Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råbandsknop - Råbelöv - Råberg, Einar - Råbock - Råby - Råby-Rekarne - Råby-Rönö - Råby yrkesskola - Råbäck - Råd - Råda (Askim) - Råda (Kålland) - Råda, Norra och Södra - Råda (Värmland) - Rådasjön - Rådbråkning - Rådene - Rådhus - Rådhusrätt (rådsturätt, rådstuvurätt) - Rådjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477 Råbandsknop—Rådjur 478
Råbandsknop, se Knop i), bild 2.
Råbelöv, gods i Fjälkestads sn, Kristianstads
län, vid Råbelövssjön (4 m ö. h.), 5 km n. om
Kristianstad; omfattar med underlydande, däri-
bland Odersberga, inom Fjälkestads och Glim-
åkra socknar 4,590 har, därav 1,730 åker. Godset
är känt för sin goda nötkreatursstam och för
sin föredömliga beteskultur. R. tillhörde under
medeltiden ätterna Bille och Brahe, senare ätterna
Ulfeld och v. Böhnen, från 1763 inom den sistn.
ätten som fideikommiss. Detta övergick 1846 till
ätten Kennedy.
Råberg, Einar, militär, idrottsledare (f. 1890
26/7), major i reserven 1940. R. var ordf, i Svens-
ka atletikförb. 1918 och, efter dess delning 1920,
i Svenska tyngdlyftningsförb. t. o. m. 1921, i
Svenska brottningsförb. t. o. m. 1930, president
i Internationella brottningsförb. 1921—24 och
dess v. president 1925—48, Riksidrottsförb:s
verkst. dir. 1939—50. Han tillhörde Sveriges
olympiska kommitté 1924—48. Som ung var R.
en mångsidig idrottsman (bl. a. tiokampare).
Svensk brottnings storartade frammarsch till tät-
platsen på 1920-talet får i stor utsträckning till-
skrivas R:s ledarskap.
Råbock, zool., se Rådjur.
Råby, sn i Skåne, se Stora Råby.
Råby-Rekarne, sn i Södermanlands län, Väs-
terrekarne hd, v. om Eskilstuna; 24,22 km2, 243
inv. (1954). Slättbygd, omgiven av småkuperad
skogsbygd. 708 har åker. Egendomar: österby
och Bånkesta. 1100-talskyrka av sten, om- och
tillbyggd på 1700-talet. Ingår i Tumbo och R.
pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne kontrakt.
Tillhör storkommunen Hällby.
Råby-Rönö, sn i Södermanlands län, Rönö
hd, n. n. v. om Nyköping; 55,98 km2, 629 inv.
(1954). Invid Långhalsen i s. jordbruksbygd, som
norrut övergår i St. Fjäll vedens kronopark. 1,632
har åker. Egendomar: Råby, Oppeby m. fl. Kyr-
kan av gråsten är medeltida. Ingår i R. och Bär-
bo pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings v. kon-
trakt. Tillhör storkommunen Rönö.
Råby yrkesskola, statlig ungdomsvårdsskola
för pojkar i St. Råby förs, vid Lund, grundades
1838 genom donation av frih. Gustaf Gyllenkrok.
R. bar som privat inst. namnet Råby rädd-
ningsinstitut och tjänstgjorde fr. o. m.
1926 som skyddshem för Malmöhus och Kristian-
stads läns landstingsområden. 1950 övertogs verk-
samheten av staten, som av Stiftelsen Råby rädd-
ningsinst. arrenderar Råby egendom. Platsantalet
är 20.
Råbäck, gods i Medelplana sn i Västergötland,
på Kinnekulles v. sida, omfattar 733 har, därav
200 åker. Mejeri, kalk- och stenindustri. Huvud-
byggnaden restaur. av I. G. Clason. R. är berömt
för sin vackra park och rika flora, sitt natur-
sköna läge, sina bergformationer (Mörke klev
m. m.) och utsiktspunkter — Kinnekulles hjässa
med utsiktstorn ligger på R:s mark. Godset har
tillhört bl. a. ätterna Stake (1500—1600-talen),
Gyllengrip, Silfverschiöld och Klingspor.
Råd. 1) Se Riksråd. — 2) Den genom val ut-
sedda samling av män, ”rådmän”, som vid sidan
av borgmästare handhaft (och delvis ännu hand-
har) förvaltning och rättskipning inom de svenska
städerna.
Råda, sn och kommun i s. v. Västergötland,
Askims hd, Göteborgs och Bohus län, närmast
ö. om Mölndal; 34,52 km2, 3,966 inv. (1954).
Omfattar Mölndalsåns dal mellan Gröen och Rå-
dasjön samt omgivande bergsbygd. 326 har åker.
I R. ligger Mölnlycke (se d. o.) och Vendels-
bergs folkhögskola. Egendom: Råda säteri. Kyr-
kan uppf. 1712 (tornet 1796). Ingår i Mölndals,
Kållereds och R. pastorat i Göteborgs stift, Gö-
teborgs ö. kontrakt.
Råda, sn i Skaraborgs län, Kållands hd, när-
mast v. om Lidköping, 27,69 km2, 919 inv. (1954).
Odlad slättbygd, som genomlöpes av den skogiga
Rådaåsen. 1,529 har åker. Egendom: Ågården.
Sandstenskyrka från iioo-talet. I närheten ”of-
ferlunden” Lunnelid (fridlyst). Ingår i R., Kål-
lands-Åsaka och Mellby pastorat i Skara stift,
Kållands kontrakt. Tillhör storkommunen Kål-
lands-Råda.
Råda, Norra och Södra, se Norra Råda och
Södra Råda.
Råda, samhälle i Norra Råda sn i Värmland.
Rådasjön, i N. Råda socken, Värmland, i forts,
av Klarälvens förkastningsdal; 11 km2, 122 m
ö. h., 76 m djup. Genomflytes av Uvån till Klar-
älven.
Rådbråkning (av mlty. rädebräken till rad,
hjul, och braken, bryta), dödsstraff för man, som
begått nidingsmord. Förbrytarens lemmar och
kropp krossades av stötar med ett hjul el. en
järnstång, varefter han steglades. R. brukades
i Sverige mycket sparsamt, sista gången 1733
(det bibehölls dock i 1734 års lag för mord på
skeppsbrutna).
Rådene, sn i Skaraborgs län, Gudhems hd,
s. v. om Skövde, på s. Billingens sydsluttning;
14,60 km2, 180 inv. (1954). 518 har åker. Den
medeltida kyrkan revs 1865. Ingår i Sjogerstads,
R. och Häggums pastorat i Skara stift, Billings
kontrakt. Tillhör storkommunen Skultorp.
Rådhus, byggnad med lokaler för en stads
myndigheter och representation. Numera finnas
ofta såväl r. för stadens dömande myndighet som
stadshus för representationen och förvalt-
ningen.
Rådhusrätt (rådsturätt, r å d s t u v u-
r ä 11), den allmänna domstolen i 1 :a instans i
stad med egen rättskipning. R. är domför med
3 led. och kan, om målens antal så tarvar, upp-
delas i flera avd. Led. äro borgmästare, rådmän
samt, i större städer, där r. arbetar på avd., as-
sessorer, samtliga sedan 1948 utnämnda av K. m:t
men avlönade av staden i fråga. R. samman-
träder på första helgfria dag i veckan samt dess-
emellan, när så behöves. Före 1849 handlade i
vissa städer r. som 2:a instans dit från kämnärs-
rätten överklagade mål.
Rådjur, släktet Capre’olus av hjortdjurens fam.
Cervidae. R. kännetecknas av naken mule, små
upprätta horn utan ögontagg, vanl. med en främ-
re och en bakre tagg, nedtill knottriga (”pärlor”).
Yttre svans saknas. Hörntänder i överkäken sak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
