Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rådjur - Rådjursren - Rådman - Rådmansö - Rådspensionär - Rådsrepublik - Rådstuga (rådstuva) - Rådsturätt - Rådstuva - Rådstuvurätt - Råfett - Råfosfat - Råg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Rådjursren—Råg
480
Råget med kid.
nas, mellersta paret framtänder i underkäken äro
breda, de övriga smala. Klövarna äro smala,
spetsiga. Råbocken har en boghöjd av omkr. 75
cm och en längd av omkr. 120 cm. Honan, r å-
geten el. rån, är något mindre och saknar
normalt horn. Sommar färgen är rödbrunaktig,
undertill och på benen ljusare, gulbrun, vinter-
fällen gråbrun till gulgrå med längre, luftfyllda
hår. Vid alla årstider finnes på vardera sidan
om den svarta mulen en vit fläck och bakom den
ett brett, svart band. På lårens baksida kring
anus ha r. en stor, vit fläck, ”spegeln”. Ungen
(lammet) är rödbrunaktig med 3—4 längsrader
av vita fläckar på sidorna. Parningstiden infaller
i slutet av juli—aug., men fosterutvecklingen
börjar först vid midvinterstid. Vanl. två, ibland
ett (stundom tre), lamm födas i maj. Den unga
råbocken har första året enspetsade, andra året
två-, följ, år trespetsade horn, men undantag
givas. Äldre bockar fälla hornen vanl. i nov.,
yngre senare. Nya horn börja genast att bildas
och äro färdiga att fejas i april, hos yngre
bockar senare. Från Skåne ha r. utbrett sig
norrut, så att de nu finnas i fasta stånd även
i större delen av Svealand, och enstaka visa sig
långt nordligare. De trivas bäst, där skog och
buskmark omväxla med odlad jord. Deras föda
utgöres av örter, gräs, löv, späda kvistar av
buskar, rotfrukter, ollon m. m. Deras sinnen
äro väl utvecklade, rörelserna sirliga och snabba.
R. förekommer allmänt utbrett i mell. Europa
och med två avvikande raser i resp. Skottland
och Spanien.
Rådjursren, jaktv., säges en stövare vara, som
icke driver rådjur.
Rådman, sådan ledamot av en stads magistrat
i Sverige, som ej är borgmästare. R. är tillika
led. av rådhusrätten i staden. I äldre tid krävdes
icke något juridiskt kunskapsprov för befattning-
en, och r. valdes då bland ansedda borgare i
staden, som levde av sitt borgerliga näringsfång.
Så var fallet i småstäderna med dessa s. k.
illitterata r. ända till processreformen 1948.
Numera stadgas (k. k. 31/io 1947), att r. måste
vara lagfaren (litterat). R. utnämnas f. n.
(lag 1949) av K. m:t, sedan stadsfullmäktige i
staden genom val upprättat ett förslag å 3 be-
höriga personer samt magistraten och hovrätten
yttrat sig i ärendet.
Rådmansö, sn i Stockholms län (Roslagen),
Frötuna och Länna skeppslag, ö. om Norrtälje;
90,09 km2, 1,175 inv. (1954). R. omfattar yttersta
delen av den sjörika landtungan s. om Norrtälje-
viken och vidsträckt skärgård med bl. a. Söder-
arms (lotsstation) och Svenska högarnas havs-
fyrar, Svenska björns fyrskepp utanför Svenska
stenarna, Fejan, Tjockö, Gillöga skärgård och
Kapellskär (se d. o.). Många sommarorter. Egen-
domar: Riddersholm och R. kungsgård. Kyrkan
uppf. 1819. Pastorat i Ärkestiftet, Sjuhundra
kontrakt. Ingår i storkommunen Frötuna.
Rådspensionär (holl. Raadpensionaris) kalla-
des i den forna republiken Nederländerna sekr.
vid prov. Hollands ständerförsamling (staterna).
Då r. hade att behandla utrikesärenden och Hol-
land var den mest inflytelserika prov, i general-
staterna, blev r. i själva verket republikens po-
litiske ledare.
Rådsrepublik, sovjetrepublik, se Ryssland.
Rådstuga (rådstuva), urspr. det rum, i
regel på rådhuset, där stadens råd sammanträd-
de, sedan om sammankomst av stadens röstberät-
tigade invånare. Se Allmän rådstuga.
Rådsturätt, se Rådhusrätt.
Rådstuva, se Rådstuga.
Rådstuvurätt, se Rådhusrätt.
Råfett, se Fodermedel, sp. 713.
Råfosfat, se Fosfat.
Råg, Secäle cereale, ett huvudsaki. i n. halv-
klotets tempererade zon odlat sädesslag, tillhö-
rande fam. Gramineae. R. är en korsbefruktande
växt, vars frö-
mjöl med vin-
den överföres
från planta till
planta (”rågen
ryker”). I nord-
liga länder un-
der stränga kli-
matiska förhål-
landen är r. det
huvudsaki. odla-
de sädesslaget.
R. är det sista
av de vanliga
sädesslagen, som
tagits i odling.
I Skandinavien
har r. mera all-
mänt odlats sedan 1200-talet; dess odling har här
alltjämt utvidgats ända till senaste tid, då
veteodlingen ökats på r:s bekostnad. R. tri-
ves väl på lätt jordmån och ger även på
torr sandjord goda skördar. Näst kornet är r.
det sädesslag, som i Sverige går längst mot
n. Världsproduktionen av r. är f. n. omkr. 40
å 50 mill. ton per år (produktionen i Sverige c:a
Ax av kromosomfördubblad råg.
Foto Weibulls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
