Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rullstensåsar - Rulltrappa - Rullvivlar - Rum - Rumba - Rumboland el. Romboland - Rumelien - Rumex - Rumford, Benjamin Thompson von - Rumfordmedaljen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Rulltrappa—Rumfordmedaljen
314
Rulltrappa.
i motor, 2 nedre och 3 övre golvplan. De rörliga trapp-
stegens (4) bägge rullpar glida under stigningen på
nedre styrskenan (5), men vid trappans nedre, resp,
övre golvplan glider det ena rullparet över till övre
styrskenan (6). 7 handledare.
linje, kallas ofta kames (eng.) el. kames-
landskap (t. ex. Valle härad i Västergöt-
land). — Ur praktisk synpunkt ha åsarna sedan
äldsta tider tjänat såsom viktiga naturliga vägar
och lämna alltjämt ett förträffligt material till
väggrus, sättsand o. a. tekniska ändamål, var-
jämte de tjänstgöra såsom naturliga filtra för
en mängd utmärkta källor.
Rulltrappa, transportanordning för personbe-
fordran i form av en rörlig trappa, bestående
av små, på 2 lutande skenor löpande 4-hjuliga
vagnar, utformade som trappsteg och på båda
sidor fasthakade vid en ändlös kedja. Kedjorna
gå upptill och nedtill över kedjehjul, av vilka
de övre äro drivna av en elektrisk motor. Trapp-
stegen följa med kedjan och gå tillbaka — ned
el. upp, beroende på trappans rörelseriktning —
under själva trappan. Ledstängerna röra sig på
samma sätt som trappstegen. Rörelsehastigheten
är normalt 0,5 m per sek. R. användas bl. a. i
varuhus, tunnelbanor och järnvägsstationer.
Rullvivlar, Rhynchites, ett till vivlarna, Rhyn-
chophora, hörande släkte, som erhållit detta namn
till följd av att honan placerar äggen i fickor
i olika trädslags blad, vilka konstfärdigt rullas
ihop till strutar el. rullar till skydd för lar-
verna. R. ha
rätt långt snyte
och raka anten-
ner. Den vanli-
gaste arten är
b j ö r k r ull-
v i v e 1 n (R.
betulae), som är
3—4 mm lång,
svart och glän-
sande och före-
trädesvis lever
på björk. Den
tillverkar en
strut av bj or-
kens blad ge-
nom att med
sina käkar skä-
ra av bladytan
från båda kan-
terna ända till
mittnerven, rätt
nära bladets bas, varefter bladets ena halva rullas
ihop till en strut, runt om vilken sedermera den
andra halvan rullas. Andra vänliga arter äro den
guldgröna, på undersidan blå asp- el. p o p p e 1-
r u 11 v i v e 1 n {R. populi), som rullar ihop aspens
blad till en cylinder, samt gröna rullviveln
{R. betuleti), även kallad päronrullviveln,
som är helt guldglänsande, 6—8 mm lång, lever
på björk, päron m. fl. och rullar ihop flera när-
sittande blad till en gemensam rulle, samt h a s-
selrullviveln {Apoderus coryli), som gör
äggpaket av ett blad.
Rum. 1) {Mat.) Matematiskt begrepp för att
sammanfatta alla föremål av samma slag. Ett så-
dant r. säges ha n dimensioner, om det fordras n
särskilda tal för att bestämma dessa föremål.
2) {Filos.) Se Rummet.
3) {Sjöv.) Namn på ett fartygs lastrum.
Rumba, sällskapsdans av negerursprung med
karakteristisk rytm i 2-takt. Den dansas parvis
i flera, numera starkt förenklade figurer.
Rumboland el. R o m b o 1 a n d, fordom i
svensk skogsbygd namn på slättlandet, ”rum-
bornas”, d. v. s. slättbornas, land, rymlig, öppen
bygd (jfr rum sjö). Inom Uppland förstods med
R., enl. Peringskiöld och Elias Palmskiöld, slätt-
bygden söderut nedanför n. Dalarne, hos Peder
Svart slättbygden i Västmanland. — Litt.: N.
Ahnlund, ”Rumboland” (i ”Oljoberget och La-
dugårdsgärde”, 1924).
Rumèlien, se Rumilien.
Ru’mex, bot., se Syrsläktet.
Rumford [ra’mfad], Benjamin Thomp-
son von, greve, amerikansk fysiker och stats-
man (1753—1814). R. sändes 1776 i beskickning
till England, där han 1779 blev medlem av Royal
Society och 1780 understatssekr. för Amerika.
1782—83 kämpade han som överstelöjtnant i
amerikanska oavhängighetskriget på engelsmän-
nens sida. 1784 trädde han i tjänst hos kurfursten
av Pfalz-Bayern. Där blev han efter hand ad-,
jutant, statsråd, generallöjtnant, krigsminister och
polisminister samt upphöjdes 1792 i grevligt stånd.
R. styrde i u år Bayern nästan despotiskt men
med ypperlig förmåga. Han sändes 1798 som
bayersk ambassadör till London men erkändes ej
som sådan av engelska regeringen. R. kvarstan-
nade då som privatman i England, ägnade sig
helt åt vetenskapliga forskningar och deltog 1799
i stiftandet av Royal Institution. Bl. a. konstrue-
rade han en fotometer, en kalorimeter för gaser
och en differentialtermometer. R. uppfann och
införde praktiska förbättringar i ugnars och ka-
miners konstruktion. Han kom till den uppfatt-
ningen, att värme är en form av arbete, och blev
därigenom en av förelöparna för den mekaniska
värmeteorien. R. var instiftare och förste mot-
tagare av Rumfordmedaljen och donerade medel
till en Rumfordprofessur vid Harvard-univ. Hans
”Complete works” (2:a uppl-) utgåvos i 5 bd
1876 (med biografi av G. E. Ellis).
Rumfordmedaljen [ra’mfad-], en av Royal
Society i London vartannat år utdelad belöning
för de två närmast föreg. årens viktigaste upp-
täckter i värmelära.
Blad, angripna av rullvivel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
