Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rumilien (Rumelien) - Rumlaborg - Rummet - Rummy - Rumor - Rumormästare - Rumpparlamentet - Rumpsteak - Rum sjö - Rumskulla - Rum vind - Rumäner - Rumänien - Naturförhållanden - Klimatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Rumilien—Rumänien
316
Rumilien (av turk. Rumili), även R u m e 1 i e n,
urspr. den turkiska benämningen på det bysan-
tinska väldet samt "efter dettas fall på det turkiska
rikets besittningar i Europa. 1864 försvann R.
som officiell administrativ term. I inskränktare
bemärkelse förstods med R. de av greker be-
bodda delarna av det europeiska Turkiet, Trakien,
Makedonien och n. Grekland. 1878 bildades på
Berlinkongressen den autonoma prov. Östrumilien
inom turkiska riket, vilken 1885 anslöts till Bul-
garien.
Rumlaborg, medeltida fästning, nu ruinkulle
inom nuv. Huskvarna, anlagd för att behärska
landsvägen från Jönköping till Östergötland. R.
grundades 1366 och tillhörde senare Bo Jons-
sons pantlän. R:s betydelse kvarstod över Karl
Knutssons och Kristian I :s regeringar. Bland
dess fogdar märkas Eggert Krummedik, Gregers
Matsson, Nils Sture och Erik Karlsson Vasa.
Rummet, filos. R. har i många hänseenden
varit föremål för filosofisk spekulation, t. ex. be-
träffande dess ändlighet el. oändlighet och dess
ändliga el. oändliga delbarhet. Medan mate-
rialistiska och dualistiska system antaga r:s verk-
lighet, betraktas r. i idealistiska system i allm.
som något fenomenelit. Om Kants lära om r.
som apriorisk åskådningsform se Kant. Även den
psykologiska frågan rörande uppfattandet av r.
är livligt diskuterad.
Rummy [ra’mi], eng., ett kortspel. Ang.
spelreglerna se E. Werner och T. Sandgren,
”Kortoxen” (2:a uppl. 1951).
Rumor [-å’r], gny, larm, stoj.
Rumormästare [-å’r-]. 1) Militär tjänsteman
på 1600- och 1700-talen, vilken det ålåg att upp-
rätthålla ordningen utom läger och kvarter. —
2) Förr tjänsteman vid sv. brunnsorter, vilken
övervakade ordningen. — 3) ”Rolighetsminister”,
upptågsmakare.
Rumpparlamentet (eng. The Rump Parlia-
ment, av rump, bakdel, kvarleva) kallas resterna
av det 1648 rensade ”långa parlamentet” i Eng-
land (se d. o., sp. 709).
Rumpsteak [ra’mpsteik] (eng., eg. ”stek av
bakre ryggen”), biffstek av fransyskan.
Rum sjö säges fartyg ha, då det är så långt
från land, att vind- el. nödvändig kursförändring
ej med sannolikhet kan bringa det i fara för
land el. grund.
Rumskulla, sn i Kalmar län, Sevede hd, v.
om Vimmerby; 163,59 km2, 1,195 inv. (1953);
är länets högst belägna socken (292 m ö. h.),
bebyggd på höjderna. 1,230 har åker. I R. lig-
ger Norra Kvills nationalpark. Nuv. kyrkan uppf.
1837. Ingår i R. och Hässleby pastorat, Linkö-
pings stift, Tunaläns och Sevede kontr. Tillhör
storkommunen Sevede.
Rum vind. Ett fartyg säges segla med r. el.
rumskots, då vinden kommer från sådant
håll, att man kan ”släcka” på skoten och segla
utan avdrift, d. v. s. vinden kommer från rikt-
ning akter om tvärs.
Rumäner, inv. i Rumänien, balkanfolk med
romanskt språk.
Rumänien, rum. Romånia, republik i s. ö.
Europa, (se karta vid Jugoslavien), består av
egentliga R. (Moldova, Nord-Dobrudscha och
Valakiet) samt de genom i:a världskriget för-
värvade landsdelarna Syd-Bukovina, Ardeal el.
Transsylvanien, Maramure§, Cri§ana, Öst-Banatet
och Syd-Dobrudscha; 237,428 km2; 15,872,624
inv. (1948). Genom 2:a världskriget förlorades
Bessarabien och n. Bukovina el. 57,532 km2. R.
hade 1939 19,933,802 inv. Sedan 1948 är R. en
folkrepublik, Rumänska folkrepubli-
ken (RFR, Republica popularå romäna). Hu-
vudstad : Bukarest.
Naturförhållanden. Mer än halva ytan uppta-
ges av den s. k. Karpaterregionen, bestående av
Biharbergen, Transsylvaniens av Mures (Maros)
och dess otaliga bifloder starkt sönderskurna
högland och den av Maramuresbergen, östkar-
paterna och Transsylvanska alperna bildade Kar-
paterbågen (jfr Karpaterna); i v. faller inom
R. östranden av ungerska slätten (låglandet kring
Theiss, Crisana och Banatet). På Karpaterbå-
gens yttersida följer förlandsregionen, vars n.
del bildas av den podolisk-ryska platåns fortsätt-
ning i Moldova. I s. skiljes den genom Donaus
brottlinje från n. Dobrudscha (se d. o.). Valakiet
är R:s rikaste jordbruksområde med betydande
arealer svartjord. Det genomflytes av talrika bi-
floder till Donau, av vilka Jiu, Olt, Vedea, Ar-
ges och lalomita äro de största. Efter förvärvet
av Transsylvanien är R. ett av Europas mineral-
rikaste land med stora fyndigheter av järn, kop-
par, kol, ädla metaller och bergsalt. Järn och
kol finnas även i Banatet, kol dessutom i Mol-
dova och på sydsidan av Transsylvanska alperna.
Här ligga även rika oljefält, de mest betydande i
Prahova- och Dåmbovitadalarna. Längs Karpater-
na och i Transsylvanien finnas varma och kalla
mineralkällor, som givit upphov till mycket be-
sökta kurorter. R. är ytterst sjöfattigt. Små
bergsjöar förekomma i Karpaterna, små saltsjöar
i Transsylvanien och de torra stäpptrakterna. Om
Donaudeltats lagunland se Donau. Längs Svarta
havet ligger en rad stora, av sandrevlar avspär-
rade laguner, s. k. limaner. Så gott som hela R.
avvattnas av Donau.
Klimatet är utpräglat kontinentalt. Den årliga
temp.-amplituden uppgår till 23—270. Extrem-
temp. nå i Giurgiu vid Donau 430 och —350,
alltså en skillnad på 78°. Hastiga temp.-fall in-
träffa ofta. Den s. k. crivät, d. v. s. den bitande
kalla n. ö.-vinden, som stundom uppträder på
vintern, kyler då av luften ända till —300. Detta
gäller särsk. de mot Ryssland öppna randslätterna
ö. och s. om Karpaterna. Här har man iakttagit
temp.-fall på 250 inom 12 tim. Under vintern
sjunker medeltemp under 3 mån. under fryspunk-
ten. Mildaste vintrarna ha Banatet och Dobrud-
schas kust. Våren är kort och sommaren mycket
het. Större delen av årsnederbörden faller under
försommaren (maj, juni). Resten av sommaren
är mycket torr, i s. ö. delarna av landet t. o. m.
regnlös. Karakteristiskt för nederbördsförhål-
landena på låglandet är, att regnet ofta faller i
häftiga men kortvariga störtskurar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
