysslands förnämsta
textilindustristäder.
Sjujskij [jVjskaj], V. L, tsar, se Vasilij.
Sjukbeslag, hovbeslag vid sjukdomar i
hovarna el. för att avhjälpa felaktiga hovformer
och benställningar.
Sjukbetyg, se Läkarintyg.
Sjukbår, anordning för transport, i regel
medelst handkraft, av sjuka el. skadade personer.
Den vanliga enkla s. bäres av 2, 3 el. 4 pers.
För att spara bärarnas krafter användas b
julbårar, vid vilka den lastade bårens tyngd helt
el. delvis uppbäres av ett el. två hjul. Den
svens
ka armébåren kan genom en enkel anordning
förvandlas till en dylik hjulbår. Vidare användas i
armén s. k. cykelbårar, apterade på cyklar,
försedda med s. k. bårgalge. Vintertid användas i
regel reglementerade släpbårar och
sjuktransportpulkor, bl. a. dragna av hästar, resp, hundar.
Ombord på fartyg användas mekaniska anordningar,
genom vilka en på bår fastsnörd sjuk person
bekvämt kan förflyttas mellan fartygets olika
delar samt ned i båt el. på kaj.
Sjukbärare, se Underhållstjänst.
Sjukdiet, se Diet.
Sjukförsäkring, försäkring mot de ekonomiska
följderna av sjukdom, vare sig dessa utgöras av
inkomstminskning genom av sjukdomen
förorsakad arbetsoförmåga el. av utgiftsökning genom
av sjukdomen nödvändiggjord sjukvård. S. var
tidigare närmast avsedd att skydda mot
inkomstminskningen och hade därvid oftast formen av
en sjukpenningförsäkring; sådan s. är
närmast ett slag av personförsäkring. Senare har
s. alltmera beaktat utgiftsökningssynpunkten och
har därvid alltmera utvecklats att omfatta även
sjukvårdsförsäkring; sådan s. står
sakförsäkringen närmare. — I modern tid har s.
vunnit en utomordentligt stor utbredning, framför
allt i de industrialiserade länderna, såväl den
individuella och privata s. som ännu mera den
kollektiva och sociala s. — Den i n d i v i d u e
1-1 a s. arbetar med en försäkringsteknik, som i
väsentliga delar hämtat sin förebild från
livför-säkringstekniken. En speciell form av s. är den
med livförsäkringen kombinerade
försäkringen av premiebefrie1se vid
sjukdom; denna s. har i Sverige en
utomordentligt vidsträckt utbredning och är här
måhända över huvud den mest utbredda formen av
s. — Den sociala s. avser närmast att skydda
arbetstagarna i samhället ävensom samhällsmedl.
med begränsade inkomster. Den kan vara
frivillig såväl som obligatorisk. I Sverige har den
t. o. m. 1954 varit frivillig men är fr. o. m. 1955
obligatorisk. Med den sociala s. är numera
obligatoriskt förenad även försäkring av
moderskaps-hjälp (se Moderskapsförsäkring) till kvinnlig
medl. Tidigare var denna s. ofta kombinerad
även med försäkring av begravningshjälp; sådan
meddelas numera endast av enskilda kassor, men
ett förslag om obligatorisk försäkring har
framlagts. Den sociala s. meddelades 1932—1954 av
erkända sjukkassor, fr. o. m. 1955 av allmänna
sjukkassor, därav 31 centralsjukkassor och 631
lokalsjukkassor. Lokalsjukkassorna äro i
realiteten kommunala organ men ha full ekonomisk
självständighet. I de större städerna finnas
endast centralsjukkassor, vilka fylla även
lokalsjukkassornas funktioner. De övriga
centralsjukkassorna ha en ombudsförsamling som består av
ombud från de anslutna lokalkassorna men äro noga
kontrollerade av den statliga tillsynsmyndigheten
(för närvarande riksförsäkringsanstalten).
De allmänna sjukkassornas verksamhet regleras
genom 1947 års sjukkasselag (se d. o.), vilken
antogs av 1946 års höstriksdag. Av olika skäl
uppsköts emellertid ikraftträdandet, och först efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
