Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råg - Rågblomma - Rågbroddfluga - Råggärd - Råglas - Rågmjöl - Rågsikt - Rågummi - Rågvete - Rågång - Rågöarna - Råhult - Råhumus - Råk - Råka - Råkost - Rålamb, släkt - Rålamb, 1. Claës Brorsson - Rålamb, 2. Åke Claesson - Rålamb, 3. Gustaf Claesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481
Rågblomma—Rålamb
482
240,000 ton). Starkast rågproducerande länder
äro Ryssland, Tyskland och Polen. Efter sånings-
tiden skiljer man på tre olika slag av r. Mid-
sommar- el. Johannisråg (tuvrå g)
sås på högsommaren och skördas nästa sommar,
höstrågen, som är den mest odlade, sås på
hösten och skördas samtidigt med midsommar-
rågen. Dessa två rågslag ge betydligt högre av-
kastning än vårrågen, som fullbordar sin ut-
veckling på en sommar. Utom till mogen skörd
odlas r. även såsom foderväxt, vanl. i blandning
med vicker, för avhuggning vid blomningstiden
(grön råg). De vanligaste i Sverige odlade
höstrågsorterna äro förutom en del lantsorter och
i n. delarna av landet finländsk s. k. Vasaråg
de vid Svalöv förädlade sorterna s t å 1 r å g,
stj ärnråg och förädlad Vasaråg samt
den tyska Petkusrågen. R. odlas nästan
uteslutande till brödsäd och ger omkr. 70—75 °/o
siktmjöl, 5% fodermjöl samt 20 % rågkli, som
nyttjas till kreatursfoder. Under senaste decen-
niet ha tetraploida former av r. framställts
(”dubbelråg”), vilka ha dubbelt så många kromo-
somer i cellkärnorna som vanlig r. (28 mot 14).
Den första sorten av tetraploid r. (”Svalöfs
dubbelstålråg”) kom i marknaden 1951 och ut-
märkes av 50% större kärnor än vanlig r. samt
goda bakningsegenskaper. Avkastningen är dock
ej större än hos vanlig r., eftersom fröansatsen
och bestockningen hos dubbel-r. äro något ned-
satta.
Rågblomma, bot., se Draba.
Rågbroddfluga, zool., se Blomflugor.
Råggärd, sn i v. Dalsland, Valbo hd, Älvs-
borgs län; 64,07 km2, 351 inv. (1954). Spridd
bygd mellan mossmarker och skogiga bergpartier.
1,021 har åker. Kyrkan av trä från 1736. Ingår
i Högsäters, Järbo, Rännelanda, Lerdals och R:s
pastorat i Karlstads stift, V. Dals kontrakt. Till-
hör storkommunen Högsäter (n. delen ingår i
kommunen Bäckefors och ödskölts förs.).
Råglas, se Glas, sp. 32.
Rågmjöl, se Kvarn, Mjöl och Råg.
Rågsikt, siktat rågmjöl till skillnad från sam-
ma 1 e t, där alla klidelarna äro med.
Rågummi, se Kautschuk.
Rågvete, Triticäle, en korsningsprodukt mel-
lan vete (Triticum) och råg (Secale) med sum-
man av föräldraarternas kromosomtal. Hittills
framställda r.-sorter ge dock otillräcklig avkast-
ning.
Rågång, gränslinje mellan skilda fastigheter.
R. angives med fasta naturliga märken, ss. berg
och vattendrag, el. genom vissa på marken an-
bragta gränsmärken, råmärken, även kallade
råochrör, en från de medeltida svenska land-
skapslagarna hämtad benämning, urspr. avseen-
de: rå en (gräns-)påle, stång, och rör ett på
visst sätt hopsatt stenrös. Senare har som skilje-
märke även anlitats i skog upphuggen gränslinje,
r å g a t a, samt på sistone även j ärnrör och gla-
serade lerrör. Ägogräns genom vatten, vilken
ej kan på vanligt sätt angivas, utmärkes på lämp-
ligaste sätt.
NF XVIII —16
Rågöarna, se Estlandssvenskar.
Råhult, skpsb., se Bordläggning 1).
Råhumus, se Humusämnen, sp. 562.
Råk. 1) En mer el. mindre bred ränna i isen.
— 2) Inälvorna hos vissa djur, t. ex. fiskar.
Råka, zool., se Kråksläktet med bild.
Råkost, föda, som förtäres i rå, icke genom
kokning förändrad form. Exklusiv r. kan karak-
teriseras som en skadlig överdrift. Ett regelbun-
det tillskott av r. (i form av frukt, vissa rot-
frukter etc.) till den vanliga kosten synes där-
emot önskvärt.
Rålamb, svensk frälsesläkt, härstammar från
1500-talet, introducerades på Riddarhuset 1625;
i friherrligt stånd upphöjdes 1674 R-i), stamfar
för den senare, alltjämt fortlevande ätten.
1) Claes Brorsson R., frih., ämbetsman
(1622—98). Han sysselsatte sig i sin ungdom
med juridiska studier, ur vilka framgick arbetet
”Observationes juris practicæ” (tr. 1674; ny uppl.
1679). Vid 1655 års riksdag uppträdde R. som
den lägre adelns förespråkare, följde som hov-
och krigsråd Karl X Gustav till Polen och Dan-
mark och skickades 1657 som sändebud till Kon-
stantinopel, varom han 1658 skrev en resebeskriv-
ning (tr. 1679). Vid 1660 års båda riksdagar var
R. en av de mest framträdande talarna på riddar-
huset och gick i spetsen vid adelns kamp mot
Karl Gustavs testamente liksom vid hävdandet av
adelns rättigheter gentemot rådet. S. å. utnämn-
des han till landshövding i Uppland och blev
riksråd. Motståndare till De la Gardies fransk-
vänliga politik, medverkade han sedermera vid
1675 års riksdag kraftigt till genomdrivandet av
beslutet om undersökning av förmyndarregering-
ens förvaltning. 1673 hade han blivit överståt-
hållare i Stockholm; 1678 flyttades hans som pre-
sident till Göta hovrätt och sändes som förkla-
rad motståndare till Johan Gyllenstierna före
1680 års riksdag till de svenska provinserna i
Tyskland för att vara ur vägen och där genom-
föra vissa förbättringar. Vid sin återkomst måste
han som de andra rådsherrarna i början av 1682
inge sin avskedsansökan. Genom Stora kommis-
sionens domar och reduktionen miste han sin
egendom. Jfr N. v. Dardel i Personhist. Tidskr.
1902.
2) Åke Claesson R., den föreg:s son,
frih., militär, författare (1651—1718), kapten
vid Livgardet 1676, överstes titel 1711. R. var
ivrigt litterärt verksam och utgav bl. a. av en
i 20 bd planerad encyklopedi, ”Adelig öfning”,
6 bd, (1690—94), behandlande aritmetik, lantmä-
teri, fortifikation, skeppsbyggnad, lanthushåll-
ning etc.
3) Gustaf Claesson R., den föreg:s halv-
bror, frih., hov- och ämbetsman, samlare (1675
—1750), hovmarskalk hos änkedrottning Hedvig
Eleonora 1711, landshövding i Skaraborgs län
1723, president i Kammarrevisionen 1727, i Bergs-
kollegium 1736. R. var en mycket flitig bok-
samlare; i Rålambska bibi, (nu i Kungl. bibi.)
förvaras även flera handskrivna historiska sam-
melverk av R. Hans stora mynt- och medalj -
saml. såldes efter hans död till Riksbanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
