Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måttsystem - III. Tekniska måttsystemet - IV. Giorgisystemet el. meter-kilogram-sekund-systemet, MKS-systemet - Måttverktyg, mätverktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Måttverktyg
514
som 1/(24.60.60) av ett medelsoldygn.
Kraftenheten är tyngden hos den internationella
kilogramprototypen på ett ställe, där accelerationen
vid fritt fall är Q.soces, m/sek2, el. m. a. o. den
kraft, med vilken kg-prototypen på ett dylikt
ställe trycker på ett underlag, på vilket den
placerats.
II7. Giorgisystemet el.
meter-kilogram-sekund-systemet (M K S-s y s t e m e t) föreslogs 1901 av
den italienske fysikern Giovanni Giorgi (f. 1871).
Avsikten var att i ett enhetligt system
sammanknyta de mekaniska enheterna med de praktiska
elektriska enheterna. Om utformandet i detalj
har enighet ej uppnåtts. Grundenheter äro
längdenheten meter, massenheten kilogram och
tidsenheten sekund. För att inkludera de
elektriska enheterna fordras därjämte en 4:e
grundenhet av elektrisk natur. Väljes i enlighet med
den internationella elektrotekniska kommissionens
förslag 1935 som 4:e grundenhet amperen, kan
systemet uppbyggas på följ. sätt. Enheten
new-ton (n) för kraft utgör den kraft, som ger
massan 1 kg en acceleration av 1 m/sek2.
Enheten joule (J) för arbete el. energi är
det arbete, som en kraft av 1 newton uträttar,
då kraftens anbringningspunkt förflyttas 1 m i
kraftens riktning. Enheten ampere (A) för
strömstyrka utgör styrkan av den
konstanta ström, som vid genomflytandet av två
oändligt långa, smala, parallella ledare på 1 m
avstånd från varandra ger upphov till en kraft av
2. 1 o 7 newton pr m av ledarna.
V. Plancks måttsystem. Detta är det mest
bekanta ”natursystemet”. De oberoende av varandra
definierade enheterna i detta system äro:
Plancks verkningskvantum /t([å] =
= [ erg. sek ]); Boltzmanns konstant
^([k] = [erg/grad]); ljushastigheten i
vakuum c([f] = [cm/sek.])
;grétvitations-konstanten T( [F] = [cm3/g . sek2]). Alla
viktiga fysikaliska storheter låta sig återföras
på dessa universella konstanter.
Måttverktyg, mätverktyg (el. enl.
Tekniska nomenklaturcentralen m ä t d o n), användas
för uppmätning el. kontroll av lineära
dimensioner, vinklar, gäng- och kuggprofiler etc. samt
för avsättning för mått och vinklar på
arbets-stycken. Med hänsyn till användningsområdet kan
man, som härav framgår, skilja mellan två
huvudgrupper av m.: sådana, som avse
överförande av måttvärden till ett arbetsstycke, och
sådana, med vilka måtten hos färdiga el. under
bearbetning varande arl>etsstycken kontrolleras.
Bland de senare kan man särskilja tre
undergrupper, näml, fasta kontrollmått (”tolkar”, i vissa
enklare utföranden kallade klinkor),
inställbara m. med el. utan mätskalor samt
avvikelsemätare. Det enklaste redskapet för
längdavsättning och längdkontroll är den
graderade 1 i n j alen, som i mera noggrant
utförande tillverkas av stål och i längder upp till 2 m.
Mindre precisionsbetonade äro måttbandet
(numera vanl. även av stål) och den ofta av trä
utförda, hopfällbara måttstocken (tu
m-s to eken) om 1, 1,5 el. 2 m längd. För
insätt-NF XV— 17
ning av ritningsmått på ett arbetsstycke
användas stickmått, stickpassare, stångpassare,
rits-kubbar (med ritsnål), djupmått m. m., varvid
räta vinklar utsättas med tillhjälp av anslags- el.
korsvinklar, andra vinklar medelst vinkelmätare
(gradskivor) el. smygvinklar. Stångpass
ä-r e n (”stångcirkeln”) består av en stång med
två ställbara, tvärställda spetsar, mellan vilka
måttet innehålles. Ritskubben utgöres i
princip av en med plan bottenyta försedd
metall-kuts, från vilken utgår en ställbar spets; med
detta verktyg kan ritsning utföras på ett
arbetsstycke, som ställes på en planskiva. För
samtidig ritsning och mätning användas ritskubbar
med hållare för passbitar. Anslagsvinkeln
är ett m., bestående av två i rät vinkel ställda,
med varandra fast förbundna skänklar, varav
den ena är grövre, så att en för styrning mot
arbetsstycket lämpad anslagskant erhålles. K o r
s-vinkel (T-vinkel) kallas motsvarande verktyg,
vid vilket de båda skänklarna tillsammans bilda
ett T. Djupmått är ett
slags T-vinkel, vid vilken den
tunnare skänkeln, som är
graderad och ställbar,
genombryter anslagsskänkeln. Smyg
(-vinkeln) är i princip en
anslagsvinkel, vid vilken
skänklarna kunna förställas i
önskad vinkel mot varandra. Den
benämnes i noggrannare
utföranden vinkeltransportör och är då försedd med
gradskiva. H a k m å 11 kallas
ett ev. justerbart skänkelmått,
som är avsett för utvändig
(diameter-)kontroll. En äldre
benämning på ett fast hakmått
är kl inka (klinkmått). En
variant härav är t r å d k 1 i
n-k a n, som innehåller en hel
serie i breddföljd ordnade spår
för snabbkontroll av grovleken hos
metalltråd, småborrar o. s. v. För grovkontroll under
pågående arbetsoperationer användes antingen
en f o t c i r k e 1 el. k r u m c i r k e 1 (se fig.)
med ett fast mått el. en måttskala el. också enbart
det universalmätdon, som kallas skj utmått
(se fig.). Dylika skjutmått äro alltid försedda med
n o n i e, varigenom man erhåller en någorlunda
säker skattning även av tiondelar el. mindre delar
av 1 mm. En minst 10 ggr så god noggrannhet
erhålles med mikrometern (se bilder å
pl.), varvid mätningen dock blir mera
tidsödande. — För rutinmässig kontroll av
ar-betsstycken, spec. vid flytande tillverkning
och seriefabrikation, användas framför allt
tolkar. Dessa utföras som no rmal t
ölkar, resp, n o r m a 1 r i n g a r (d. v. s. utan
toleransområde och huvudsaki. avsedda
förinställning av visarinstrument) el. som
toleranstolkar och kontolkar (konustolkar).
En toleranshåltolk består av en
”mintolk” och en ”maxtolk”, vanl. monterade på
samma skaft. Mintolken, vilken skall kunna in-
Användrrng av
fotcirkel och
krumcirkel för
invåndig mätning
innanför en
ansats. Sedan
fotcirkeln uttagTs,
kan dess
inställning lätt
reproduceras från
krumcirkeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
