Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjaposjnikov, Boris - Sjaunja - Sjdanov, A. A. - Sjeksna - Sjeremetiev, Boris Petrovitj - Sjevtjenko, Taras Hryhorevitj - Sjilka, Schilka - Sjoa - Sjogerstad - Sjolochov, Michail - Sjonhem - Sjostakovitj, Dmitrij Dmitrijevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Sjaunja—Sjostakovitj
246
och deltog i i :a världskriget främst i
stabsbefatt-ningar samt var vid revolutionen 1917 överste.
Han anslöt sig tidigt till Röda armén och
utmärkte sig i inbördesstriderna och kriget mot
Polen samt steg till div.-chef, blev 1924 chef för
militärakad., 1927 för Moskvas militärdistrikt,
1929 för generalstaben, 1932 för Leningrads
militärdistrikt och 1937 återigen för generalstaben.
Han ledde i febr.—mars 1940 slutoffensiven på
Karelska näset samt blev marskalk s. å. S. var
ur tjänst vid 2:a världskrigets utbrott men blev
då ånyo chef för generalstaben, i vilken
befattning han kvarstod till april 1943. S. anses vara
den, som kanske främst haft ansvaret för de
ryska strategiska planerna under 2 :a världskriget.
Sjaunja [Jau’-], Skandinaviens största
sammanhängande myrmarksområde, c:a 1,000 km2,
beläget 440—460 m ö. h., på vattendelaren
mellan Kalix och Lule älvar, i Gällivare sn, Lule
lappmark, v. om vinkeln mellan Riksgräns- och
Inlandsbanorna, i s. övertvärat av den senare. —
Litt.: E. Wibeck, ”S.-myren och dess fågellif”
(i ”Sveriges natur”, 9, 1918); S. Brandberg, ”S.”
(1943); S. Lundgren, ”Myr. Färder i S. —
Sveriges största sumpmarksområde” (1952).
Sjdanov, A. A., politiker, se Zjdanov.
Sjeksna’ [J-], flod i mell. Ryssland, bildar
avloppet för Bjeloje ozero och utmynnar i Volga
vid Rybinsk. S. är segelbar och tillhör
Maria-kanalsystemet (se d. o.).
Sjeremetiev [Jorjimje’tjif], Boris
Petro-vitj, rysk generalfältmarskalk (1652—1719). S.
kämpade mot svenskarna under stora nordiska
kriget, förde befäl i östersjöprovinserna 1701—
05 (blev slagen vid Rauge 1701 och vid
Ge-mäuerthof 1705, segrade vid Erastfer 1701 och
vid Hummelshof 1702, erövrade Nöteborg, Nyen,
Dorpat och Narva) samt deltog sedan i fälttåget
i Ryssland mot Karl XII 1707—09 ävensom i
operationerna mot Turkiet 1711 och i det därpå
följ, tyska fälttåget.
Sjevtjenko [Jä<otJä’nkå, ry. utt. Jaft/ä’nka],
Taras Hryhorevitj, Ukrainas
nationalskald (1814—61). Son till en livegenbonde i
Kievguvernementet, blev S. såsom ung
må-larlärling i Petersburg omhändertagen av
inflytelserika gynnare, bl. a. skalden Zjukovskij,
lösköptes av dem ur livegenskapen och fick
konstnärlig utbildning vid ryska konstakad. Sedan
han 1840 debuterat som författare med en liten
samling ukrainska dikter, ”Kobzar” (ukr.
kob-zar, kringvandrande folkvisesångare, trakterande
nationalinstrumentet kobza), blev han snart den
ukrainska nationella renässansens diktare genom
en rad poetiska arbeten, i vilka han i litterärt
mästerlig form, som nära anknyter till den
ukrainska folkpoesiens stil, än i ballader, än i
poetiska berättelser, än i episka dikter med
ämnen ur Ukrainas historia (den största är
”Haj-damakerna”, 1841, behandlande ett kosackuppror
1768) skildrade sitt land och sitt folk i det
förflutna och nutiden. Snart drogs han in i den
samtida revolutionära rörelsen. 1847 blev S.
häktad och — bl. a. för en revolutionär dikt,
”Drömmen”, som påträffades vid häktningen — dömd
till soldattjänst i Uraltrakterna; först efter 10
års fruktansvärda lidanden blev han 1857
benådad men var då en bruten man. Först 1907 fick
en fullständig uppl. av hans verk utkomma i
Ryssland.
Sji’lka [/-], Schi’lka, flod i Transbajkalien,
Sibirien, Amurs största källflod.
Sjoa [J-] (av fno. sjoöa, koka), en 100 km
lång högerbiflod till Gudbrandsdalslågen, Norge.
Sjogerstad [/-], sn i Skaraborgs län, Gudhems
hd, vid foten av s. Billingen, s. om Skövde; 18,05
km2, 376 inv. (1954). N. delen av
Borgundaber-get ligger i S. 933 har åker. Kyrkan är från
1866. Ingår i Sjogerstads, Rådene och Häggums
pastorat i Skara stift, Billings kontrakt. Tillhör
storkommunen Skultorp.
Sjolochov [Jå’Iakof], M i c h a i 1, rysk
författare (f. 1905). Han debuterade 1926 med
”Donberättelser”, senare utg. som ”Azursteppen”. 1928
började han publicera romansviten ”Stilla flyter
Don” (sv. övers. 1—5, 1930—42), en bred och
målande skildring av de donska kosackernas liv
före och under inbördeskriget. De första
delarna ställde med ens S. i förgrunden bland
Sovjetunionens förf, och gåvo honom även vidsträckt
internationell ryktbarhet. Den episka bredden i
S:s författarskap kommer fram också i hans
andra stora verk, romanen ”Nyplöjd mark”
(i933; sv. övers. 1935), som handlar om
jordbrukets kollektivisering i en kosackby.
Sjonhem [/-], sn på Gotland, Halla ting, s. ö.
om Roma; 17,95 km2, 266 inv. (1954). Jämnt
barrskogsområde. 607 har åker. Kyrkan i
ung-gotisk stil (1200-talet); medeltida glasmålningar.
Ingår i Vänge, Buttle, Guldrupe, S:s och Viklau
pastorat i Visby stift, Medelkontraktet. Tillhör
storkommunen Romakloster.
Sjostakovitj [Jastakå’vjitJ], D m i t r i j
Dmi-trijevitj, rysk tonsättare och pianist (f.
1906), en av nutidens intressantaste och mest
produktiva
kompositörer. S. fick sin
utbildning vid det
statliga konservatoriet i
Leningrad och
framträdde offentligt med
sin första symfoni
redan vid 19 års ålder.
Till en början starkt
influerad av den
västeuropeiska musikens
våldsamma
klangutveckling, blev han
efter uppförandet av
operan ”Katerina
Is-mailova” (uppf. i
Le
ningrad 1934, i Stockholm 1935) beskylld för
formalism men ryckte senare, särsk. efter
framförandet av 7:e symfonien (”Leningradsymfonien”,
1941), komponerad under Leningrads belägring,
upp i ledet bland sitt lands främsta
kompositörer. Ehuru S. 1948 ånyo utsattes för stark
kritik från officiellt håll, intar han f. n. en
framstående ställning i ryskt musikliv, bl. a. som prof,
i komposition sedan 1943 vid konservatoriet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
