- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 16. Nomader - Payen /
449-450

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oljeskiffrar - Oljeslageri - Oljesyra - Oljetryck - Oljeväxter - Oljeöarna - Oljor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

449

Oljeslageri—Oljor

450

material kvarstodo de resistenta vax-, harts- och
fettämnen, som omvandlats till bitumen (i o.
benämnt kerogen, varav ”kerogenbergarter”, vilken
term vore att föredraga framför o., då oljan ju
uppkommer först genom destruktiv destillation
av kerogenet). Till bitumenbildningen torde
rester av både djur och växter ha bidragit, även
om de senare trol. haft särskild betydelse
(blågröna o. a. alger, sporer av lummerväxter m. m.).
— Litt.: N. Sundius, ”O. och skifferoljeindustri”
(i ”SGU:s årsb.”, 1941); H. S. Bell, ”Oil shales
and shale oils” (1948).

Oljeslageri, eg. en äldre benämning, vilken
dock alltjämt begagnas vid tillverkning av vissa
vegetabiliska oljor, särsk. linolja. Namnet o.
härleder sig från den ursprungliga
framställningsmetoden, då oljan medelst hammare och slagverk
”slogs ur” fröna. Numera krossas och malas de
för oljetillverkningen avsedda fröna i särskilda
valsverk och oljekvarnar, varefter oljan på kall
el. varm väg utvinnes genom hydrauliska
olje-pressar el. genom extraktion.

Oljesyra, CsHn . CH : CH . C7H14. COOH,
oljsyra, oleinsyra, omättad alifatisk syra,
som i form av glycerinester (olein) förekommer
i många fetter, framför allt i de flytande. O.
stelnar vid avkylning vid +40 och blir åter
flytande vid + 140. Den är olöslig i vatten men
löslig i alkohol och eter. Handelns o. går under
namn av olein och användes i såpfabrikationen.
Genom behandling med salpetersyrlighet kan o.
överföras i fast modifikation, elaidinsyra.
Reaktionen kan användas för påvisande av o.
O:s salter kallas ole a t.

Oljetryck. 1) Litografiskt fler färgstryck, som
fernissas för att bli hållbarare och för att mera
likna oljemålning. — 2) Se Bromoljetryck.

Oljeväxter, växter, innehållande fet olja i
sådan mängd, att de fått användning för
framställning av olja. Torkande oljor framställas
av bl. a. lin-, hampa- och solrosfrö, nötter av
valnöt och hickoryträd, icke torkande
oljor av oliver, kokosnötter, frön av mandel,
bomull, ricinväxten, jordnöt, soya, raps, rybs, senap
m. fl.

Odling av o. i Sverige, huvudsaki.
raps, förekom i ringa omfattning under
1880-talet, och mot sekelskiftet upphörde
odlingen helt. Till följd- av handelsspärren
återupptogs den inhemska produktionen under 1 :a
världskriget, men nedlades åter, så snart importen kom
i gång. 2:a världskriget framtvingade åter en
omfattande odling av o. Efter kriget har
odlingen ytterligare utökats och omfattade 1950 c:a
165,000 har. I syfte att stimulera odlingen har
staten hela tiden garanterat ett visst minimipris
per kg frö. Trots sjunkande garantipris har
odlingen av o. ändå visat sig ekonomisk för
jordbruket, främst tack vare nya, avkastningsrikare
sorter, som ställts till odlarnas förfogande genom
växtförädlingsanstalterna, samt genom förbättrad
odlings- och skördeteknik.

Den oljemängd, som vid oljeslagerierna
ut-vanns av 1950 års skörd, utgjorde c:a 86,000
ton (se tab.), varav 73,000 ton margarinoljor
NF XVI — 15

och c:a 13,000 ton linolja. För att tillgodose
margarinfabrikernas oljebehov krävas c:a 62,000
ton, vartill kommer ett behov av c:a 3,600 ton
för matolja och fettemulsioner. Produktionen
av vegetabiliska oljor skulle alltså vara
tillräcklig att täcka det inhemska oljebehovet. F. n.
utgöres emellertid margarinet av kvalitetsskäl till
högst hälften av svensk olja, varför frö och
olja, representerande c:a 30,000 ton olja, kunnat
exporteras. — Som en mycket värdefull
biprodukt vid oljeutvinningen erhålles kraftfoder i
form av mjöl el. kakor. Den beräknade
mängden härav av 1950 års skörd utgjorde c:a 122,000
ton. Som jämförelse kan nämnas, att behovet i
Sverige nu beräknas till c:a 175,000 ton.

Oljeväxtodlingen i Sverige 1950.

Växtslag Areal har [-Medelskörd-] {+Medel- skörd+} kg per har (18 •/.
vattenhalt) Totalskörd ton [-Olje-utvin-ning-] {+Olje- utvin- ning+} »/o Olja ton
Höstraps 60,854 1,804 98,950 44 43,3oo
Höstrybs .... 5.887 1,210 6,400 43 2,700
Vårraps 5i,49i i,3’7 61,100 38 23,000
Vårrybs .... 7,196 899 5,850 38 2,200
Vitsenap .... 6,682 1,017 6,150 27 1,650
Summa .... 132,110 178,450 72,850
Oljelin 35,263 1,252 39,7oo 35 13,200
Tillsammans 167,373 218,15a 86,050

Utom de i ovanstående tab. upptagna
växtslagen odlades i början på 1940-talet även vallmo
i mindre omfattning. Under nämnda år intog
vitsenapen en mera framskjuten plats, än som
nu är fallet. En för Sverige ny oljeväxt,
olje-dådran, har under de senare åren börjat odlas.
Intresset för odlingen av höstolj eväxterna,
höstraps och höstrybs, tycks under allra senaste åren
ha ökat ytterligare. Under det att
oljeväxtodlingen från början hade sin absoluta tyngdpunkt
förlagd till Skåne, kommer numera endast c:a
Vs av skörden därifrån. O. odlas nu i hela
Götaland och även upp i mälarlandskapen. — Ur
odlarnas synpunkter har o., även bortsett från
fördelen av en säkrad avsättning av skörden till
rätt förmånligt pris, även ur många synpunkter
visat sig vara ett värdefullt inslag i växtföljden.
O. är även relativt föga arbetskrävande, skörden
kan i stor utsträckning ske maskinellt, och
frövaran kan levereras direkt från tröskan utan några
lagringskostnader. Skördetiden infaller dessutom
tidigare än för flertalet andra växtslag,
varigenom en bättre arbetsfördelning erhålles. Bland
de största bekymren med o. äro de alltmera
tilltagande angreppen av skadedjur och sjukdomar.

Oljeöama, eng. Oil Islands,
Chagosöar-n a, grupp av korallöar i Indiska oceanen, på
4 Va—7 V20 s. br.; 197 km2, c:a 1,000 inv.
Hu-vudön, den branta Diego Garcia, har god hamn,
ögruppen togs i besittning av engelsmännen 1810
och förvaltas från Mauritius.

oijor, gemensam benämning på tre i kemiskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:20:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffp/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free