- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 17. Payer - Rialto /
143-144

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersson, Axel - Petersson, Herbert - Petersson, Walfrid - Peterwardein - Pethrus, Lewi - Petipa, Marius - Petit - Petit, Alexis Thérèse - Petita - Petit chou

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

Petersson—Petit chou

144

Axel Petersson: Änkan och klockaren. Ur en
begrav-ningsgrupp, trol. omkr. 1909. Thielska galleriet,
Stockholm.

1911 samt ”Minnesalbum” (1928); G.
Jungmar-ker, ”Döderhultarn” (1943).

Petersson, Johan Kristian Herbert,
språkforskare (1881—1927), 1911 doc. och 1923 prof,
vid Lunds univ. i sanskrit med jämförande
indo-europeisk språkforskning. P:s vetenskapliga
förf.-skap rörde sig huvudsaki. på den jämförande
indoeuropeiska ordforskningens och etymologiens
områden. Bland hans arbeten märkes ”Studien
über die indogermanische Heteroklisie” (1921).

Petersson, Gustaf W a 1 f r i d, geolog,
bergsman (1862—1933), fil. dr 1890, statsgeolog 1897,
lektor i mineralogi vid Tekniska högsk. 1890,
prof, där i gruvvetenskap 1901; föreståndare för
Bergsskolan 1903, avsked 1927. Som geolog
ägnade sig P. företrädesvis åt studiet av Sveriges
järnmalmer och deltog i en stor del av
utredningarna i gruvfrågor.

Peterwardein [pètarvardäVn], tyska namnet
på Petrovaradin.

Péthrus, Petrus L e w i, en av ledarna inom den
svenska pingströrelsen (f. 1884 n/s). P. verkade
till en början som predikant inom Svenska
baptistsamfundet, först i Lidköping, varefter han
1911 blev pastor och föreståndare vid
Filadelfia-församlingen i Stockholm, som då var nygrundad.
Han intog emellertid en från baptistsamfundet
avvikande hållning till nattvardsgången, i det han
omfattade den s. k. öppna kommunionen. Då
Filadelfiaförsamlingen ställde sig solidarisk med
sin ledare, tilldelades den först en varning, men
då detta icke ledde till någon ändring, uteslöts
Filadelfiaförsamlingen i april 1913 ur Svenska
baptistsamfundet, och därmed var den första fri-

stående pingstförsamlingen grundad i Sverige. P.
har sedan dess verkat som predikant inom
Filadelfiaförsamlingen men därjämte ivrigt verkat
för pingströrelsens utbredning i olika delar av
Sverige. I samband med en resa till Amerika
1941 avsade sig P. ledarskapet för församlingen
men återtog detta efter återkomsten s. å. 1 en
1948 utbruten konflikt
mellan P. och Sven
Lidman, under vilken
häftiga anklagelser
riktades mot P. för
hans sätt att leda
församlingens såväl
andliga som ekonomiska
verksamhet, erhöll P.
församlingens stöd. P.
grundade 1916
vecko-tidn. Evangeli Härold
och 1945 tidn.
Dagen, vars chefred,
han är. 1942
tillkom på hans initiativ

den till Kaggeholm förlagda folkhögsk. P. är
en framstående predikant, som utg. flera
predikosamlingar. Av sina memoarer har P. utg. ”Den
anständiga sanningen. En början på historien om
vallpojken som blev herde” (1953), ”Medan du
stjärnorna räknar. Vallpojken och vår Herre”
(s. å.) samt ”Hänryckningens tid” (1954).

Petipa’, M a r i u s, fransk-rysk dansör och
koreograf (1822—1910). Efter att ha uppträtt på
Parisoperan och operan i Bordeaux kom P. 1847
till S:t Petersburg, där han 1854 blev lärare i
kejserliga ryska balettskolan. 1858 iscensatte han
sitt första originalverk för scenen. 1859—60
turnerade han tills, m. sin ryskfödda maka,
dansösen Maria Sourovstjikova, i ett flertal europeiska
huvudstäder. 1862—1903 var han 1 :e koreograf
vid kejserliga ryska baletten. Under nära femtio
år som koreograf skapade P. ett sextiotal
helaftonsbaletter och en oräknelig mängd smärre
baletter och danser. Bland hans baletter märkas
”Don Quichote”, ”Camargo”, ”Bajadären”,
”Årstiderna”, ”Raymonda” och ”Törnrosa”. Tills, m.
Lev Ivanov gjorde han även ”Svansjön”. P. har
ofta kallats ”den klassiska balettens fader”.

Petit [el. -ti’] (fr. petit, liten), en grad av
bok-tryckstyper, som i kägeln håller fyra kvartpetit
el. åtta typografiska punkter samt står mellan
non-parelj och borgis. — Petit mell. (”p. med
mellanslag”), petitstil med raderna åtskilda av
ett mellanslag.

Petit [pati’], Alexis Thérèse, fransk
fysiker (1791—1820). Han blev lärare 1810 vid
Lycée Bonaparte i Paris och 1815 vid
polytek-niska skolan. P. studerade vätskors egenskaper
och undersökte olika ämnens atomvärme,
huvudsaki. i samarbete med P. L. Dulong.

Petita, lat. (plur. av petitum), önskemål;
an-slagskrav, begärda anslag, särskilt om
framställningar av univ., akad. m. fl. hos K. m:t om
anslag till särskilda ändamål.

Petit chou (plur. petits choux) [både sing.
och plur. utt. pati’ Jo’; sv. utt. peti/ö’ el.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffq/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free