Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petit chou - Petitess - Petition - Petitionera - Petition of Right - Petitio principii - Petit Journal, Le - Petit-maître - Petit mal - Petit Parisien, Le - Petit point - Petits fours - Petjenga - Petjora - Petkov, Nikola - Petljura, Simon Vasiljevitj - Petmoj - Petra - Petraeus, Eskil - Petrarca, Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Petitess—Petrarca
146
-Jü’], fr., ”litet kålhuvud”, lätt, rund bakelse,
vars yta har sprickor, liknande bladsömmarna på
kålhuvuden (därav namnet).
Petite’ss, småsak, obetydlighet.
Petition (lat. petitio), framställning,
innefattande begäran om viss åtgärd, som riktas till
myndighet från samhällsmedlemmar, som ej
an-norledes på grund av sin ställning ha rätt till
initiativ i politiska och administrativa frågor. Enl.
svensk rätt är friheten att inge p. icke någon
rättighet el. genom lag garanterad utan blott
en sedvanemässigt utbildad, faktisk
medborgerlig frihet. — I statsrätten betecknas, om än
oegentligt, som en form av petitionsrätt
dels det initiativ riksdagen äger betr, konungens
ekonomiska och administrativa lagstiftning, dels
ock kyrkomötets motsvarande beslut om
”föreställningar och önskningar, att hos konungen
anmälas”.
Petitionèra, inkomma med petition. —
Peti-t i o n ä r, person, som petitionerar.
Petition of Right [piti’/an av räi’t], eg.
”ansökning om rätt”, en besvärsskrift, som engelska
parlamentet 1628 överlämnade till Karl I med
anledning av hans olagliga styrelse. P., av
konungen motvilligt bifallen 7 juni s. å., krävde
bl. a.: inga nya skatter utan parlamentets
samtycke, inga tvångslån, inga olaga häktningar och
inga tvångsinkvarteringar. P:s text är tryckt i
S. R. Gardiners ”Constitutional documents of the
puritan revolution 1628—1660” (2:a uppl. 1899).
Petitio princi’pii, lat., fordran på
bevisnings-grund. — Log., se Bevis.
Petit Journal, Le [la pati’ $orna’l],
morgontidning i Paris, länge en av de ”fyra stora”,
grundad 1863, på 1930-talet nationalistiskt
eldkor sorgan, upphörde under 2:a världskriget.
Petit-maitre [pati’-mä’tr; sv. utt. petimä’tar],
fr., sprätt, modenarr; petig herre.
Petit mal [pati’ ma’l], fr., liten sjuka, den
milda form av epilepsi, som endast yttrar sig i
episodiska medvetandesgrumlingar.
Petit Parisien, Le [la pati’ parizja’],
morgontidning i Paris, grundad 1876, upphörde i
samband med 2:a världskriget. P. var den största
morgontidn. i Paris, oavhängig nyhetstidn. för de
bredare lagren, uppskattad bl. a. för sina krönikor.
Petit point [pati’ pcoa’], fr., litet stygn,
benämning på fint stramaljbroderi, liknande
kors-söm. Sys vanl. med diagonala stygn endast i ena
riktningen, ”halva korsstygn”.
Petits fours [pati’ fö’r] (fr., små [bak]ugnar),
glacerade dessertbakelser av sockerkaksdeg med
fruktfyllning.
Petjenga, off. rysk benämning på ett område
ung. motsv. förutv. finska Petsamo.
Petjora [pjet/å’ra], flod i n. ö. delen av
europeiska RSFSR, upprinner på n. Urals
västslutt-ning och mynnar med delta i den grunda
Petjora-viken av Barents’ hav. Längd 1,790 km;
flodområde 327,000 km2; segelbar c:a 1,500 km.
Största bifloden är från h. Usa, 720 km.
Pe’tkov [-åf], Ni ko la, bulgarisk politiker
(1889—1947). P. tillhörde bondepartiets
vänsterflygel och var motståndare till kung Boris’
re
gim. Han arresterades 1941 och fördes till
koncentrationsläger men lyckades efter 2 år fly och
ansluta sig till motståndsrörelsen mot tyskarna
och den bulgariska vasallregeringen. P. blev en
ledande kraft i Fosterländska fronten och v.
konseljpresident i den regering, som bildades
efter omvälvningen i sept. 1944. I jan. 1945 blev
han generalsekr. i bondepartiet men lämnade
snart denna post, enär en kommunistvänlig
minoritet vann kontroll över partiorganisationen. I
aug. s. å. avgick P. ur regeringen som protest
mot dess alltmera kommunistiska politik och blev
ledare för ett demokratiskt oppositionsblock. Han
uppträdde frimodigt som frihetens förkämpe och
blev känd långt utanför Bulgarien. 1 juni 1947
upphävdes hans parlamentariska immunitet; han
ställdes i aug. s. å. inför en specialdomstol, som
dömde honom till döden genom hängning.
Domen verkställdes i sept. s. å.
Petljura [-ljo’~], Simon Vasiljevitj,
ukrainsk politiker (1879—1926). P., som levde
i landsflykt, återvände 1905 till Ukraina, där
han blev en av socialdemokraternas främsta
publicister. 1917 blev P. krigsminister i ukrainska
folkregeringen, jagade bolsjevikerna ur Kiev men
kom i konflikt med den av tyskarna insatte
hetmanen Skoropadskyj och satt en kort tid i
fängelse. Dec. 1918 blev han chef för ett
di-rektorium, antog maj 1919 titeln hetman men
hade att kämpa mot bolsjeviker, polacker och
Denikins armé och nödgades draga sig tillbaka
till Galizien. 1920 samverkade han med
polackerna mot bolsjevikerna. P. bodde sina sista år
i Paris och mördades av en judisk urmakare
som hämnd för den antisemitism han visat under
sin makts dagar.
Petmoj (av peta och moj, apparat [förk. av
mojäng]), urspr. i stockholmsslang uppkommen
vardaglig benämning på automatisk
telefonapparat.
Petra, ruinstad i Wadi Musa, Jordanien, ö.
om Wadi el-Araba. Av ålder en betydande ort
vid skärningspunkten för karavanvägarna Arabien
—Palestina och Egypten—Mesopotamien, blev
P. på 300-talet f. Kr. huvudstad i nabatéernas
rike. Dess ruiner upptäcktes 1812 av J. L.
Burck-hardt och ha varit föremål för livligt intresse
under senare tid. P. är en av de märkligaste
och mest pittoreska ruinplatserna i världen.
Klippgravarna i P. visa en högst intressant förening
av österländskt och västerländskt
(hellenistiskt-romerskt). Den forna staden P. ägde en mängd
monument, kultbyggnader, teatrar, gymnasium,
nymfeum m. m. — Bild se nästa sida.
Petr£è’us, Eskil, biskop (1593—1657), efter
avlagd mag.-grad i Uppsala 1619 och studier
vid tyska univ. teol. lektor i Åbo 1628 och vid det
nyöppnade univ:s där förste teol. prof. 1640,
biskop i Åbo 1652. Genom P:s försorg utkom finsk
bibelövers. 1642, och 1649 utarbetade han den
första grammatiken över finska språket.
Petra’rca, Francesco, italiensk skald och
lärd (1304—74). Hans fader tillhörde samma
politiska parti som Dante och måste samtidigt
med honom, 1302, gå i landsflykt. En tid förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
