Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rulad, rullad, roulad - Rule, Britannia - Rulett - Rulla - Rullager - Rullfilm - Rullföringsområde - Rullmårdar el. palmmårdar - Rullning - Rullningsgyroskop - Rullningsperiod - Rullningstankar - Rullskift - Rullskridskoåkning - Rullstensgrus - Rullstensåsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Rule, Britannia—Rullstensåsar
312
hoprullas, ombindas samt kokas el. stekas; även
slaktdjurens slaksida hoprullad och insaltad.
Rule, Britannia [rö’l britä’nja], engelsk na-
tionalsång, komponerad av Th. A. Arne för
maskspelet ”Alfred” (text av Thomson och Mal-
let), utförd f. ggn 1740 (tr. s. å.).
Rule’tt, se Roulette.
Rulla, krigsv., förteckning över personal el.
hästar, upptagande namn och data. I de olika
expeditionerna föras stamrulla (å fartyg
m ö n s t e r r u 11 a) m. fl. r. över personal samt
h ä s t r u 11 a över hästar. I krig föres f ä 11-
s t a m r u 1 la. — I tryck publiceras ”Svenska
försvarsväsendets r.” (förr även kallad rang-
rulla), innefattande officerare, underofficerare,
civilmilitär och civil personal m. fl.
Rullager, mek., se Lager.
Rullfilm, se Film, sp. 402.
Rullföringsområde, förr del av inskrivnings-
område, avsett för de värnpliktigas inskrivning,
redovisning m. m. Tjänsten inom r. leddes av
en rullföringsbefälhavare. R. indro-
gos jämlikt riksdagsbeslut 1941 i samband med
ny organisation av värnpliktsregistreringen.
Rullmårdar el. p a 1 m m å r d a r, Paradoxü-
rus, släkte av rovdjursfamiljen skunkdjur, hem-
mahörande i s. Asien. Kroppsformen är kattlik,
och klorna indragbara. Alla r. äro nattdjur, som
jaga smärre däggdjur och fåglar men därjämte
även leva av frukter. I Bortre Indien och s. Kina
samt på de flesta av Sundaöarna förekommer
den malajiska r. el. m u s a n g e n, P. her-
maphroditicus, grå el. gulgrå med mörka fläckar,
som blir 90 cm lång, varav hälften utgöres av
svansen.
Rullning, ett fartygs av sjöhävning orsakade
rörelser kring sin längdaxel.
Rullningsgyroskop, dets. som syrostabilisator
(se d. o.).
Rullningsperiod. Ett fartygs naturliga r.
är den tid, som fartyget i lugnt vatten använder
för en enkel, med avsikt framkallad tvärskepps-
svängning från styrbord till babord, för större
handelsfartyg &—10 sek.
Rullningstankar, på fartygs tvärskepps inbygg-
da vattentankar, avsedda att dämpa fartygets rull-
ningar, s. k. s 1 i n g e r t a n k a r. R. anordnas
däremot å isbrytare för att få dem att kränga
och därigenom lossna vid fastpressning i packis.
Rullskift, se Mur, sp. 378.
Rullskridskoåkning, ersättningsform för
skridskoåkning. Rullskridskon består av
en metallskena med 2 par små hjul (rullar av trä,
metall, gummi el. dyl.). Internationella
rullskridskoförbundet, Fédération In-
ternationale de patinage å roulettes (Schweiz),
bildades 1924 och instiftade EM i hockey och
hastighetsåkning på rullskridsko. Den förra spe-
las av 7-mannalag med boll på banor av trä el.
cement, den senare utföres dels på bana (440
yards—5 miles), dels på asfalterade landsvägar
(intill 30 km). Dessutom förekommer konståk-
ning på rullskridsko på banor av asfalt el. trä.
R. har fått ganska stor spridning framför allt
i U.S.A., som har flera tusen banor för r.
Rullstensås. Grustag i Uppsalaåsen. Åsby, Skattunge
sn. Se även bild vid Finland, sp. 431.
Rullstensgrus, geol., sammanfattning av det
vattensorterade, rensköljda och mestadels rund-
nötta, grusiga material, som uppbygger rullstens-
åsarna. Åsarnas klapperstenslager kallas rullsten.
Rullstensåsar kallas de ofta markerade, mer
el. mindre sammanhängande ryggar av rullstenar,
grus och sand, vilka vanl. med några mils mel-
lanrum och något slingrande förlopp stryka fram
genom landet. Stundom följa de noga terrängens
dalsänkor, stundom framgå de oberoende därav
tvärs över mötande höjder men i stort sett i
glaciärräfflornas riktning. R:s tydligt lagrade
och av vatten rundade material visar, att de icke
direkt framförts av landisen såsom moräner utan
av den sista landisens smältvattensälvar,
och man har påvisat direkt samband mellan den
varviga lerans årsvarv och motsv. årsavlagring
inom åsarna. Dessa ha därför i regel bildats år
efter år i själva mynningsvalven till den undan-
smältande landisens smältälvar. R. utmärka sålun-
da mynningslägena av nämnda isälvar, och deras
inre byggnad med omväxlande grovt och fi-
nare material från 1—V2 m stora rullstenar
ned till grus och strid sand visar, huru ström-
styrkan och transportförmågan vid varje års
deltaavlagring minskades, i samma mån som
älvens mynningsport vidgades. Korta, oregelbund-
na åsgrupper, avsatta invid en flerårig isrands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
