Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Petersson, Albert - Petersson, 1. Alfred, i Påboda - Petersson, 2. Torsten - Petersson, 3. Knut - Petersson, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Petersson
142
—21, ordf, i ett flertal kommittéer. Under P:s
tid som justitieminister utfärdades nya viktiga
lagar om allmän rösträtt och proportionella val,
Regeringsrätten, Lagrådet, nyttjanderätt till fast
egendom, äktenskaps ingående, aktiebolag och
ekonomiska föreningar. P. var 1912—17 led. av
A. K. (”P. i Lidingön”) samt 1914—17 ordf, i
Lagutskottet.
Petersson. 1) Per Alfred P., i Påboda,
hemmansägare, politiker (1860—1920). P.
genomgick 1876—78 S. Kalmar läns folkhögsk.,
besökte senare en
missionsskola och bedrev
från 1886 eget
lantbruk. Han valdes 1894
till landstingsman och
var 1897—1908 led.
av A. K. Inom
Lantmannapartiet, till
vilket han strax slöt sig,
betraktades han
genast som framtidsman.
Till en början
skäligen konservativ, var
P. först motståndare
till varje
rösträttsre-form. Då
rösträtts
striden 1904 kommit in i sitt slutskede och då
närmast gällde för el. emot det proportionella
valsättet, trädde han med stor kraft in för den
”dubbelproportionalistiska” lösning, till vilken
uppslaget gavs främst genom den av honom och
ett tiotal medundertecknare framlämnade
motionen vid 1906 års riksdag (”Påbodamotionen”).
Då Lundeberg 2/s 1905 bildade sin
samlingsmini-stär, blev P. jordbruksminister, ”den förste
bonden vid konungens rådsbord”. Inför 1906 års
riksdag medverkade han vid bildandet av
Nationella framstegspartiet, var led. av dess första
förtroenderåd och insattes i Lagutskottet. Då
staaffska regeringen avgick i maj 1906,
anmodades i första hand P. att bilda ministär på
programmet rösträttsfrågans lösning med
dubbel-proportionalistiskt valsätt. Han avböjde
emellertid men inträdde som jordbruksminister i den då
bildade lindmanska regeringen. I utformningen
av dess rösträttsproposition tog han väsentlig del
och verkade nu för att den skulle bli så
demokratisk som möjligt. Då han ej såg sina
meningar i detta fall fullt realiserade, medverkade
han i hemlighet till Perssons i Tällberg bekanta
motion, enl. vars riktlinjer rösträttsfrågan
äntligen löstes. Inom kort uppstodo inom regeringen
och främst mellan statsministern och P. vissa
misshälligheter. Vid 1909 års riksdag kom krisen
till utbrott, närmast föranledd av
meningsskiljaktigheter i fråga om statsministerns svar på en
av den liberala oppositionen framställd
interpella-tion rörande tillämpningen av R. O. § 46. P.
jämte statsråden Trolle och Roos fingo då avgå
ur regeringen. I början av 1910 bröt P.
definitivt med högern och övergick senare till Liberala
partiet, för vilket han utgjorde en betydelsefull
förstärkning. S. å. invaldes han för detta parti
i F. K. (led. 1911—20) och blev, då Staaff på
hösten 1911 bildade sin 2:a ministär,
jordbruksminister ; han var tvivelsutan vid dennes sida
regeringens främsta politiska kraft. I den
liberala partiorganisationen intog han en
framskjuten post (ordf, i dess verkst. utskott 1916—20).
I Edéns liberal-socialistiska ministär 1917—20
var han ånyo jordbruksminister. Som sådan
verkade han med stor kraft, myndighet och
duglighet, bl. a. för åtgärder emot livsmedelskrisen
vid 1 :a världskrigets slut och senare för
kris-tidsorganisationens avveckling. Vid ministärens
avgång 1920 blev P. landshövding i Stockholms
län men kunde på gr. av sjukdom aldrig på
allvar ägna sig åt detta ämbete.
2) Torsten Paul Jonatan P., den föreg:s
son, jurist (f. 1889 26/7), jur. kand, i Stockholm
1913, assessor i Svea hovrätt 1920, fiskal 1024,
hovrättsråd 1929, revisionssekr. s. å., byråchef
för lagärenden i Finansdep. 1930, exp.-chef där
1931, konsultativt statsråd i Hamrins ministär
6/8—24/s 1932, militieombudsman 1933—36,
ge-nerallotsdir. sedan 1936. P. har deltagit i olika
statliga utredningar och är sedan 1940 ordf, i
Statens biltrafiknämnd.
3) Knut Zakarias P., den föreg:s bror,
publicist (f. 1892 12/ia), fil. dr i Uppsala 1920,
medarbetare i Göteborgs
Handels- och
Sjöfartstidning sedan 1916,
dess korrespondent i
London 1918—21 och
1922—23, 2:e red.
1923—45; sedan sistn.
år dess chefred, och
ansvarige utg. P. var
led. av
stadsfullmäktige i Göteborg 1927—
34, av
drätselkammaren 1929—34, av
stadskollegiet 1932—
34 och av F. K. 1935
—45 (Folkpartiet,
Lagutskottet). P. var c
1942—44.
Petersson, Axel Robert, bildsnidare (1868—
1925), kallad ”Döderhultaren” efter sin
födelsetrakt, Döderhult i Småland. Han var från
1890-talets början bosatt i Oskarshamn. P. var en
begåvad mångfrestare, sysslade med mekaniska
uppfinningar och gick kort tid i lära hos en
dekorationsskulptör i hemtrakten. Han fick sitt
speciella område i snidade karikatyrer av
småländska bönder, små figurer, ytterst summariskt
hållna med utomordentlig skärpa i karaktär,
ställning, uttryck och rörelse och överlägset
sammanställda (t. ex. grupperna ”Bröllop”,
”Begravning”, ”Beväringsmönstring”, ”Häradsrätt”,
”Fingerkrok” m. fl.). Han utförde även djurgrupper,
kor o. a. P. var en egenartad konstnär, en
kärnfull och nationell humorist. Han är representerad
i Göteborgs museum, Thielska galleriet o. a.
Flera av hans arbeten finnas i hembygdsmuseet
på Fredriksberg i Oskarshamn. En staty över
P. restes 1950 i Döderhult, utförd av Arvid
Källström. — Se A. Ytterlund i Ord och Bild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
